Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Poddar med dramatiska dokumentärer och spännande granskningar. Senaste nytt i sociala medier och radio...

Emilie näthatades efter att ha reagerat på Pippi-gardinen

Publicerat fredag 12 september 2014 kl 14.12
"Det har diskuterats vad man ska göra med sådana som mig"
(1:29 min)
Motivet på Pippi-gardinen visar två svarta barn som fläktar Pippi med stora blad. Foto: Emilie Abrahamsson.

Hon reagerade över en Pippi Långstrump-gardin som hon tyckte var rasistisk. Sedan dess har Emilie Abrahamsson utsatts för både hat och hot på nätet.

I måndags publicerade P3 Nyheter en artikel om en gardin som såldes på Astrid Lindgrens värld. På gardinen fanns mönster av Pippi Långstrump som blir fläktad med stora löv av två mörkhyade barn.

Det här fick besökaren Emilie Abrahamsson att reagera.

-- Det är fruktansvärt. Det är en typisk rasistisk bild från koloniseringen, med barn som är slavar åt Pippi, sa hon då.

Snabbt fick historien fart och publicerades i flera andra medier och diskuterades i forum. Vissa höll med Emilie, men många tyckte att hon överreagerade.

-- Det skrevs många kommentarer i stil med ”ska vi inte få läsa Pippi längre” och ”får vi inte säga brunsås heller då”.

Men det kom också andra, värre, kommentarer. Med hat och hot riktade mot Emilie och hennes familj.

-- Det har diskuterats vad man ska göra med sådana som mig. Både i Sverige och på forum i Danmark, säger Emilie Abrahamsson.

Men det kom också andra kommentarer, som var grovt rasistiska, berättar Emilie.

– Det har diskuterats vad man ska göra med sådana som mig. Både i Sverige och på forum i Danmark. Eftersom jag har en son från Afrika gick man på om att jag går igång på att reta upp folk om rasism. Att jag skulle tända på det och att jag har nån sjuk böjelse för det, berättar hon.

Hoten blev så allvarliga och riktades både mot henne och hennes familj att hon tillslut stängde ner sin Facebooksida.

Diskussionen om näthat har tagit fart de senaste åren. Men trots det har det i princip varit tyst om näthat inför riksdagsvalet. Något som beror på att partierna håller med varandra i frågan, menar Mårten Schultz, professor i civilrätt och grundare av Juridikinstitutet som arbetar mot kränkningar på internet.

– Jag tror de är överens om att näthatet är ett samhällsproblem och särskilt när det kommer till det stora talet unga som drabbas, och då särskilt kvinnor med utländsk härkomst, säger han.

Politikerna är också ungefär eniga om vilka metoder som behövs, menar Mårten Schultz.  

– Skärpa lagstiftningen, öka kompetensen och effektiviteten i rättväsendet och i längden en bättre kultur, menar Mårten Schultz och syftar på hur vi behandlar varandra på nätet.

Just nu pågåt ett antal utredningar om hur näthatet kan förhindras. Den ena, om straffrätt, alltså vad som är förbjudet eller inte när det handlar om näthat, ska vara klar i slutet av 2015. 

 här ser lagen ut idag om hot och hat på nätet.

Mårtens råd till den som blivit näthatad

- Kolla upp om hotet/kommentaren är brottslig.

- Är den det – polisanmäl.

- Går det att identifiera vem hotet kommer ifrån? Stäm personen!

- Går du i skolan kan du vända dig till lärare eller kurator – oavsett om kommentaren är brottslig eller inte.

- Mår du dåligt av att läsa kommentarerna – ignorera dem.

- Blocka personerna och stäng ute dem ur dina flöden.

- Det ger sällan negativa effekter, som att provocera mer. Tvärtom.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".