Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor. I radion,..

Vi svenskar ger för lite pengar till konfliktdrabbade områden

Publicerat torsdag 15 januari 2015 kl 05.30
"Om vi bara skänker pengar efter vår känsla så får det konsekvenser"
(1:31 min)
Arvid Erlandsson har undersökt hur folk i Sverige skänker pengar. Foto: Martina Pierrou/SR
1 av 2
Arvid Erlandsson har undersökt hur folk i Sverige skänker pengar. Foto: Martina Pierrou/SR
Unicef behöver mer pengar för att hjälpa Syrien. Foto: Alexander Letic/P3 Nyheter
2 av 2
Unicef behöver mer pengar för att hjälpa Syrien. Foto: Alexander Letic/SR

Folk i Sverige ger mycket pengar till välgörenhet, men en ny studie visar att svenskar är mest benägna att skänka pengar om det går till tillfälliga akuta situationer än långvariga konflikter.

Syrienkriget, Gazakonflikten och IS i Irak. Världen har inte haft såhär många krig på tio år, enligt en uppsalastudie. Samtidigt pekar prognoser på att folk i Sverige aldrig har skänkt så mycket pengar som nu.

Arvid Erlandsson är doktorand på Lunds universitet och har gjort studier på hur vi skänker pengar.

– Om vi alltid litar på vår känsla och ger mest när vi känner mest, så kommer vi inte ge så att det leder till bäst konsekvenser. Då kommer vi ge mest till enskilda offer och glömma de statistiska offrena, säger Arvid Erlandsson.

Rika länder får mycket

Hans studier visar att svenskar är mer benägna att skänka pengar till tillfälliga naturkatastrofer än till långvariga konflikter. Till exempel fick Japan mycket hjälp när de drabbades av den kraftiga jordbävningen 2011.

– Då resonerade nog många att det var värt att hjälpa ett land som egentligen är ett rikt och stabilt land som skulle kunna återhämta sig ganska snabbt, berättar Arvid Erlandsson.

Överlag blir folk i Sverige mer givmilda vid tillfälliga naturkatastrofer. Enligt Arvid Erlandsson upplevs offren som mer oskyldiga då än människor som lever i konfliktdrabbade områden.

För lite pengar till Syrien

Människor skänker alltså hellre pengar om man kan se resultat av sitt bidrag än om deras peng är en droppe i havet av mänskligt lidande. Det leder till problem för biståndsorganisationer som har svårt att få in pengar till människor i konfliktdrabbade områden.

– Syrien till exempel är ju en långvarig konfliktsituation. Vi är kroniskt underfinansierade i vårt arbete att hjälpa Syrien, säger Per Westberg som är vice generaldirektör på Unicef.

Ger hellre get än pengar

Biståndsorganisationernas kampanjer är ofta väldigt konkret formulerade.  Istället för att skänka pengar så kan man köpa till exempel en get, vaccinationsdoser eller mjölkersättning till spädbarn.

– Det är för att det anses ofinare att ge pengar än att hjälpa mer direkt genom att köpa något via hjälporganisationen, säger Arvid Erlandsson.

Det är en psykologisk mekanism som Per Westberg på Unicef känner igen väl, men är kritisk till.

– För att det ska fungera med till exempel vaccination så måste vi också bygga upp sjukvårdsystem och hjälpa drabbade länder att bygga upp egna organisationer, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".