Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor.

"Cirkeln" får kritik för att en karaktär med iranskt ursprung spelas av en skådis som inte har det

Publicerat onsdag 18 februari 2015 kl 13.25
Cirkeln
Cirkeln har premiär i Sverige under onsdagen. Foto: RMV Film.

Filmen Cirkeln har precis haft premiär och nu kommer kritik för så kallad whitewashing. Den halviranska karaktären Minoo spelas nämligen av en skådespelerska som inte är rasifierad.

Cirkeln har lyfts som ett exempel på whitewashing, alltså att karaktärer med utländsk bakgrund spelas av skådespelerska som inte har det.

I det här fallet är det en av huvudkaraktärerna, Minoo Falk Karimi, som i både boken och filmen är halviranier. Men i filmen spelas hon av en skådespelerska som inte är det.

– Det har hänt och händer fortfarande. Det var samma sak i Snabba cash med karaktären Natalie, och i Ettor och nollor var det en karaktär, säger skådespelerskan Bahar Pars och fortsätter:

– Det är ju roller som specifikt är skrivna för en rasifierad person i bok och manus, då finns det ju jättestor chans för branschen att ta in rasifierade skådespelare.

Hon gjorde bäst ifrån sig

Författaren Sara Bergmark Elfgren svarar på kritiken mot valet av skådespelare på sin blogg så här:

"Jag såg castingprocessen på nära håll. De letade i åtta månader och provfilmade tusentals personer. Det här var skådespelaren som gjorde bäst ifrån sig på provfilmningarna, och därför fick hon rollen."

Och Bahar Pars tvekar inte på att skådespelerskan som fått just den här rollen är lämpad.

– Hon är säkert helt fantastisk. Det handlar inte om henne, utan om fenomenet i sig, säger hon.

"Vi behöver sätta krav"

– Anledningen till att det blir så tror jag är för att filmbranschen kör på det som de är bekväma i. De som sitter och väljer tar det som de kan identifiera sig med. 

Vad tror behöver göras för att det ska bli bättre i svensk film?

– Vi behöver sätta krav. Publiken och makthavarna har redan börjat säga att de vill se andra personer och andra historier i filmerna. Nu måste filmbranschen lyssna också.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".