Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor. I radion,..

Här är Sveriges smutsigaste kust

Publicerat måndag 28 september 2015 kl 12.40
"Plasten i vattnet drar åt sig gifter"
(3:59 min)
Bild på skräp på en strand utanför Strömstad.
Skräp på stranden på Tjärnö utanför Strömstad. Foto: Susanne Ehlin/P4 Göteborg

Havsströmmar gör Bohusläns kust till en soptipp när flytande skräp når land. Men mycket av avfallet stannar ute till havs.

Runt om i haven flyter mängder med skräp. Världsnaturfonden uppskattar att det finns mer än fem triljoner bitar av plast i haven.

En av de kuster som får ta emot mest skräp i norra Europa är Bohuskusten, enligt en ny mätning från Ospar - Havskonventionen för Nordostatlanten, skriver Dagens Nyheter.

Bohuslän slutstation för skräpströmmar

Att just Bohuskusten får ta emot så mycket skräp beror på strömmar.

– Mycket skräp kommer från den Jutska strömmen, som rör sig från västra sidan av Danmark upp mot Skagen och Göteborg och sen norrut. Sen har vi Baltströmmen, som också tar vägen upp emot Oslo och Bohuslän, säger Christer Larsson, utredare vid Hav och vattenmyndigheten.

Fem badkar med skräp per timme

Cirka 8 000 kubikmeter skräp når Bohuskusten varje år. Vilket är som om någon tömmer fem badkar med skräp varje timme, året om.

Vid den bohuslänska kusten ligger 1 200 skräpföremål per 100 meter. Det kan jämföras med medelvärdet för de andra kusterna i mätningen, där endast 542 skräpföremål per 100 meter finns.

Den värsta boven är engångsprodukter, de flesta i plast, som står för cirka 75 procent av allt skräp i vattnet, enligt en studie från Håll Sverige rent. Ändå är det en väldigt lite av det skräp som når land. 

– 85 procent av skräpet ser vi aldrig, det sjunker eller flyter under vattnet, säger Christer Larsson.

Plasten fungerar lite som en svamp, den suger åt sig farliga ämnen, och skadar fisk och fåglar, berättar Christer Larsson:

– Det är ett jätteproblem. plast i sig drar åt sig gifter. Och när plasten bryts ner till tillräckligt små partiklar så äts det av alltifrån plankton till fåglar. 

Vad kan man tänka på för att minska det här sopberget?

– Det är småsaker, som till exempel heliumballonger eller de här kinesiska lamporna vi skickar upp, de landar i havet för eller senare, det kanske vi inte tänker på.  Och alla engångsartiklar, plasten runt ölburkar - saker som är lätt att bära ut men svårt att bära hem, säger Christer Larsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".