Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Kritik mot regeringens vårbudget-LO och Skattebetalarna negativa

Publicerat onsdag 13 april 2011 kl 05.00
"Tycker att de ska användas till skattesänkningar"
(5:01 min)
1 av 2
Vad blir nytt i årets vårbudget? Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix.
2 av 2
Dick Kling, ordförande i skattebetalarnas förening. Foto: Lotta Karlsmark / Sveriges Radio.

I dag presenteras regeringens vårbudget. Den innehåller förslag till riktlinjer för budgetpolitiken de närmaste åren. Men nu blåser det från höger - mot regeringen. Finansministern gör en felprioritering när han betalar av statsskulden, menar en av kritikerna, Dick Kling, ordförande i Skattebetalarnas förening. Reportage av Lotta Karlsmark

Samtal mellan LO:s Wanja Lundby Wedin och Cecilia Hermansson, Swedbank.

Debatt om vårbudgeten mellan Miljöpartiets Mikaela Valtersson och Moderaternas Elisabeth Svantesson.


– Jag tycker man ska nöja sig med att statsskulden ska ligga på den nivån den är. Man behöver inte amortera mer. Det vore bättre att göra strategiska skattesänkningar som gör att hushåll och företag kan investera och vi får starkare tillväxt i landet, säger Dick Kling.

Hack för hack så kryper kurvan neråt. Det är Sveriges konsoliderade bruttoskuld - den så kallade Maastrichskulden - som krympt under de senaste åren. Enklare uttryckt: statens skulder, i förhållande till våra samlade inkomster, har minskat.

Å det här är ett mål som vår finansminister Anders Borg har hållit kärt, ända sen han tillträdde, enligt Dick Kling:

– Man brukar ju beskylla gamla generaler för att utkämpa det förra kriget i stället för att försöka vinna det pågående kriget. Lite grann tycker jag att det är det Borg nu gör. Han vill visa att han kan få ner statsskulden mot noll. Det är inte relevant nu. Nu är den viktiga frågan att håla nere tillväxttakten och få upp sysselsättningen, säger Dick Kling.

Anders Borg själv tycker att det är bra att betala av på statsskulden för det ger oss en buffert inför framtiden. Försiktighet, å ordning å reda, är hans ledord:

– Har man en stor skuld så försätter man hela ekonomin i en mycket betydande risk. Inget land är immunt att få den typen av bekymmer. Det kan komma smällar i Sverige framöver också. Vill vi säkra våra möjligheter att ha bra barnomsorg, bra skola och undvika att företagen drabbas av ekonomiska kriser. Då är försiktigheten en väldigt viktigt utgångspunkt för ekonomisk politik, säger Anders Borg.

Skälet till avbetalningarna är ett underliggande hot som lurar runt hörnet. En "double dip" - alltså att finanskrisen skulle slå till igen med full kraft igen - skulle kunna inträffa. Å då behövs en buffert, menar Borg.

Hans taktik får medhåll från både finansmarknadsministern och statsministern. Reinfeldt sa i början av februari att: "Det är väldigt klokt att ha så låg statsskuld som möjligt".

Men varifrån kommer då pengarna som går till avbetalningarna? Dels så används dina och mina pengar, som samlas in via skattesedeln, och går sen tillbaka till lånfinansiärerna.

Men alliansen vill också använda pengar från försäljning av statliga bolag. Deras åsikt är att staten inte ska driva kommersiella bolag. Dom bör säljas av. Pengarna man får in från försäljning ska användas till att amortera en krympande statsskuld.

Detta har redan skett, exempelvis när det gäller aktier i banken Nordea.

För dryga två månader sen sålde regeringen av aktieinnehav för cirka 19 miljarder kronor. Pengarna från försäljningen kommer att användas för att minska statsskulden.

Hela skulden uppgick i slutet av mars i år till 1 065 miljarder kronor.

2009 så utgjorde statsskulden nästan 42 procent av bruttonationalprodukten, bnp. Enligt prognosen i regeringens budget för 2011 så ska den ner till 30 procent 2013 och 26 procent 2014 - just nu ligger den på cirka 35 procent enligt myndigheten Riksgälden.

Om man jämför med de så kallade PIIGS-ländernas skuldberg, alltså Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien så hade de i slutet av förra året nästan 100 procent av sin bnp i skuldkvot.

Men för Sveriges del, så tycker Dick Kling att det finns bättre saker att göra med pengarna än att betala av på den svenska statsskulden:

– Jag tycker att de ska användas till skattesäkningar för företag och hushåll. Att d ska inriktas på de skatter som man vet är skadliga på ekonomin och hämmar tillväxten. Det är både en fråga om att avskaffa värnskatten och höja grundavtagen för alla hushåll så att även låginkomsttagare får större ekonomiska frihetsgrader, säger Dick Kling.

Men Anders Borgs prioriteringar är helt andra. Någon slopad värnskatt står inte högst på listan. Han säger att pengarna riskerar att rulla iväg, om man väl gläntar på kassakistan:

– Min uppfattning är att det finns behov att göra reformer på välfärdsidan vad gäller utbildning och vad det gäller skola och vad det gäller skattesidan. Men de måste tas i en försiktig takt, för att om vi tappar greppet om utgiftssidan då börjar det här rulla på. I varje parti och varenda utskott finns det utgiftskramare och då gäller det att man håller i och blir försiktigt annars blir det bekymmersamt, säger Borg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".