Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Kvinnoregistret - vilka blir konsekvenserna?

Publicerat tisdag 16 december 2014 kl 05.00
Ansvarig: Det kan ha varit relevant, jag vet inte
(12 min)
Bild: Sveriges Radio

Vilka konsekvenser får det register som Ekot i dag kan avslöja? I det så kallade Kvinnoregistret har polis registrerat information om alltifrån diagnoser, intressen och släktingar - om tusentals kvinnor som misshandlats - ett slags "bra att ha-register" liknande det som skånepolisens så kallade romregister.

Vilka konsekvenser får det för de registrerade kvinnorna och hur påverkas inställningen till polisen?

Samtal med Gun Heimer, professor och chef för Nationellt centrum för kvinnorfrid och Rolf Granér, polisforskare vid polisutbildningen i Växjö.

Nu får Stockholmspolisens kvinnoregister skarp kritik efter Ekots avslöjande. Forskare är nu oroade över att utsatta kvinnors misstro till myndigheter ska förvärras och att de inte vågar polisanmäla.

Polisen vid Södertörns brottsoffergrupp har i över tio år samlat omfattande information om hotade och misshandlade kvinnor i ett hemligt register, avslöjar Ekot i dag.

Kvinnorna beskrivs bland annat som krångliga, speciella och förståndshandikappade. Även släktingar och barn har registerförts. Det handlar om fler än 2000 kvinnor.

Rolf Granér, polisforskare i Växjö, säger i P1 Morgon på tisdagen att han är förvånad över att polisen vågar föra register av den här karaktären efter det uppmärksammade romregistret.

– Man hade ju trott att polisen vid det här laget hade städat under de register man haft. Men jag är inte helt förvånad. Det finns en bristande omvärldskunskap hos en del polisen, och det finns en attityd om att det som pågår internt stannar internt, säger han.

Han säger också att det inte är sista gången som vi ser en polisverksamhet där man hoppat över skaklarna.

Gun Heimer, professor vid Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala, är mycket kritiskt till att polisen tagit sig friheten att kommenera kvinnornas hälsostatus.

I polisens anteckningar står det bland annat att kvinnor verkar ha psykiska problem eller är "mytoman".

Jag är själv läkare och jag blir förvånad över att polisen verkar ställa diagnoser på personer. Det är förfärligt, säger Gun Heimer.

Hon säger att det hade varit bättre att fokusera på förövarna istället för brottoffren och är orolig över vilka signaler registret sänder till kvinnor som lever under hot och våld.

– Detta kan leda till att brottsoffren får sämre förtroende för polisen. Man vet väldigt mycket om kvinnor som lever i missförhållanden, så det tror jag inte vi behöver ett register för att förstå bättre, säger hon.  

Hon fortsätter:

Kvinnosynen är sunkig och det finns en allvarlig kunskapsbrist.

Christian Agdur är polismästare i Södertörn och ansvarig för gruppen som fört registeret. Han säger att han aldrig sett registret, men bekräftar att det existerar.

– Vi för ett register i syfte att ha ett gott underlag om kvinnornas situation. I syfte att kunna skydda dem bättre, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".