Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.
P1-MORGON FREDAG 9 JANUARI

Hur påverkar terrordådet i Paris den svenska beredskapen?

Publicerat fredag 9 januari 2015 kl 05.00
Samtal med Anders Ygeman (S)
(7:50 min)
Anders Ygeman, inrikesminister, i studion. Han sitter framför mikrofonen. Foto: Maria Ridderstedt/Sveriges Radio
Anders Ygeman, inrikesminister, i studion. Foto: Maria Ridderstedt/Sveriges Radio

Redaktionen för satirtidningen Charlie Hebdos som drabbades av attacken i onsdags har beslutat att komma ut med en stor upplaga redan på onsdag. Hur ska Sverige skydda sig från liknande dåd? Socialdemokratiska inrikesministern Anders Ygeman frågas ut.

Hör Sveriges Radios kulturkorrespondent Roger Wilson, som är på plats i Paris och berättar om hur det franska kulturetablissemanget sluter upp för att stötta redaktionen. Hör också Ekots Alice Petrén direkt från Paris om polisens jakt på de misstänkta gärningsmännen.

Hur reagerade du när du hörde vad som hänt i Paris?

– Med avsky. Det är ju ett angrepp mot det fria ordet. Man går in och brutalt mördar ett antal journalister, tecknare och poliser. Det är svårt att finna ord för de känslor som kommer upp inom en då, säger inrikesminister Anders Ygeman (S).

Anders Ygeman menar att det är för tidigt att dra för stora slutsatser om hur det här påverkar Sverige eftersom gärningsmännen fortfarande är på flykt och motiven oklara. Men han säger att det är en typ av händelse som Sverige har  tvingats att förbereda sig på.

-- Vi har haft en motsvarande planering i Sverige efter en attack mot Jyllandsposten 2010, vi har haft Breivik i Norge, vi har haft andra attacker runt om i Europa. Så det här är tyvärr en händelse som vi har varit tvungna att tänka oss.

Vad planerar ni att göra?

– Vi har ett antal aktiviteter som vi överväger just nu. Vi har redan innan jul snabbutrett frågan om att kriminalisera terrorkrigares sätt att åka utomlands och strida i Syrien eller Ukraina som flera svenskar gör. Och att kriminalisera finansiering och träning av de här terrorkrigarna. Vi har också regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, som har förberett ett antal åtgärder för att se till att man inte rekryterar människor till de här grupperna och att man kan ha avhopparverksamhet och stöd till anhöriga.

Regeringen vill stifta nya lagar redan i år som kriminaliserar träning och finansiering av terrorkrigare, något en FN-resolution redan förbjuder. Senare vill regeringen också göra det olagligt att åka utomlands och strida.

Hur ska man göra en sådan lag rättssäker? Vid vilka misstankar ska man kunna belsagta en persons svenska pass till exempel?

– Det är det utredningen ska titta på. Men ett pass kan nog bara beslagtas om det är så att det pågår en förundersökning, att det finns en skälig grund för misstanke. Då kan en åklagare fatta beslut om ett så kallat utresandeförbud och då kan man också ta passet.

 Finns det en risk att ett förbud mot detta kan göra folk ännu mer radikala?

– Nej, det tror jag inte. Jag tror att det gäller att vara väldigt tydlig vad om är tillåtet och vad som inte är tillåtet. Det är inte tillåtet att åka ut och delta i terrorhandlingar i ett annat land, säger Anders Ygeman.  

Regeringen vill också driva i EU att göra det lättare att samla in information om flygpassagerare, till exempel bokningsuppgifter och hur mycket bagage människor reser in och ut ur EU med. Enligt Anders Ygeman ska man på det sättet kartlägga resandeströmmar.

– Det blir enklare att hålla koll på vilka som reser och vart de reser för att på det sättet hindra att människor reser ut och deltar i terrorhandlingar men också ha möjlighet att lagföra dem som har gjort sig skyldiga till de här brotten när de kommer hem, säger han.

Förslaget har fått kritik ibland annat EU-parlamentet för att vara integritetskränkande och att det inte finns några belägg för att det är meningsfullt. Men enligt Anders Ygeman  kan den personliga integriteten skyddas  genom tydliga regler och han påpekar att den här typen av information redan  används i Sverige.

– Det är ett viktigt verktyg för att komma till rätta med till exempel knarksmuggling, säger Ygeman.

Många terrordåd har utförts av redan kartlagda gärningsmän, som attacken i Paris på onsdagen och en tidigare attack mot en skola i Toulouse. Trots det har säkerhetstjänsten inte lyckats stoppa attackerna. Trots det tror Anders Ygeman att det är en bra metod.

– Vi kommer inte att kunna skydda oss mot allt men vi kan göra allt vad vi kan för att skydda oss. Det är viktigt att säkerhetstjänsterna i Europa har koll på dem som skulle kunna vara potentiella hot mot redaktioner, kyrkor, politiker och mot samhället i stort, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".