Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Kina är en av de stora spelarna på FN:s klimatmöte i Paris

Publicerat måndag 23 november 2015 kl 05.55
Tydligare klimatpolitik i Kina
(6:10 min)
Li Yan på Greenpeace i Peking förbereder sig för att åka till klimatförhandlingarna i Paris. Hon tycker att Kina slutat att gömma sig i klimatpolitiken och i stället börjat att spela en aktiv roll. Foto: Hanna Sahlberg/Sveriges Radio
1 av 2
Li Yan på Greenpeace i Peking förbereder sig för att åka till klimatförhandlingarna i Paris. Hon tycker att Kina slutat att gömma sig i klimatpolitiken och i stället börjat att spela en aktiv roll. Foto: Hanna Sahlberg/Sveriges Radio
Hao Junying kommer hem till sin villa med solpaneler på taket i en förort till Peking. Han oroar sig mer för luftföroreningar än klimatförändringar, ock tycker om att pröva ny teknik. Foto: Hanna Sahlberg/Sveriges Radio
2 av 2
Hao Junying kommer hem till sin villa med solpaneler på taket i en förort till Peking. Han oroar sig mer för luftföroreningar än klimatförändringar, ock tycker om att pröva ny teknik. Foto: Hanna Sahlberg/Sveriges Radio

Inför klimatmötet har Kinas president sagt att landets koldioxidutsläpp ska börja minska kring år 2030. Målet har välkomnats som en omsvängning till en tydligare klimatpolitik och det är inte bara landets ledning som går i mer klimatvänlig riktning, det finns också privata miljöprojekt.

Klimatmötet i Paris har kallats mänsklighetens just nu viktigaste. Efter terrorattackerna har franska myndigheter sagt att flera arrangemang kommer att ställas in. Bland annat en stor klimatmarsch för olika intresseorganisationer och miljöaktivister. En av dem som hade planerat att delta i den här marschen är Anna Marklund. Hör också Ulrika Björksten, vetenskapsradion.

Framför sin datorskärm ser Hao Junying hur solpanelerna levererar el från taket på hans villa i en förort till Peking. Idag ligger de grå luftföroreningarna täta och därför blir det mindre el, men han är ändå nöjd med sin installation. När det blir överskott kan anläggningen på taket leverera el till det nationella elnätet och två gånger om år kan Hao kvittera ut en summa pengar genom ett nytt men lite krångligt ersättningssystem.

- Klimatförändringar...vi oroar oss nog mer för luftföroreningarna, säger Hao Junying.

- Ordet klimatförändring har kommit in i de flesta kinesers liv bara under de senaste par åren, eller i alla fall sedan mindre än tio år, säger Chen Ji som uppenbarar sig ur en korridor med många stängda dörrar på Kinas Nationella center för klimatförändringar. Det är en tankesmedja kopplad till det inflytelserika Departementet för utveckling och reform, den statliga myndighet som behöver godkänna i princip alla större projekt i Kina.

Chen Ji är en av dem som ska förhandla för Kinas räkning i Paris. Han är 35 år och uttrycker sig väl både på engelska och kinesiska. Han låter sig gärna intervjuas medan andra som står nära förhandlingsgruppen är mycket förtegna innan mötet. Kanske representerar han den nya aktiva attityd som kinesiska ledare också gett uttryck för inför det kommande klimatmötet.

- Ledarna kanske förstod klimatförändringarna något tidigare än allmänheten, men inte så mycket, och inte lika tidigt som allmänheten gjorde i väst, säger Chen Ji.

En del av den nya uppmärksamheten på klimatförstöringen kommer sig av att många i Kina på kort tid har blivit medvetna om de lokala luftföroreningarna. Koldioxid, som förändrar klimatet, är strängt taget ingen luftförorening utan finns naturligt i luften, men Chen Ji noterar att för Kinas del handlar det om att lösa två allvarliga problem på samma gång. Som en av Kinas förhandlare i Paris, är hans mål är att se till att utvecklingsländerna får tillgång till så mycket ny teknik som möjligt från de industrialiserade länderna. Kina självt äger egentligen redan de viktiga teknologierna. Men an upprepar kärnan i kinesiska politikers klimatresonemang: att Kina och andra utvecklingsländer måste få ha en stigande kurva av utsläpp liksom de rika industriländerna haft. Chen Ji menar att med hjälp av innovation ska man kunna göra kurvorna kortare och plattare.

- Vi tänker att utsläppstoppen kan bli lägre och kanske inträffa tidigare, så att jorden kan klara av det, men man kan inte kräva av utvecklingsländer att de inte ska få slutföra sin utveckling, säger Chen Ji.

Inför mötet i Paris har Kina lovat att en femtedel av landets energikonsumtion ska hämtas från förnybara källor 2030 samtidigt som koldioxidutsläppen då ska börja minska. Det är ett något mer precist löfte än dem Kina kommit med tidigare år.

Vid det senaste stora klimatmötet i Köpenhamn 2009 uppnåddes inte någon effektiv global överenskommelse. Chen Ji menar att försöken att få alla länder att komma överens om tvingande definitiva mål ledde fel.

- Efteråt framstod det som en sifferlek, det var lätt att komma i en situation där man anklagade varandra, säger Chen Ji som anser att en politiskt hållbar överenskommelse snarare måste uppnås genom frivillighet och signaler till industrin.

Redan om två år har Kina lovat att öppna en nationell marknad för handel med utsläppsrätter för koldioxid och försök pågår redan i sju städer. Tanken är att om företagen måste räkna med att få betala för ökade utsläpp ska de i stället välja att investera i hållbara alternativ. Innovationer och ny teknik hoppas Chen Ji kan lösa både Kinas och resten av världens problem.

- Genom att utföra omställningen kan det hända att man naturligt också uppnår målet om att inte värma upp jorden mer än två grader, säger Chen Ji, och framstår därmed som mycket optimistisk. Men också miljörörelsen menar att Kina i någon mån är på rätt väg.

- Vid Köpenhamnsmötet var det omöjligt att ens beröra några frågor som handlade om när Kina skulle börja minska sina utsläpp, säger Li Yan som har arbetat för Greenpeace i Kina i snart tio år - tidigare arbetade hon med utbildningsfrågor på miljödepartementet.

Medan vi sitter på designmöblerna av återvunnet trä på miljöorganisationens kontor berättar hon att en annan sak som gläder henne är att Kinas konsumtion av kol började gå ner förra året, tidigare än förväntat.

Li Yan menar att Kina lämnat sin defensiva klimatpolitik lika mycket av hänsyn till det globala klimatet som för att lösa de akuta lokala miljöproblemen.

- Tiden rinner ut, pressen är för stor och det behövs handling, jag tror att den viktigaste orsaken har att göra med självbevarelsedrift, säger Li Yan på Greenpeace.

Uppe på takterrassen till sin 500 kvadratmeter stora förortsvilla visar Hao Junying var solpanelerna sitter. De är ett uttryck för hans aptit på nya tekniska lösningar, precis som hissen han också installerat i villan.

Men liksom herr Haos villa hör också solel från taket fortfarande till ovanligheterna i Kina - det luktar kol omkring Peking under vintern och en minskning av utsläppen av växthusgaser ligger trots allt fortfarande någonstans i en disig framtid både för Kina och för världen.

Hanna Sahlberg, Peking

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".