Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Fyra år av saknad

Publicerat tisdag 24 november 2015 kl 23.19
"Det är en sjukt lång tid"
(8:48 min)
Johan Gustafsson. Foto: Privat
Johan Gustafsson några dagar innan han kidnappades. Foto: Privat

Idag är det fyra år sedan svensken Johan Gustafsson kidnappades i Mali. Det senaste officiella livstecknet från honom kom genom en film i juni i år. Här hemma finns hans familj som kämpar med saknaden och ovetskapen. Vi har träffat två av hans anhöriga, systrarna Ella och Victoria Gustafsson.

Hör också Fernando Arias om organisationen som försöker få Johan Gustafsson fri.

På en grå trappa står ett ljus och brinner i en glaslykta. Skyddad mot vinden brinner lågan där den står framför ett vitt hus. När det brunnit ut kommer någon ut ur huset och byter ut det mot ett annat stearinljus. Lågan ska alltid vara tänd. Lågan måste brinna. Den har brunnit där i nästan fyra år.

Ella och Victoria Gustafsson kommer ihåg den där dagen när de fick reda på att deras bror hade förts bort. Ella bodde i Canada och var på restaurang när världen liksom stannade upp, när hon fick reda på det.

– Sedan dess bär vi det med oss varje dag, säger Victoria Gustafsson.

Hon tar fram en lapp och vecklar ut den på bordet framför sig. Vi sitter mittemot varandra i en soffgrupp i Radiohuset i Stockholm. Utanför fönstret en ganska grå höstdag.

– Det är 1445 dagar, 47 månader, säger Victoria Gustafsson.

Bland alla kända svenska kidnappningsoffer är Johan Gustafsson den som varit bortförd längst.

– Det här är sjukt speciellt faktiskt. Fyra år! Det är liksom en livstid för vissa, vi har fyra nya syskonbarn som har fötts, som han inte ens känner till. 1445 dagar, upprepar Victoria Gustafsson och skakar på huvudet.

Intervjun med Ella och Victoria gjordes några veckor innan det här reportaget sänds. Idag, den 25 november, är det 1461 dagar sedan Johan Gustafsson kidnappades.

– Det som är svårast är den långa ovissheten och den långa väntan innan man får någon form av livstecken. Jag brukar förklara det som att man simmar med en tyngd på foten, säger Ella Gustafsson.

– Det gör också att drömmar och framtidshopp får sättas på paus. Man måste anstränga sig så pass mycket för att simma och hålla huvudet över ytan.

Det var under hösten 2011 som Johan och en kompis skulle resa från Sverige till Sydafrika på motorcykel. På vägen bestämmer de sig att dela på sig under en etapp. Johan Gustafsson ville se Timbuktu Mali. Det är där det händer. På en restaurang kidnappas han, en holländare och en sydafrikan. En tysk medborgare som gör motstånd skjuts ihjäl på platsen.

Två veckor senare tar organisationen Aqim, al-Qaida i Islamiska Maghreb, på sig bortförandet av de tre männen. Sedan blir det tyst. Ända fram till augusti 2012.

– Mitt namn är Johan Gustafsson, jag kommer från Sverige, säger Johan Gustafsson i den första av flera filmer som skulle släppas på honom.

Sydafrikanen Stephen Malcolm McGowan, som kidnappades samtidigt, sitter bredvid Johan Gustafsson på marken. Båda håller fram ett brev med ett datum. Bakom dem står tungt beväpnade män. Man ser bara kropparna. Inga ansikten, bara västar och händer som håller i svarta vapen.

- Det har ju varit ganska långa perioder mellan filmer och sådana saker. Så vi går från noll till hundra verkligen. "Pang" så kan det komma något igen, förklarar Victoria Gustafsson.

Det har kommit minst tre filmer till under åren. al-Jazeera gjorde en intervju med Johan Gustafsson 2012, och en annan film offentliggjordes i september 2013. Sedan var det tyst i nästan två år, ända fram till juni i år då ännu en film släpptes.

Som anhörig är man aldrig beredd på att något nytt ska hända. Det kommer aldrig vid rätt tillfälle, säger Victoria Gustafsson.

Kort efter att filmen släpptes i juni år så börjar en muslimsk sydafrikansk hjälporganisation att engagera sig i Johan Gustafssons fall. Johan kidnappades samtidigt som sydafrikanen Stephen Malcolm McGowan, och det är McGowans familj som först ber organisationen Gift of the Givers om hjälp.

Gift of the Givers har tidigare fått ut en sydafrikan från en terrorstämplad organisation i Yemen genom förhandlingar, nu vill alltså organisationen få ut Stephen McGowan och Johan Gustafsson från deras kidnappare. Organisationen gör snabbt en film för att få kontakt med kidnapparna där vädjar man om att de ska släppa gisslan.

Det är oklart om det är Aqim, al-Qaida i Islamiska Maghreb, som håller Johan Gustafsson. De grupper och konstellationen som finns i området kan byta namn och tillhörighet. Kidnappare kan också sälja gisslatagna till andra organisationer, vilket gör det svårt att bekräfta.

Det man vet är att den terrorstämplade organisationen Aqim har dragit in miljontals dollar på kidnappningar, enligt en undersökning i New York Times ska gruppen sedan 2008 fått motsvarande 800 miljoner kronor i lösesumma för människor man tagit gisslan.

Om det rör sig om en lösesumma när det gäller Johan Gustafsson, och hur det går i eventuella förhandlingar är ingenting systrana Ella och Victoria Gustafsson vill prata om. Att göra det i det här läget kan påverka hans fall chanser att bli fri resonerar dem, och vi gör vad som är bäst för honom.

– Om man för saker till ytan behöver det inte betyda att det för något positivt med sig. Vi har en väldigt stor kunskap om det här, och när vi väljer att inte gå ut i media så är det en strategi. Det är för Johans skull, berättar Ella.

Victoria och Ella Gustafsson gör sig klara för att gå när jag frågar en sista fråga. Vad skulle ni vilja att han skulle veta om hur ni känner? Efter så många år, vad vill säga ni till er bror?

– Nu blir jag känslosam, säger Ella och förklarar att hon vill att han ska veta att hon älskar honom och att familjen aldrig kommer ge upp hoppet.

– Jag har en återkommande dröm om att jag ser honom på Malmö centralstation säger Victoria Gustafsson. Han har en röd skjorta på sig och säger att "nu är jag hemma".

Victoria letar efter orden när hon förklarar hur gärna hon vill hålla om sin bror.

– Jag vill bara säga att han är så välkommen, krama om honom och säga det.

Stearinljuset i lyktan kommer slockna den dagen Johan Gustafsson släpps fri, det säger hans föräldrar som bor i det vita huset i Småland. Tills dess är lågan en påminnelse för familjen om att inte sluta hoppas på att Johan Gustafsson någon gång ska komma hem igen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".