Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Bröstmjölken sinar när BB ger ersättning

Publicerat onsdag 30 mars 2016 kl 17.10
Får de som vill amma tillräckligt stöd?
(12 min)
Nyfödd bebis ammar
1 av 4
75 % av alla mammor på BB vill helamma i 6 månader. Bara 15 % lyckas. Foto: Lisen Forsberg babybaby.se
Bitr. prof Elisabeth Kylberg Högskolan Skövde
2 av 4
Amningsforskaren bitr. prof Elisabeth Kylberg Högskolan Skövde anser att Sverige måste ta amning på samma allvar som Norge. Foto: Johan Bergendorff/Sveriges Radio
Daniela Sandell i Katrineholm ammar dottern Emilia 2 år
3 av 4
Daniela Sandell i Katrineholm ammar dottern Emilia 2 år. På BB sa barnmorskan när Daniela inte fick till amningen men barnmorskan tyckte hon skulle ge upp och ge nappflaska istället. Foto: Johan Bergendorff/Sveiges Radio
Dr. Sofia Zwedberg Karolinska sjukhuset
4 av 4
Dr. Sofia Zwedberg är amningsforskare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Sverige följer inte de internationella avtal vi skrivit på om amning anser hon, eftersom personalen på BB ger många bebisar ersättning på nappflaska utan medicinska skäl, vilket hotar att förstöra amningen anser hon. Foto: Johan Bergendorff/Sveriges Radio

Trots att 75 procent av nyförlösta kvinnor vill ge sina barn bröstmjölk i minst 6 månader så ammar svenskorna allt mindre. Sverige ligger nu långt efter WHO:s mål om hur mycket bröstmjölk som världens barn bör få under sitt första halvår. Vad har hänt med den svenska amningen? Får de som vill amma tillräckligt stöd? Reportage av Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff och samtal med Åsa Brugård Konde, ordförande i Nationella Amningskommittén.

– Det var uppfattningen, Sverige är bäst i världen, vi ser upp till vad Sverige gör, berättar Elisabeth Kylberg som är biträdande professor i Folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde och amningsforskare sedan 1970-talet.

Hon var på internationell amningsskonferens i Berlin i höstas. Där berättade hon att helamningen av sexmånaders bebisar i Sverige sjunkit från 43 till 15 procent på två decennier.

– De blev oerhört besvikna före vi har legat långt fram vad gäller amning, säger Elisabeth Kylberg.

I mitten av 1990-talet var Sverige ett internationellt föredöme som genomdrev WHOs nya koncept "Baby friendly hospitals" amningsvänliga sjukhus. All BB personal gick på kurs och följde ett tiopunkters program för att så många mammor som möjligt skulle lyckas få till sin amning.

Men efter några år gav regeringen över uppdraget till Sveriges Kommuner och Landsting som började knorra. Det var dyrt att hela tiden kontrollera och utbilda ny personal i amningsfrämjande så 2004 drog sig Sverige ur. Norge däremot har fortsatt och där helammar 35 % av mammorna sin halvårsbebisar, mer än dubbelt mot svenska mammor.

I Norge så har man ju faktiskt satsat och har något som heter nationellt kompetenscenter för amning.

Men det är inget fel på svenska mammors amningsvilja. Nästan alla försöker, det är bara en procent som inte vill och lika många som inte kan. En undersökning med 600 nyförlösta mammor på Karolinska sjukhuset visar att 75 procent ville helama tills barnet var ett halvår som Världshälsoorganisationen rekommenderar.

– Det är definitivt samhällets ansvar. Jag tror att det beror på att man inte får information precis som jag inte fick. Man vet inte att amning är en konst, säger trebarnsmamman Daniela Sandell i Katrineholm.

Hon har verkligen velat helamma sina barn, men det har varit svårt och hon har inte fått det stöd hon önskat av vården.

– Det var ingen som sagt att bebisar ammar faktiskt hela tiden utan det var fortfarande den där föreställningen att var tredje timme, men inte oftare. De ska klara sig och gör dem inte det så är det något fel, var den bild Daniela Sandell fick.

Hon lyckades ändå få till amningen med sitt andra barn, trots felaktiga råd, men hon förstod inte varför Isabella verkade vilja amma så ofta på kvällarna.

– Så då gick jag och köpte ersättning och då blev hon så där koma-mätt som de blir utav ersättningen. Då trodde jag så klart att det var på grund av mig så jag fortsatte med ersättningen och ammade allt mer sällan.

Jag var jätteledsen över det för det var så viktigt för mig och jag tyckte det var jättejobbigt så jag blev deprimerad och sjukskriven, fortsätter Daniela Sandell.

Hon kände sig misslyckad att hennes bröstmjölk räckte inte till, bara bröstmjölksersättning på nappflaska mättade tillräckligt. Ingen hade berättat att bebisar naturligt diar ofta, i början nästan jämt för att få igång mjölkproduktionen. Att amma efter klocka är helt förlegat, men råd som fortfarande förekommer.

Vill du ha lite tutte, frågar Daniella Sandell yngsta dottern.

Emilia är precis fyllda två och ska nog snart sluta amma. Med henne har det gått bättre med amningen, men då hade Daniela läst på själv i böcker och gått på kurs hos frivilligorganisationen Amningshjälpen. Fast det höll på att sluta illa redan på BB.

Jag grät och sa att ni måste hjälpa mig, men min barnmorska satte sig bara på en stol och sa att jag ska ge upp nu för mitt barns skull för jag kan inte göra henne mätt. Jag blev så ledsen, för det första visste jag att hon hade fel och jag kände mig kränkt. Hon gick och hämtade ersättning och nappflaska och la ned i min väska och sa att nu ska du åka hem och ge ditt barn ersättning, berättar Daniela Sandell.

Daniella Sandell har träffat någon enstaka i vården som både haft tid och försökt hjälpa henne, men generellt är hennes upplevelse att man hela tiden försökt övertyga henne om att ge ersättning i nappflaska istället.

BVC tyckte att jag var jätteknäpp och sa att det kanske är bättre om du slutar amma om det nu är så besvärligt, avslutar Daniela Sandell.

En viktig förklaring till den stora nedgången av helamning i Sverige är att den stora majoritet kvinnor som vill amma får för lite stöd på grund av okunskap bland personalen och stress i vården, enligt amningsforskaren Sofia Zwedberg vid Karolinska Universitets sjukhuset i Solna.

Istället får hälften av bebisarna bröstmjölksersättning på flaska av BB-personal vilket försvårar att amningen kommer igång och i hälften av fallen dessutom i strid med WHOs regler enligt Sofia Zwedbergs studier.

– Ungefär hälften av de tilläggen som ges är på medicinsk indikation, sedan kan det vara att mamma är trött eller att barnet har skrikigt eller massor av andra skäl som inte är medicinska, enligt Sofia Zwedberg.

Sofia Zwedberg anser att det är dags för regeringen att ta tag i frågan och inför kampanjen med amningsvänliga sjukhus igen.

Vi har tappat jättemycket, vi är ju tillbaka på 70-talets på sex-månaders amningen, så låga siffror trodde jag aldrig att jag skulle få se igen, säger Sofia Zwedberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".