Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Så gör du ett riktigt roligt aprilskämt

Uppdaterat fredag 1 april 2016 kl 09.21
Publicerat fredag 1 april 2016 kl 05.00
Angelica Dimakis: "...som politisksatir - makthavare tål att skämtas med"
(10 min)
Per Carlbring, professor i klinisk psykologi
Per Carlbring, professor i klinisk psykologi. Foto: Charlotte Kärnerud/Sveriges Radio

Den 1 april är skämtets dag, både mellan vänner och i medier. Vad krävs för ett riktigt bra aprilskämt? Angelica Dimakis, nyhetschef Bohusläningen och Kristian Nilsson, nyhetschef Sydsvenskan avslöjar vad de satsat på för skämt i år. Varför är vissa bättre på att skämta än andra? Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har svaret. 

– De bästa aprilskämten ska vara tydliga. De bästa är nog där man inte ser avsändaren, till exempel i massmedia och man börjar läsa, och tänker ’Oj! men vänta nu’. Och sedan kommer man själv på att det här är ju faktiskt inte sant. Och 'Oj det var roligt att jag tänkte så här', säger Per Carlbring, professor i klinisk psykologi.

Han påminner också om att det kan finnas en risk att skämten lever kvar och används senare. Som i tv-programmet På Spåret där rätt svar i en fråga var att pudelklippning faktiskt var en sport i OS, vilket var ett aprilskämt från förr i tiden.

I dag är dagen när vi luras och vi blir lurade. Inte minst av medierna. Lena Philipsson blir landshövding i Jönköping, att gräshoppor ska serveras i skolmatsalarna  i Örebro. Det är några av de skämt vi läst om i dag.

Ett tredje är i tidningen Sydsvenskan där vi kan läsa att trafikverket tänker få bukt på de märkliga vibrationerna på tågen genom Hallandsåsen genom att alla passagerare ska vägas innan de går om bord och sedan placeras i olika vagnar efter vikt. Med särskilda viktväktare som håller ordning. 

– Jag tar inte själv tåget till jobbet, men jag åker buss och jag sätter mig längst bak, så får ni tolka det hur ni vill, säger Kristian Nilsson chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

Han tycker att det viktigaste med ett aprilskämt i media är att det ska vara roligt. Vilket han tillägger också är den svåraste utmaningen.

– Samtidigt bör det vara ett ganska brett ämne så att många vill läsa och kan läsa och förstå vad det handlar om. Kan man sedan få folk att reagera på något sätt, till exempel ringa ett telefonsamtal eller ta sig till en speciell plats så är ju det en extra bonus såklart, säger han.

Angelica Dimakis som är nyhetschef Bohusläningen tycker att det är viktigt med aprilskämt i tidningen.

– Traditionen är svår att motstå, tror att läsarna tycker det är roligt och leta i tidningen. Det skulle bli ganska snopet om man läste noga i hela tidningen och inte hittade något.

Hon tycker också att det är det är roligt att man kan skoja om annars ganska allvarliga ämnen.

– Vi nära på använder aprilskämtet som gammaldags politisk satir, att vi får knäppa politiker och makthavare lite på näsa och skoja om de här annars allvarlig ämnena. Och makthavare tåls att skämtas med och tar det på ett bra sätt, säger hon. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".