Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Flyktingar guidar på tyska museer

Uppdaterat måndag 11 april 2016 kl 05.27
Publicerat måndag 11 april 2016 kl 05.00
"Kulturen kan fungera som brobyggare"
(6:06 min)
Författaren Kefah Ali Deeb  guidar flyktingar på några av Berlins muséer. Bland kulturarvet från hemtrakterna känner hon sig hemma, samtidigt som hon är ledsen över att varken föremålen eller människorna får vara säkra i hemlandet. Daniela Marquardt/Sveriges Radio
1 av 8
Författaren Kefah Ali Deeb guidar flyktingar på några av Berlins muséer. Bland kulturarvet från hemtrakterna känner hon sig hemma, samtidigt som hon är ledsen över att varken föremålen eller människorna får vara säkra i hemlandet. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio
Ishtarporten från nuvarande Irak ingår i Pergamonmuséets samlingar. Hur kom den hit och varför är återkommande frågor under Multaka-projektets museiguidningar för flyktingar.
2 av 8
Ishtarporten från nuvarande Irak ingår i Pergamonmuséets samlingar. Hur kom den hit och varför är återkommande frågor under Multaka-projektets museiguidningar för flyktingar. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio
Många djurbilder pryder Ishtarporten från omkring 575 f.kr. I början av 1900-talet grävde tyska arkeologer fram porten i muren som omgav det antika Babylon. Delar av den väldiga porten forslades till Berlin.
3 av 8
Många djurbilder pryder Ishtarporten från omkring 575 f.kr. I början av 1900-talet grävde tyska arkeologer fram porten i muren som omgav det antika Babylon. Delar av den väldiga porten forslades till Berlin. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio
Razan Nassreddine, en av projektledarna för Multaka-projektet vid Mushatta-fasaden, en del av ett ökenslott från södra Jordanien. - Genom att visa hur högt man värderar vårt kulturarv här i Berlin vill vi hjälpa till att stärka människor som tvingats lämna allt bakom sig, förklarar hon.
4 av 8
Razan Nassreddine, en av projektledarna för Multaka-projektet vid Mushatta-fasaden, en del av ett ökenslott från södra Jordanien. - Genom att visa hur högt man värderar vårt kulturarv här i Berlin vill vi hjälpa till att stärka människor som tvingats lämna allt bakom sig, förklarar hon. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio
När Salma Jreige berättar om Martin Luther väcks många frågor om kyrkans dominerande makt och de europeiska religionskrigen.
5 av 8
När Salma Jreige berättar om Martin Luther väcks många frågor om kyrkans dominerande makt och de europeiska religionskrigen. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio
Tavlan skildrar kaoset när människor tvingas kasta sig i havet från det brinnande skeppet. Flera av besökarna hör för första gången att det fanns tyska migranter på flykt undan svält och misär i 1800-talets Europa.
6 av 8
Tavlan skildrar kaoset när människor tvingas kasta sig i havet från det brinnande skeppet. Flera av besökarna hör för första gången att det fanns tyska migranter på flykt undan svält och misär i 1800-talets Europa. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio
På Muséet för tysk historia förklarar guiden Salma Jreige hur muren länge delade Berlin och hur delningen kunde övervinnas i den fredliga revolutionen 1989.
7 av 8
På Muséet för tysk historia förklarar guiden Salma Jreige hur muren länge delade Berlin och hur delningen kunde övervinnas i den fredliga revolutionen 1989. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio
Frågorna är många om hur Berlinmuren fungerade, varför den fanns och hur den försvann.
8 av 8
Frågorna är många om hur Berlinmuren fungerade, varför den fanns och hur den försvann. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio

Tyskland vill ta hjälp av kulturen för att underlätta integrationen för de många människor som har sökt sin tillflykt undan krig. I Berlin har fyra av stadens museer utvecklat projektet Multaka, mötesplats på arabiska.

I Tyskland pågår en mängd aktiviteter inte minst på kulturens område. I Berlin finns projektet Multaka, som betyder mötesplats på arabiska. Där har människor från Syrien och Irak utbildats till museiguider för flyktingar. Men deras visningar handlar inte bara om det nya hemlandet. Här möter besökarna för första gången också delar av sitt eget kulturarv.

På Pergamonmuseet i Berlin reser sig den väldiga blå Ishtarporten. Väggen med portöppningen är 15 meter hög och 30 meter lång. Den är bara en liten del av den ursprungliga muren, som byggdes runt den antika storstaden Babylon i nuvarande Irak mer än 500 år före Kristus. Den är täckt av en blå mosaik, utsmyckad med drakar, tjurar, blommor och lejon, symbolen för gudinnan Ishtar.

Utgrävningarna för över 100 år sedan leddes av tyska arkeologer och så småningom forslades delar av fynden, 400 lådor fulla, till Berlin där porten rekonstruerades.

Kefah Ali Deeb är en av 19 guider som utbildats i projektet Multaka för att visa några av Berlins museer för flyktingar. Hon är författare och konstnär från Latakia i Syrien, där hon var känd oppositionell och fängslades flera gånger.

– Det är en väldigt speciell känsla att vara här. Det här är vår historia. Här känner jag mig hemma, säger hon.

Kefah Ali Deeb flydde till Tyskland för ett och ett halvt år sedan. Hon har blandade känslor inför hemkänslan på Pergamonmuseet.

– Jag är glad att jag får möjlighet att se kulturskatterna från mitt land och min region och det är bra att de finns bevarade här för människor från hela världen att se. Men samtidigt är jag inte så mycket ledsen som upprörd över att vi saknar bra ledare som kunde värna om vårt kulturarv och skydda det i våra hemländer.

Kefah Ali Deeb säger att hon hade föredragit att både kulturskatterna och människorna fått vara kvar där de hör hemma, som hon säger.

– Man kan tycka att det är konstigt att vi visar vår egen kultur. Men det är en del av poängen. Genom att lyfta fram vilket stort värde föremål från våra länder tillmäts här kan vi bidra till att stärka människor som tvingats lämna allt de har bakom sig. Sitt hem, sin familj, sina vänner och sitt yrke. Vi kan hjälpa dem att bygga upp en ny känsla av värdighet och stolthet.

– Det är mycket lättare att bli en del av det nya samhället om man kan känna sig stolt över sin egen bakgrund, säger hon.

Projektet startade för fyra månader sedan. Idén växte fram hos en grupp tyska och syriska forskare på Museet för islamisk konst, som arbetar med att dokumentera och bevara kunskapen om Syriens kulturarv, som hotas och förstörs i kriget.

Museerna skulle bli tillgängliga för människor som ville göra något meningsfullt av tiden i väntan på asylbesked. Men de skulle inte bara fungera som enkelriktade kunskapsförmedlare.

Razan Nassreddine, kulturvetare från Damaskus, är en av ledarna för projektet som snabbt blivit populärt och har fått utöka antalet visningar till flera gånger i veckan. Multaka betyder mötesplats och precis så vill hon att man ska uppleva museerna. Inte som högtidliga tempel utan som platser för dialog och utbyte.

Guiderna är inga proffs. Det enda kravet på dem är engagemang och intresse för historia. Alla har olika bakgrunder och visningarna varierar från guide till guide. Uppdraget är att välja ut några föremål som man tycker är spännande, berätta om dem och öppna för samtal.

– Här handlar de vanligaste frågorna om hur det gick till när kulturskatterna kom till Tyskland. När, och varför, säger Razan Nassreddine.

Samtalet kring frågorna gör också tydligt hur vi alla hänger ihop och hur migration präglar vår gemensamma historia och samtid, föremål och människor i rörelse, av tvång eller fri vilja.

– Så kan kulturen fungera som brobyggare, säger Razan Nassreddine.

Bron spänner också över det nya hemlandets historia. En språkklass avslutar den första etappen i tyskaundervisningen med ett besök på museet för tysk historia. Här väcker 1600-talets 30-åriga religionskrig och kyrkans makt stort intresse, liksom emigrationen till USA på 1800-talet. Men allra störst intresse väcker andra världskriget.

Fotografierna från 1945 på sönderbombade Nürnberg och Dresden får språkläraren Layla Rashid från norra Syrien att tänka på Aleppo.

Hon är glad över att äntligen ha kunnat återförenas med sin man och sexårige son och börja ett nytt liv i Tyskland. Men vid bilderna på raserade tyska städer för 70 år sedan undrar hon hur länge det ska dröja innan syrierna kan leva tillsammans och resa sig ur ruinerna igen.

Men visningen har också gett henne hopp och inspiration.

– Kvinnornas stora insats för återuppbyggnaden av Tyskland efter andra världskriget har berört mig mest, säger Layla Rashid, som gärna vill komma tillbaka till museet.

– För att känna sig hemma i ett nytt land är det viktigt att lära känna historien, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".