Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Biståndsminister Isabella Lövins möte med Aung San Suu Kyi

Uppdaterat måndag 2 maj 2016 kl 06.21
Publicerat måndag 2 maj 2016 kl 06.15
"Bästa hjälpen till oss vore om omvärden förstod att vi har många problem att ta tag i"
(6:10 min)
Isabella Lövin och Aung San Suu Kyi
1 av 5
Isabella Lövin och Aung San Suu Kyi. Foto: Margita Bostöm/Sveriges Radio.
Isabella Lövin och Aung San Suu Kyi
2 av 5
Isabella Lövin och Aung San Suu Kyi. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
Trångt, varmt och instängt så lever många av folkgruppen Rohingyas i västra Burma. Isabella Lövin besökte ett av lägren och möttes av de misär de nu levt i i 4 år.
3 av 5
Trångt, varmt och instängt så lever många av folkgruppen Rohingyas i västra Burma. Isabella Lövin besökte ett av lägren och möttes av de misär de nu levt i i 4 år. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
Trångt, varmt och instängt så lever många av folkgruppen Rohingyas i västra Burma. Isabella Lövin besökte ett av lägren och möttes av de misär de nu levt i i 4 år.
4 av 5
Trångt, varmt och instängt så lever många av folkgruppen Rohingyas i västra Burma. Isabella Lövin besökte ett av lägren och möttes av de misär de nu levt i i 4 år. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
Trångt, varmt och instängt så lever många av folkgruppen Rohingyas i västra Burma. Isabella Lövin besökte ett av lägren och möttes av de misär de nu levt i i 4 år.
5 av 5
Trångt, varmt och instängt så lever många av folkgruppen Rohingyas i västra Burma. Isabella Lövin besökte ett av lägren och möttes av de misär de nu levt i i 4 år. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.

I en månad nu har Burma för första gången, på över ett halvt sekel, styrts av folkvald regering med Aung San Suu Kyi som landets ledare, även om hon formellt hindrades från att bli landets president. Och under ett par intensiva dagar reste biståndsminister Isabella Lövin runt i landet för att samla intryck inför hur Sverige ska stödja landet mot verklig demokrati för alla i landet.

Besöket inleddes i landets västra provins Rakhain där en stor del av den statslösa muslimska folkgruppen Rohingya bor. Runt 100 000 av dem bor i stängda läger under mycket svåra förhållanden.

Bara en halvtimmes färd från flygplatsen utanför den burmesiska provinshuvudstaden Sittwe ligger lägret Dar Paing.

Det är över 40 grader varmt och solen gassar rakt ovanför oss, och det finns inte mycket till skugga. Här bor drygt 8 000 av de totalt 100 000 rohingya som fortfarande bor i instängda läger, utan rätt att resa dit man vill eller ens lämna lägret, utan jobb och därmed utan en möjlighet att försörja sig själv.

– Vi vill inget annat än att få flytta hem och fortsätta våra liv, säger kvinnan som helt ignorerar min fråga om de har problem med rent vatten.

Hon håller upp åtta fingrar i luften och pekar in mot det lilla rummet som utgör hennes familjs hem. Det går inte ens att föreställa sig hur de får plats åtta personer där.

Biståndsminister Isabella Lövin går några steg före mig och hon blir inbjuden att kliva in i ett annat av de små husen.

– Det var ett oerhört litet rum, utan fönster med ett sviktande golv där det bodde en familj på fem personer. Det är klart att det är en oerhört svår situation de är i. Och det är miljoner som lever så i detta land som egentligen är så rikt, de har stora naturresurser och vi hoppas att den demokratiska utvecklingen även leder till en ekonomisk utveckling för hela befolkningen. Men utan respekt för mänskliga rättigheter kommer det inte att gå, säger Isabella Lövin.

Det var 2012 som det bröt ut blodiga bråk i Rakhinprovinsen mellan buddistiska grupper och de statslösa muslimska Rohingya, en konflikt som slutade med att flera tusen hem på båda sidor brändes ner och minst 200 människor dödades. Alla muslimer tvångsförflyttades sedan till lägren, enligt myndigheterna, av rent säkerhetsmässiga skäl.

Totalt finns det cirka 1,3 miljoner rohingya i Burma, det är enligt FN den grupp av människor som är värst utsatta i världen och det är världens största statslösa grupp. Men enligt många i det buddistiskt dominerade Burma finns det ingen folkgrupp som heter Rohingya utan man ser dem som illegala flyktingar från Bangladesh.

– Minglaba, hej, jag heter O la Min och jag är 62 år och född här. Jag jobbade inom polisen innan bråken bröt ut och har alltid sett mig som burmes och nu får jag höra att jag inte är det, säger mannen som försöker berätta sin och de andras situation för den svenska delegationen.

Oh Tin som sitter brevid lägger till:

– Vi lever som djur i bur här. Förut bodde vi tillsammans men nu...hinner han säga innan rösten inte bär längre.

Det internationella trycket på den nya regeringen om att få till fred i hela landet och att lösa Rohingyafrågan är hårt. Och det var en prioriterad fråga i Isabella Lövins möte med Aung San Suu Kyi.

– Hon förstår att hon har ett stort tryck på sig att lösa det här och att hon själv var bekymrad över hur dessa minoritetsgrupper lever. Hon försäkrade mig att de ska lägga fram en plan för hur man ska lösa frågan men att det inte kommer gå snabbt och inte heller lätt då det är en så spänd situation mellan de olika grupperna, berättade Isabella Lövin efter mötet med Suu Kyi.

Men en lätt stressad Suu Kyi vädjar att omvärlden ska förstå att det inte går att lösa alla frågor snabbt och lätt.

– Bästa hjälpen till oss vore om omvärlden förstod att vi har många problem att ta tag i, sa Aung San Suu Kyi till Ekot.

U Kyaw Yin Hlaing i frivilligorganisationen Centret för mångfald och Nationell harmoni i Sittwe menar att problemen mellan buddisterna och muslimerna började redan på 40-talet.

– Det har under lång tid pågått en negativ socialisering... där båda grupper hela tiden bara pratar illa om varandra, säger han.

– Vi måste få ett slut på detta negativa prat. Vi behöver en bra skola och bra media som lär oss att se andra sidor av varandra. Tyvärr tror jag detta kommer att ta några generationer att förändra, säger U Kyaw Yin Hlaing som själv lyckats föra ihop kvinnor från de olika grupperna som såg att de hade liknande vardagsbekymmer och på så sätt kunde de mötas på samma plan.

Och just att involvera kvinnor mer i fredsprocessen i Rakhainstaten och i de andra konflikthärdarna i Burma var något som Isabella Lövin tryckte hårt på under hela sitt besök i Burma.

– Det är män som startar krig, det är de som krigar och om man inte involverar kvinnor i fredsprocesser så tar man inte in alla perspektiv. Men med kvinnor så kommer hela samhällsperspektivet med, barnen och de äldres också. Då blir det ockå mer hållbara fredsuppgörelser.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".