Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Hopp om möjlig lösning i Cypernfrågan

Uppdaterat fredag 13 maj 2016 kl 06.47
Publicerat fredag 13 maj 2016 kl 06.36
"Förr eller senare kommer de i praktiken få Turkiet som granne"
(7:28 min)
1983 utropade turkcyprioterna en självständig republik men hittills har den bara erkänts av Turkiet.
1 av 5
1983 utropade turkcyprioterna en självständig republik men hittills har den bara erkänts av Turkiet. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
ournalisten Maria Riri Myles flydde som 20-åring när Turkiet intog hennes hemstad Famagusta.
2 av 5
ournalisten Maria Riri Myles flydde som 20-åring när Turkiet intog hennes hemstad Famagusta. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Bakom avspärrningarna på stranden i Famagusta breder spökstaden Varosja ut sig.
3 av 5
Bakom avspärrningarna på stranden i Famagusta breder spökstaden Varosja ut sig. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Läkaren och turkcyprioten Okan Dagli oroas över det ökande turkiska inflytandet på den norra delen av Cypern.
4 av 5
Läkaren och turkcyprioten Okan Dagli oroas över det ökande turkiska inflytandet på den norra delen av Cypern. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Flera nya moskéer har byggts på den turkcypriotiska delen av ön.
5 av 5
Flera nya moskéer har byggts på den turkcypriotiska delen av ön. Foto: Johanna Melén/Sverriges Radio.

På Cypern finns för första gången på mycket länge hopp om en lösning på den över 40 år långa konflikten som delar landet i två halvor, en grekcypriotisk och en turkcypriotisk.

Sedan förra året pågår seriösa samtal mellan de båda sidornas ledare, men mycket hänger också på vad Turkiet vill. Och med en alltmer auktoritär turkisk ledare i president Erdogan är oron nu stor för vad som kan hända om en lösning på konflikten inte nås.

Står man med ryggen mot de röda glassparasollerna breder en strand med fin, len sand ut sig ner i det inbjudande turkosblå Medelhavet. Till vänster reser sig Palm Beach Hotel, men till höger är synen märklig. Där, bakom fallfärdiga avspärrningar är huskropparna som fortsätter utmed kilometer av strand gråa skelett i betong. Det är spökstaden i Famagusta, en gång i tiden ett Cyperns Montecarlo på öns östra kust.

Maria Riri Myles var 20 år när hela familjen natten till den 15:e augusti 1974 packade in sig i bilen och flydde hemmet femton minuters promenad från stranden i Famagusta.

Den turkiska invasionen på Cypern var ett faktum men Marias familj tog inte med sig någonting för de trodde att de snart skulle återvända hem.

Konflikten på ön började redan på 60-talet efter att britterna gett landet sin självständighet men turkarna och grekerna kunde aldrig komma överens om hur Cypern skulle styras och när militärjuntan som styrde i Grekland ville ta över hela ön svarade Turkiet med invasion.

42 år senare är ön fortfarande delad i en Turkcypriotisk del som inte erkänns av något annat land i världen än Turkiet och så en grekcypriotisk del som blev medlem av EU för tolv år sedan. Sedan 2003 har flera gränsövergångar öppnats, mindre delar av landet, som spökstaden i Famagusta, är fortfarande helt stängda.

Men nu säger ledarna på båda sidor av ön att det är dags för en lösning, en federation där turkar och greker ska leva tillsammans under delat styre. Maria Riri Myles som både blivit mamma och mormor sedan flykten från Famagusta önskar ingenting hellre än att slippa visa pass i sitt eget land.


- Du behöver inte visa pass när du reser från Stockholm till norra Sverige, fransmän i söder behöver inte visa pass när de åker till Paris, varför ska jag behöva visa pass när jag åker till Keryneia på norra Cypern?

I Famagusta och i hela den turkcypriotiska delen av ön vajar den turkiska och den turkcypriotiska flaggan invid varandra. Det är Turkiet som står för pengarna här, bygger vägar, moskéer och driver företag. Turkcyprioten Okan Dagli som är läkare i Famagusta och aktiv i försöken att ena ön tycker inte alls om utvecklingen.


- De försöker exportera sina muslimska traditioner från Ankara hit till norra Cypern. De inför koranundervisning i skolorna och bygger moskéer, visst säger Okan Dagli, vi är muslimer, men de flesta här ber inte fem gånger om dagen, vi går till moskén när någon har dött, på fredagarna och under de stora helgerna

Okan Dagli är också rädd för att Turkiet ska exportera sin bristande demokrati hit till norra Cypern.

- För norra Cypern är en lösning på konflikten en fråga om överlevnad, säger Hubert Faustman, professor i historia och statsvetenskap vid universitetet i den delade huvudstaden Nicosia.


Om ingen lösning nås kommer det turkiska inflytandet över norra delen av ön bara öka, tror Hubert Faustman som ser en framtid då alltfler turkcyprioter flyttar därifrån och alltfler människor från det turkiska fastlandet flyttar in. Och det borde vara ett argument för de grekcyprioter som fortfarande är tveksamma till en återförening av ön, säger han.


- Förr eller senare kommer de i praktiken få Turkiet som granne och jag tror inte att man som ett mycket litet land vill leva invid en regional stormakt som du dessutom har en olöst konflikt med. Det skulle skapa en ständig känsla av otrygghet och risk för konfrontation.

Anledningen till att hoppet om en lösning ändå är större nu än tidigare är enligt Hubert Faustman att ledarna för alla tre inblandade parter - grekcyprioterna, turkcyprioterna och Turkiet säger att de är intresserade av en lösning. På turkcyprioterna och grekcyprioternas vilja litar Hubert Faustman, men han litar inte på Turkiets president Erdogan, om han en dag plötsligt skulle ändra sig, ja då skulle han kunna döda hela processen över en natt, säger Hubert Faustman.


Innanför ringmuren i Famagustas gamla stad kommer Al från London med en låda i armarna. Hans föräldrar är turkcyprioter men själv är han född där i Storbritannien. Nu kommer han till Famagusta då och då för att hälsa på släkten och sköta fastighetsaffärer.


- Visst, jag förlorade flera kusiner i kriget, många civila dog på båda sidor. Det finns inga vinnare i krig. Men Livet är tillräckligt kort som det är, säger Al från London.

- Kunde vi komma över andra världksriget, förlåta tyskarna, riva Berlinmuren ska vi väl kunna lösa den här Cypernfrågan också. Vad är grejen?

Själv tror Al från London att det är politikerna som är problemet som tänker för mycket på sig själva och inte på öbornas bästa.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".