Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.
P1-MORGON TORSDAG 9 JUNI

Miljöpartiets interna strid om toppstyrning fortsätter

Uppdaterat torsdag 9 juni 2016 kl 05.50
Publicerat onsdag 8 juni 2016 kl 18.36
Gahrton: Man beter sig som ett stalinistiskt parti
(8:44 min)
Valter Mutt och Carl Schlyter.
Valter Mutt och Carl Schlyter. Foto: TT

Striden om toppstyrning i Miljöpartiet fortsätter. Var det rätt eller fel att peta riksdagsledamöterna Carl Schlyter och Valter Mutt från deras uppdrag i utskotten? Hör Per Gahrton som är en av de som har reagerat på ommöbleringen i riksdagen. Hör också Robert Damberg, landstingsråd för Miljöpartiet i Uppsala.

Du har ju kallat detta för en utrensningsaktion på din Facebook-sida. Vad är det som är så problematiskt?

Per Gahrton: Det är att man inte har den toleransen som jag tycker att man måste ha i alla partier för att det finns en del ledamöter som låter samvetet, helt enligt riksdagen och grundlagen, gå före partiöverenskommelser. Det utrymmet måste finnas i alla demokratiska partier. Särskilt i ett sådant här läge där det faktiskt inte betydde något för själva beslutet eftersom det finns, tyvärr tycker jag då, en stor majoritet i riksdagen för närmare samarbete med Nato. På det sättet blev det en sorts demonstration, och det måste man kunna acceptera i ett demokratiskt parti.

Och samarbetet med Nato handlade alltså om värdlandssamtalet. Du lär ha ringt ett antal telefonsamtal för att stoppa den här petningen. Vilka var det du ringde?

Per Gahrton: Ja, ringde och ringde. Det är klart att jag fortfarande har kontakt med de som leder partiet, och jag gjorde väl det lilla jag kunde för att försöka få dem att förhindra det som jag tycker är en utrensning. Det är inte bara av omsorg för de som blivit så att säga utrensade utan också av omsorg för partiet. Här har vi ju haft en väldigt märklig kris som har pågått i flera månader som sedan utmynnade i en ganska bra regeringsombildning. Vi fick nya gröna statsråd som skulle börja med en grön nystart. Nu skulle det handla om politik och inte personer, och så drar partiet själv igång en intern personstrid igen. Det tycker jag är väldigt taffligt och oskickligt faktiskt, och skadligt för partiet.

Med från en studio i Uppsala har vi Robert Damberg som är landstingsråd för Miljöpartiet i Uppsala. Du tyckte att det var rätt att Carl Schlyter och Valter Mutt petades från sina utskottsuppdrag i riksdagen. Varför det?

Robert Damberg: Jag tycker det var helt rätt beslut av riksdagsgruppen. Jag ser det som ganska naturligt, följer man inte gemensamt uppsatta spelregler i en grupp så förlorar man såklart de andra gruppmedlemmarnas förtroende. Jag tycker inte att det är något konstigt med det. Lika självklart tycker jag att det är att Carl Schlyter och Valter Mutt inte kan tala för riksdagsgruppen i de här frågorna längre eftersom de inte uppenbart driver resten av gruppens linje. Jag tycker inte heller att man kan förhålla sig till gemensamt uppsatta spelregler bara när det passar en själv. Politik är ändå en lagsport, till exempel nu när EM börjar skulle vi  aldrig acceptera att Kim Källström gick ut på plan och passade sina lagkamrater i 99 procent av fallen och sedan ibland passade iväg en boll till någon motspelare, det funkar faktiskt inte. Jag tycker att det här var helt rätt av riksdagsgruppen.

Var går gränsen för hur mycket man kan gå emot regeringen inom Miljöpartiet tycker du?

Robert Damberg: Jag tycker att man ska skilja på form och innehåll. Det är klart att vi kan ha olika åsikter om hur vi ska agera i olika sammanhang och den diskussionen förutsätter jag att man för i riksdagsgruppen. Men lika självklart tycker jag att det är att när vi har kommit till ett gemensamt majoritetsbeslut eller direkt slutit ett avtal med ett annat parti så måste man stå upp för det. Jag tycker att Gustav Fridolin sade det bra i sitt tal på kongressen när han sade att vi faktiskt är ett parti, vi har inte plats för 17000 miljöpartisters privata ultimatum. Så här har vi jobbat på regional och lokal nivå länge, har vi kommit överens om någonting så är det den linjen vi driver. Vi hade aldrig fått sitta med i så många styren i kommuner och landsting som vi gör idag om man inte hade kunnat lita på att våra ledamöter röstar för de sakerna som vi har kommit överens om med andra partier.

Per Gahrton, vad säger du om det? När du startade Miljöpartiet var det ju en viktig idé att det inte skulle råda någon partipiska och nu talar Gustav Fridolin om att man inte kan ha 17000 ultimatum eller veton från olika medlemmar.

Per Gahrton: Nej, det där har ju traditionella och stalinistiska partier alltid sagt, att det ska vara hundra procent lojalitet och när man gör de här jämförelserna med idrottsmatcher att hela fotbollslaget måste spela åt samma håll, då kommer man in på en syn på politik som jag menar att vi inte hade och inte bör ha i miljöpartiet. Vi bör ha en marginal för att människor som har samvetsövertygelser enligt Sveriges grundlag också ska kunna följa den samvetsövertygelsen, och jag tror att det dessutom är bra för partiet. I det här fallet får man inte glömma att det dessutom är de som är så kallade avvikare som följer partiprogrammet. Det är partiet som avviker från partiprogrammet av samarbetsskäl och praktiska skäl. Jag är inte emot att man gör kompromisser för att kunna regera, men då tycker jag att man ska kalla dem för kompromisser och inte presentera dem som om de plötsligt var den nya gröna politiken.

Robert Damberg, finns det någon fråga där det kan vara viktigare att stå upp för partiprogrammet?

Robert Damberg: Det är klart att det i vissa fall finns en sådan marginal, men någonstans kokar det här ändå ner till om man kan lita på att en överenskommelse med Miljöpartiet faktiskt blir verklighet. Om våra talespersoner går ut och driver en annan agenda än vad majoriteten kommit överens om så är det svårt att skapa förtroende för vår politik. När vi sätter oss med andra partier och förhandlar om gemensam politik, som till exempel med Socialdemokraterna nu när vi ska sätta oss i regering. Då kan inte vi komma och säga "hej hörni, nu ska vi förhandla fram ny politik här. Vi kan garantera att ni får 21 av våra 25 mandat, sedan har vi fyra personer som ibland är med oss och ibland inte". Att vi tror att vi då skulle kunna genomföra grön politik med det förhandlingsunderlaget tycker jag är en ganska konstig inställning.

Men är det inte en bit av Miljöpartiets själ som går förlorad då när man petar kritiker, eftersom en idé var att man skulle få rösta som man tyckte?

Robert Damberg: Jag tycker inte att det är rätt att man pratar om att man petar kritiker. Det har pratats om att Gustav Fridolin står och piskar med partipiskan, jag tycker att det är en helt felaktig bild.

Men de har blivit av med de posterna för att de har gått ut med sina åsikter?

Robert Damberg: De har blivit av med sina poster för att de inte längre har gruppens förtroende. Riksdagsgruppen har förlorat förtroendet för de här personerna eftersom de har gått ut och drivit en annan linje än den som majoriteten av gruppen står för. Då får man inte längre vara talesperson, och jag tycker att det är ganska odramatiskt.

Per Gahrton: De har drivit det som partiet har kommit överens om på sina partikongresser och skrivit in i sitt partiprogram. Medan partiledningen, på grund av inte helt orimliga regeringsambitioner har förhandlat bort de här synpunkterna. Då tycker jag att det är rimligt vissa personer får markera vad som egentligen är den gröna linjen. Och jag vill igen betona att detta gällde ett sammanhang där det inte spelade någon roll, så det blev en sorts demonstrationspolitik. Att partiet då kommer i efterhand och bestraffar dem, då börjar man bete sig som ett stalinistiskt parti, där man verkligen till varje pris ska pricka de som inte ställer in sig i ledet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".