Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Här återvinns tonvis med flipflops

Uppdaterat måndag 29 augusti 2016 kl 05.56
Publicerat måndag 29 augusti 2016 kl 05.00
"Havet håller på att bli världens soptipp"
(5:13 min)
Ett berg av flipflops-sulor.
1 av 4
Ett berg av flipflop-sulor. Foto: Ellen Hammarskiöld/Sveriges Radio.
Emily Riziki med kollegan och vännen Gloria Kahindi plockar skräp på stranden.
2 av 4
Emily Riziki med kollegan och vännen Gloria Kahindi. Foto: Ellen Hammarskiöld/Sveriges Radio.
Florence Auma Muga arbetar med återvunnet skräp.
3 av 4
Florence Auma Muga arbetar med återvunnet skräp. Foto: Ellen Hammarskiöld/Sveriges Radio.
Julie Church.
4 av 4
Julie Church, grundare av Ocean Sole, ett företag som återanvänder borttappade flip-floppsandaler. Foto: Ellen Hammarskiöld/Sveriges Radio.

Att världshaven är fulla av plast är ett faktum. Bland skräpet som flyter i land i Kenya finns en produkt som kan ha flutit dit ända från Asien. Följ med till en plats där skräp ges värde.

– Plastpåsar, tandkrämstuber, tandborstar, tändare, pennor... Det är detta som sköljs upp på våra stränder. Havet håller på att bli världens soptipp, så varför kan vi inte börja använda de här grejerna? undrar Julie Church, som arbetar med det skräp som flyter i land.

Flip-flopen, en sandal som förknippas med värme och semester i Sverige men som i många andra länder är en sko som används dagligen, året om, utgör en stor del av skräpet. 

– Efter flaskor är flip-flopen det näst vanligaste skräpet här, en del kommer hela vägen från Asien, säger Julie Church.

Hon är grundare av Ocean Sole, ett företag i Nairobi som återanvänder borttappade flip-flop-sandaler. Från att tidigare ha tillverkats av olika naturmaterial som bambu, trä och sisal görs de nu av plast.

– Plast är billigt och användbart i och med sina många funktioner. Men när vi tror att vi gjort oss av med det så finns det kvar i vårt ekosystem, säger Julie.

Flip-flopsandalen bär på ett meddelande från havet, menar Julie. För havet är på väg att bli världens soptipp och Ocean Sole är en kenyansk lösning på ett globalt problem, enligt henne. 

Det är bara en skylt in från Marula Lane som vittnar om att det ligger något bakom de höga buskarna som skiljer vägen från Ocean Soles workshop. Här jobbar 50 personer med att göra borttappade flipflopskor till allt från smycken, nyckelringar, skulpturer och dörrstoppare. Redan på grusplanen syns färgglada djur sticka fram här och var – alla gjorda av gamla flipflopsandaler. Väl inne möts man av ljudet av slipmaskiner och lukten från superlim.

En av hantverkarna är Florence Auma Muga som sitter och flätar en skål medan hon lyssnar på musik från mobilen bredvid sig.

– Jag älskar det här jobbet, för jag är kreativ och gillar att jobba med kroppen och det får jag göra här, säger Florence.

Nu har hon jobbat på Ocean Sole i sex år. Här får hon de pengar hon behöver som ensamstående mamma, och kan betala mat och kläder till familjen.

Framför sig har hon ett ljus, hon sticker änden av en ståltråd i ljuset och trycker den sedan igenom en pärla som stansats ut av flipflopmaterial. Här på Ocean Soles workshop återvinns ett ton flipflopsandaler varje vecka.

Ute på gården ligger högar med flipflopsandaler som just levererats, vissa hyfsat välbehållna men smutsiga, de har samlats in i Nairobi och framförallt i slummen. De som hittats på kusten är rena men krackelerade och nötta från en lång tid till havs.

Stranden Mwanamia beach är i grunden en sådan där bländande vit strand med turkost vatten som syns i vilket resemagasin som helst. Men på sanden ligger sjok av sjögräs, gamla kokosnötter och en massa skräp.

Här jobbar Emily Riziki, hon är en del av ett team om fyra personer som jobbar heltid åt Ocean Sole med att städa totalt åtta kilometer strand längs Kenyas kust. Emily är 21 år, bär reflexväst och har två olika flipflopsandaler på fötterna.

Emily berättar att de fyller en och en halv säck skräp på Mwanamia under en dag. Men hon är inte förvånad över vad hon hittar på stranden, det är sådant hon sett under barndomen av att växa upp här vid kusten.

Emily stoppar sandalerna hon haft på sig i säcken, snurrar ihop den och slänger den över axeln och bär den till en klippskreva i änden av stranden. Där gömmer hon säckarna eftersom andra nu också börjat se ett värde i skräpet.

– Som medborgare kan vi göra mycket, säger Julie. Visst har vi varit destruktiva de senaste 60 åren men nu är vi medvetna och jag tror att nästa generation kommer hitta bättre lösningar. Det hoppas jag våra produkter kan bidra med i slutändan, säger hon.

På workshopen i Nairobi är Florence klar med skålen som har rosa, lila och röda ränder.

Och vad som först var ett slitna och smutsiga sandaler som kan ha åkt hela vägen från Asien till Kenya är nu en färgglad skål som ska skickas till USA.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".