Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Indonesien vill få fart på ekonomin

Publicerat tisdag 30 augusti 2016 kl 06.00
"Glappet mellan rik och fattig har växt"
(7:21 min)
Trafiksituationen i Jakarta är mycket dålig och påverkar produktiviteten. Foto: Naila Saleem/Sveriges Radio
1 av 3
Trafiksituationen i Jakarta är mycket dålig och påverkar produktiviteten. Foto: Naila Saleem/Sveriges Radio
Vy över centrala Jakarta. Foto: Naila Saleem/Sveriges Radio
2 av 3
Vy över centrala Jakarta. Foto: Naila Saleem/Sveriges Radio
Ekonomen Imaduddin Abdullah som arbetar på utvecklingsinstitutet INDEF. Foto: Naila Saleem/Sveriges Radio
3 av 3
Ekonomen Imaduddin Abdullah som arbetar på utvecklingsinstitutet INDEF. Foto: Naila Saleem/Sveriges Radio

I Indonesien försöker regeringen få fart på tillväxten. Men från investerarhåll finns kritik mot regeringens politik, där en del anser att regeringen inte gör tillräckligt för att underlätta för utländska företag som vill göra affärer i Indonesien. Dessutom visar nya siffror på brister i stödet till små och medelstora företag. Sveriges Radios utsända Naila Saleem har pratat med skohandlaren Anding i huvudstaden Jakarta.


Regeringen i Indonesien kämpar med få fart på den ekonomiska tillväxten som saktat ner de senaste åren. Ett av problemen är infrastrukturen, som utgör hinder för till exempel en expansion av turismnäringen.

Det finns också en misstro från investerarhåll mot regeringens politik som mer fokuserar på fattigdomsbekämpning än att underlätta för utländska företag som vill göra affärer i Indonesien. Nya siffror visar också att stödet till små och medelstora företag haltar. Vår utsände i Asien har pratat med skohandlaren Anding i huvudstaden Jakarta.

Den här sortens affär får inte så många kunder men jag är också grossist, berättar Anding som tycker att affären går tillräckligt bra.

Han har en liten skoaffär i Jakartas östra utkanter. Den ligger precis vid en trafikerad väg och hyllorna är fyllda med praktiska skor att gå och arbeta i.

– Jag hade lite pengar och så lånade jag en del från banken. Jag vill inte ta emot lån från andra människor utan försöker klara mig på det jag har, säger han.

Banken han lånat pengar av ger också praktisk utbildning i företagande och marknadsföring, och det kom väl till pass berättar Anding.  

På det viset är han lite ovanlig. De flesta små och medelstora företag i Indonesien har svårt att få banklån och saknar kunskap i hur man driver företag effektivt.

Nya siffror från indonesiska statistikbyrån visar att landet har få företag utanför jordbrukssektorn, och få nya små och medelstora företag startas. Särskilt svårt är det för unga att komma igång med sitt företagande säger analytiker.

När Indonesien nyligen firade sin nationaldag talade president Joko Widodo om att fokus i regeringens ekonomiska politik ligger på fattigdomsbekämpning.

Indonesien hamnar på fjärde plats på listan över världens mest befolkade länder, ekonomin är den tioende största sett till köpkraft och landet är med i G20-gruppen. Fattigdomen har halverats från slutet av 90-talet, men frågan är ändå högst aktuell.

Glappet mellan rik och fattig har växt och det oroar många här, likaså de ojämlika möjligheter som finns om man bor i en storstad eller ute på landsbygden, förklarar Paul Rowland som är politisk analytiker och bosatt i Indonesien sedan många år tillbaka.

Han arbetar med Reformasi som är ett nyhetsbrev på engelska om politik och ekonomi i Indonesien. 

Det finns sedan gammalt en konflikt i Indonesiens ekonomiska politik mellan de som vill se en mer nationalistiskt inriktad politik med fokus på egenproducerade varor och självförsörjande matsektor och de som istället vill satsa mer på att underlätta för utländska företag som vill investera i Indonesien. 

– En del menar att när man fokuserar på att förbättra investeringsklimatet så skapas fler arbeten och fattigdomen minskar, andra hävdar att bara de stora företagen tjänar på den politiken, säger ekonomen Imaduddin Abdullah.

Han arbetar som researcher på utvecklingsinstitutet INDEF i Indonesiens huvudstad Jakarta. Den indonesiska ekonomin har saktat in de senaste åren eftersom exportmarknaden gått sämre.

Tillväxtprognosen för i år ligger nu på 5,2 procent. För några år sedan var tillväxten över 6 procent. Det finns flera stora utmaningarna för ekonomin. En av dem är att återupprätta förtroendet för de offentliga finanserna säger Imaduddin Abdullah.

– De senaste två åren har regeringens budget varit överoptimistisk på inkomstsidan och man har inte lyckats leverera, säger han.

Ett sätt att öka de statliga inkomsterna på är att få in mer skatt. Skatteintäkterna är lägre i Indonesien jämfört med andra länder i regionen och för att öka intäkterna vill regeringen bredda själva skatteunderlaget, det vill säga antalet människor som betalar skatt. 2014 var det mindre än en miljon av landets 250 miljoner invånare som lämnade in en deklaration.

Många sätter istället sina pengar utomlands. För att locka tillbaka dessa pengar har regeringen i sommar infört en skatteamnesti som varar till mars nästa år.

Skattesmitare som för tillbaka sina pengar till landet betalar endast en låg straffsats. Hittills har gensvaret dock varit lågt, mindre än en procent av den summa pengar regeringen hoppas få in har återbördats till landet.

– Det har skapats förväntningar som är orealistiska. Regeringen har bestämt sig för den här lösningen med skatteamnestin som är en genväg. Genom att budgetera för att en viss mängd pengar ska komma tillbaka till landet på det här sättet skapar man höga förväntningar. De måste drömma om de tror att de ska uppfyllas, säger Paul Rowland politisk analytiker.

OECD har kritiserat skatteamnestin för att den belönar skattesmitare och straffa de som betalat. Organisationen menar att den är för generös och riskerar att förstöra skattemoralen ännu mer. Imaduddin Abdullah på utvecklingsinstitutet INDEF är ändå positiv men säger att enbart amnestin inte räcker för att öka intäkterna.

– Jag tycker att det är en bra idé men vi måste också förbättra skatteadministrationen, säger Imaduddin Abdullah.

Men det finns fler utmaningar; till exempel infrastrukturen i landet har stora brister vilket hämmar turistnäringen. President Joko Widodo utsåg en ny finansminister för bara några sedan veckor sedan. Sri Mulyani Indrawati har tidigare varit finansminister i Indonesien och som också arbetat på Världsbanken.

En av de viktigaste sakerna hon tar med sig till posten är förmågan att säga nej till både presidenten och andra ministrar om de gör något som går emot landets bästa, och det är anledningen till att presidenten bett komma tillbaka, tror Paul Rowland.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".