Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Fara för tungt gods på vägarna

Uppdaterat fredag 9 september 2016 kl 06.10
Publicerat fredag 9 september 2016 kl 06.00
Delad bild: lastbilar och man framför motorväg.
Mikael Roos, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket. Foto: Bertil Ericson/TT, Maria Repitsch/Sveriges Radio.

Det finns stora säkerhetsrisker och problem med arbetsmiljön inom transporten av tungt gods som stål och betong, menar Arbetsmiljöverket. De uppskattar att 70 procent av transporterna som inspekteras har last som är dåligt säkrad. Ekots reporter Maria Repitsch var med när arbetsmiljöinspektören Mikael Roos var ute och kontrollerade lastfordon ute på vägarna.

– Sjuttio procent av lasten som rullar på våra vägar har dålig lastsäkring. Det är otroligt stora brister. Bristerna när det gäller tungt gods är de gigantiska.

Mikael Roos, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket samarbetar med polisen när Ekot träffar honom på E4 norrgående där han inspekterar arbetsmiljön för yrkeschaufförer. Själv får att han inte stoppa fordon men när de väl stannats av polisen kan Mikael Roos inspektera last, fordon och bromsar. Han har gett åkerier viten på upp till 150 000 kronor, när de betraktats som trafikfarliga.

Han uppskattar att uppemot 70 procent av alla transporter av tungt gods, som exempelvis stål och betong, endast säkrat sin last till mellan 20 och 50 procent. Det betyder att en stor andel av den tunga godstrafiken inte klarar att göra en snabb inbromsning utan att lasten rör sig. Det innebär en risk för fara för både chauffören och andra medtrafikanter.

Hur många olyckor som beror på att det varit en dåligt säkrad last vet ingen, men de är många uppskattar Mikael Roos. En stor andel registreras i efterhand endast som trafikolyckor.

– Vi har många händelser där man behöver bromsa hårt och lasten har förskjutit sig och krossat hytt och annat. Så det här är verkligen en säkerhetsfråga för de anställda.

Vad är det för olyckor som ni har sett på grund av dålig lastning?

– Det är att lasten sliter sig när man behöver bromsa eller väja. Antingen kan lasten falla ut genom kapellsidor, eller så lossnar lasten och åker framåt och skadar framstam så att godset kommer in mot hytten eller till och med in i hytten. Inget som är helt ovanligt.

Många brister i lastningen ser Mikael Roos bland fordon som har den riktigt tunga lasten. Kollisioner har bland annat skett med personbilar vid omkörningar. Oväntat häftiga inbromsningar har lett till att tunga betongfundament åkt ut i vägbanan eller landat på en personbil. Eller så har stålrör rört sig fram och in i förarhytten.

– Järnstänger och stål över huvud taget är väldigt kompakt och tungt.

En stor problematik är att det finns fortsatt många förare som saknar kunskaper i hur en last ska säkras så den inte rör sig. En annan är att alla fordon som används inte är anpassade för tungt gods.

– Vi ser ju transporter som rullar och de har nästan inte möjlighet att säkra lasten för att man har fel fordon. Det beror på att man köper transporten från industrier där den som gör det billigast får körningen. Då kan det komma ett fordon som inte är riktigt lämpat men man kör ändå. Det här ser vi kontinuerligt.

Mårten Johansson, tekniskt ansvarig vid branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag, känner till att det körs tungt gods som stål och betong som inte är tillräckligt fäst när det körs på vägarna.

– Jag vet att det förekommer att man skickar gods med fordon som inte har fullständig utrustning för att göra ett hundraprocentigt jobb när det gäller lastsäkring.

Också på fackförbundet Transportarbetareförbundet känner man till att det finns transporter på våra vägar som är lastade med betong och stål men som trots det inte är hundra procent säkrade. Så Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman på Svenska Transportarbetareförbundet, är inte överraskad över uppgifterna.

– Egentligen inte. Att siffrorna var så höga överraskar. Men vi känner till att det ibland finns svårigheter att spänna fast gods på korrekt sätt och få rätt tid att göra det. Men även arbetsgivaren är skyldig att tillse att man har rätt fordon, rätt utrustning och rätt utbildning när man transporterar last.

I en tid då industrin jagar låga priser på transporter, åkerierna söker underleverantörer i låglöneländer - så är det lätt branschen jagar körningar till låga priser, säger Martin Miljeteig vid Transportarbetareförbundet.

– Så det här är klart att det här är något man måste titta på. Behövs det specialutbildning på vissa områden? Sedan tror jag också att man behöver titta på ett upphandlingsansvar i arbetsmiljölagen. Det betyder att den som beställer körningen måste ta hänsyn till de regelverk som gäller för förarna och för åkerierna. Så att det inte alltid är lägsta pris som gäller.

Vad skulle det kunna göra för skillnad?

– Att det i en händelse eller vid en olycka eller en trafikolycka så skulle man också kunna ställa också den som har köpt att vara ansvarig, rent juridiskt.

Fackförbundet får medhåll från Mårten Johansson vid branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag.

– Industrin måste ta sitt ansvar att beställa transporterna av åkerier som de vet har rätt kompetens och rätt teknisk utrustning för att utföra transporter på ett säkert sätt.

Det är ingen nyhet att det skarvas en del med sanningen i branschen säger Martin Miljeteig vid Transportarbetareförbundet.

– Problemet är i en kraftigt konkurrensutsatt bransch att man börjar tumma på arbetsmiljöfrågorna och trafiksäkerhet. Det vill säja att man konkurrerar negativt med just de frågorna. Och att det blir lägst pris som kör och då är det inte alltid rätt fordon.

I väntan på att någon tar ansvar för att gods som betong och stål blir hundra procent säkrade så står Arbetsmiljöverket och trafikpolisen och granskar säkerheten bland fordonen på vägarna.

Också kontrollerna kan bli lite sporadiska begränsade. För personstyrkan och arbetstiden för polisen är begränsad, säger polisinspektör Henrik Sjögren som just stoppat en trailer med en chaufför som inte har arbetstillstånd i Sverige. Men själv ska han åka vidare och får förlita sig på att chauffören väntar en chaufför med arbetstillstånd.

– Vem bevakar de bilarna som ni nu har stoppat? Inte någon! Inte någon! Så han kan egentligen köra iväg. Vi har inte resurser att stå här och bevaka folk.

Hur känns det?

– Man blir van. Det är ju inte bra. Men de flesta stannar faktiskt kvar.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".