Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Den andra sidan av knarkkriget

Publicerat onsdag 26 oktober 2016 kl 06.24
Över 700 000 missbrukare och langare har överlämnat sig själva
(6:02 min)
duterte4
1 av 4
Renato Cristobal missbrukade Shabu (en variant av metamfetamin) i 20 år. Nu har hann istället engagerat sig i rehabiliteringscentren som kom till när Rodrigo Duterte tillträdde som Filippinernas nya president i juli. Foto: Hewa Abdelzadeh
duterte7
2 av 4
Utomhushallen i området Burol i Manila där man bl.a. har Zumbalektioner för de som överlämnat sig själva för rehabilitering. Foto: Hewa Abdelzadeh
duterte5
3 av 4
Ernesto Santos är kapten i området Burol i Manila. En slags områdeschef som bl.a. har hand om rehabiliteringscentret i området. Foto: Hewa Abdelzadeh
duterte8
4 av 4
Ernesto visar videoklipp från Zumbalektionerna på sin mobil. Foto: Hewa Abdelzadeh

I Filippinerna har tusentals personer har dödats och tiotusentals har gripits under det krig mot knarket som president Rodrigo Duterte proklamerade innan han tillträdde.

Det har varit ett skoningslöst och många gånger laglöst krig mot droger, missbrukare och langare vi belyser det på flera sätt i P1 under dagen först om några konsekvenser utöver de förlorade människoliven.

Mer om Filippinerna i Studio Ett i eftermiddag, då med fokus på offren.

– Jag känner mig säkrare nu än tidigare, säger Giselle. Hon är en av cirka 3000 personer som bor i stadelen Burol, i centrala Manila.

Ett fattigt område men långt ifrån slummen. I Burol har man valt att följa Dutertes linje i knarkkriget och många har överlämnat sig för rehabilitering.

– Tidigare var det bara en obehaglig känsla när man var ute. Men inte nu längre, berättar Giselle.

Redan under valkampanjen lovade president Rodrigo Duterte att städa upp i landet, han skulle få slut på missbruket och försäljningen av droger. Han lovade att ta tillbaka gatorna.

Rapporteringen om Dutertes knarkkrig har dominerats av de brutala polisinsatser som lett till att över 1500 misstänkta missbrukare och langare dödats utan rättsliga påföljder. Att grupper och individer tagit lagen i egna händer och dödat ytterligare över 2000 personer.

Dutertes knarkkrig har fortfarande väldigt stort stöd bland folket. Tre månader efter att han blev president gjordes en undersökning som visade att 84 procent var nöjda. Men 71 procent sa också att det är väldigt viktigt att misstänkta grips och ställs inför rätta och  inte dödas.

Men många kritiserar Dutertes hänsynslösa linje och hans politiska prioriteringar och för att inte ta tag i landets största problemen, som är fattigdom och arbetslöshet.

Dutertes mentor och förre presidenten Fidel Ramos är inte nöjd med hur Duterte skött sig hittills. Han ser inte knarkkriget som lösningen på Filippinernas många problem. Hade det funkat så hade vi sett fler glada människor men det gör vi inte, säger han.

Ingenting av de vanliga svordomar och glåpord som han vräker ur sig så fort han får kritik har hörts den här gången. Fidel Ramos verkar vara den enda han respekterar.

Frågan är om han kan vara den goda rösten i Dutertes fortsatta presidentskap?

Men det finns en annan, ljusare sida av knarkkriget.

Över 700 000 missbrukare och langare har överlämnat sig själva till polisen eller sina kommuner för rehabilitering. Och närmare 30 000 personer har gripits av polisen.

Förutom den hårda linje som Duterte för så har han även uppmanat folk att överlämna sig till myndigheterna för att få hjälp.

– Det är bara en liten andel som vägrar ge sig, säger polischefens talesperson, Dionardo Carlos.

– De vill inte överlämna sig själva, säger han.

Rädslan som Dutertes drogkrig fört med sig har också lett till att allt fler slutar med drogerna. Så som Renato Cristobal.

– Jag blev skraj när han blev vald och ville inte dö. Därför överlämnade jag mig redan första juli, säger han.

I 20 år tog Renato Shabu som är en variant av metaamfetamin. Och likt många andra sålde han för att försörja sig och sitt missbruk.

Som en del av rehabiliteringen får de som överlämnar sig en mindre summa pengar och basvaror för att klara sig.

På flera håll i landet bygger militären stora rehabiliteringscenter. Men de flesta center drivs lokalt på stadsdelsnivå.

Det är inte medicinska rehabiliteringscenter. Snickra, lära sig någon ny syssla eller helt enkelt bara dansa Zumba är vad dom här centren kretsar kring.

Som på många andra ställen satsar man även i stadsdelen Burol på Zumbalektioner med syftet att det ska hålla de borta från drogerna.

– Varje lördag kör vi Zumba, berättar Ernesto Santos och visar videoinspelningar från lektionerna.

– Zumba hjälper med det fysiska. Innan man mentalt kan gå framåt behöver man gå framåt fysiskt, säger Renato.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".