Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Oron växer i Grekland över ett alltmer aggressivt Turkiet

Publicerat fredag 28 oktober 2016 kl 05.00
"Man är rädd för att reta upp Turkiet"
(6:16 min)
Constantinos Filis, expert på i internationella relationer i Aten, tror inte att Turkiet är intresserat av en konflikt med Grekland, i alla fall inte just nu.
1 av 2
Constantinos Filis, expert på i internationella relationer i Aten, tror inte att Turkiet är intresserat av en konflikt med Grekland, i alla fall inte just nu. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Från stranden på ön Lesbos ser man över till Turkiet på andra sidan Egeiska havet. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
2 av 2
Från stranden på ön Lesbos ser man över till Turkiet på andra sidan Egeiska havet. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.

Uttalanden från president Erdogan den senaste tiden och ett antal kränkningar av grekiskt luftrum har fått politiker i Aten att reagera kraftfullt. Och oron är också stor för att Turkiet, återigen, ska släppa flyktingar och migranter över Egeiska havet som en form av politisk påtryckning.

Den som står i hamnen i fiskebyn Skala Sikamenias på den grekiska ön Lesbos norra kust ser rakt över till Turkiet. Sjövägen är det på sina håll mycket nära mellan länderna men vattnet, det Egeiska havet, som skiljer Grekland och Turkiet åt har länge varit ett komplicerat hav.

Helt nyligen blev det ännu lite mer komplicerat när Turkiets president Tayyip Erdogan ifrågasatte den så kallade Lausannefreden som sedan 1923 reglerat Turkiets gränser.

"I Lausanne", sa Erdogan, "gav vi bort öar som det går att ropa över till".

En sådan fred kan knappast ses som en "seger", sa Turkiets president.

I Aten var reaktionerna omedelbara: 

"Att kasta tvivel över internationella avtal leder in på en farlig väg", sa Greklands försvarsminister Panos Kammenos.

"Att ifrågasätta avtalet är farligt för relationen mellan våra länder", sa premiärminister Alexis Tsipras

"Grekland är Turkiets fönster mot Europa, det kräver respekt för historien och för internationell rätt", sa Greklands president Prokopis Pavlopoulos.

Några veckor senare spädde Erdogan på frustrationen i Aten när han sa att Turkiet måste stå upp för det folk som tidigare ingick i det Ottomanska riket, som den turkiska minoriteten i västra Thrakien, en region i norra Grekland.

Relationen mellan Grekland och Turkiet har länge varit känslig, inte minst i frågan om vem som äger rätten till vad i Egeiska havet. Två gånger sedan 1980-talet har länderna varit nära väpnad konflikt. Nästan varje vecka kommer rapporter om turkiska militärplan som kränker grekiskt luftrum.

Flyktingkrisen det senaste året då hundratusentals människor med smugglares hjälp tagit sjövägen från Turkiet till de grekiska öarna har gjort relationen mellan länderna än mer aktuell. Och i Grekland finns en stor enighet kring att Turkiet använder flyktingarna som en bricka i ett politiskt spel, inte så mycket med Grekland, mer med EU. Men det är Grekland som blir lidande.

På ett kontor i Aten sitter Constantinos Filis, expert på internationella relationer vid Panteionuniversitetet.

- Jag kan inte tänka mig att en regim som Erdogans inte skulle kunna upptäcka och hindra de mellan 19 och 20 000 båtar som under förra året passerade in i grekiskt vatten, säger Constantinos Filis som menar att det är alldeles uppenbart att Turkiet gjorde det här med flit.

Sedan det omtvistade avtalet mellan EU och Turkiet började gälla i mars i år har antalet båtar minskat kraftigt. Mot att Turkiet tar tillbaka flyktingar och migranter som kommer till Grekland har EU utlovat stora summor pengar till Turkiet och även lovat visumfrihet för turkiska medborgare som reser till EU. I gengäld måste Turkiet uppfylla vissa villkor. Ännu är man inte överens och om visumfriheten uteblir kan Turkiet börja släppa iväg båtarna med flyktingar och migranter igen, något man är mycket rädd för i Grekland där över 60 000 människor är fast, sedan länder norrut i Europa tidigare i år stängt sina gränser.

Den grekiska regeringens nervositet i förhållande till Turkiet blev tydlig när åtta turkiska militärer flydde i helikopter efter den misslyckade kuppen i somras och sökte asyl i Grekland. Turkiet begärde dem genast utlämnade och i de första uttalandena från Aten sade man att det här visserligen är ett fall för asylmyndigheten men samtidigt, sa man, hade de ju deltagit i ett olagligt kuppförsök. Sådana uttalanden, säger Constantinos Filis, skickade en signal till Ankara om att frågan om utlämning är förhandlingsbar. Nu kommer det bli svårt för Grekland att ge dem asyl, trots att det är uppenbart för alla att de knappast kommer att få en rättvis prövning i Turkiet, säger Constantinos Filis.

I första instans har Greklands asylmyndighet nekat männen asyl.

- Helt uppenbart är man rädd för att reta upp Turkiet och lägga ytterligare börda till en redan komplicerad relation, säger Constantinos Filis.

Däremot tonar Constantinos Filis ner uttalandena från president Erdogan om att Turkiet gett upp för mycket land och vatten i Egeiska havet. Det, säger Filis, var nog mer riktat till en inhemsk publik och ett sätt att säga att det är han, Erdogan, som är garanten för ett starkt och sammanhållet Turkiet. Grekland, säger Constantinos Filis, är inte prioriterat i turkisk utrikespolitik.

- Däremot är Grekland användbart för att visa andra sina muskler, men jag tror inte att Turkiet är intresserat av en konflikt med Grekland, i alla fall inte just nu.

Enligt en opinionsmätning från i mars i år ser en stor majoritet greker Turkiet som Greklands mest problematiska granne och var tredje som svarade trodde till och med att krig med Turkiet är troligt de kommande åren.

I flyktingfrågan är misstron mot grannlandet på andra sidan havet stor. I hamnen i Skala Sikamenias på ön Lesbos stod i somras den svenske volontären Jens Ekström och såg ut över vattnet så många gummibåtar passerade förra året och gav uttryck för vad många greker är rädda för.

 - På ön är det en allmän uppfattning att det kan komma en eller flera nya vågar, beroende på vad som händer med avtalet, att det här skulle vara ett slags verktyg för Turkiet att trycka på EU.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".