Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Ungerns vice talman om flyktingkrisen då och nu

Uppdaterat onsdag 2 november 2016 kl 06.43
Publicerat tisdag 1 november 2016 kl 06.15
"Europa tillhör européerna"
(5:56 min)
Marta Matrai som är förste vice talman i det ungerska parlamentet anser att det är fel att dra paralleller mellan ungrarnas flykt för 60 år sedan och de som flyr till Europa i dag.
1 av 3
Marta Matrai som är förste vice talman i det ungerska parlamentet anser att det är fel att dra paralleller mellan ungrarnas flykt för 60 år sedan och de som flyr till Europa i dag. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
1956 skänkte många svenskar pengar för att hjälpa de ungrare som var på flykt.
2 av 3
1956 skänkte många svenskar pengar för att hjälpa de ungrare som var på flykt. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Med taggtråd och gränsvakter försöker Ungern i dag hindra flyktingar och migranter från att illegalt ta sig in i landet.
3 av 3
Med taggtråd och gränsvakter försöker Ungern i dag hindra flyktingar och migranter från att illegalt ta sig in i landet. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio

I dagarna har det gått 60 år sedan Ungernrevolten - då det ungerska folket gick ut och krävde frihet och demokrati och ett slut på den kommunistiska diktaturen. Men i början av november 1956 slogs upproret ner av sovjetiska Röda armén. Tiden som följde flydde omkring 200 000 ungrare landet - då den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget i Europa. Hör vår korrespondent Johanna Meléns reportage.

Nu i samband med 60-årsminnet dras många paralleller till dagens flyktingkris då hundratusentals människor det senaste året tagit sin tillflykt hit, bland annat från Syrien och Afghanistan. Ungern har samtidigt gjort sig känt som det land som är minst villigt att ta emot flyktingar. Går det att jämföra flyktingkrisen då - och nu? Nej, säger det ungerska parlamentets förste vice talman Marta Matrai, som nyligen besökte Sverige.

— Det är min bestämda övertygelse att det inte går att göra några jämförelser mellan flyktingarna 1956 och den migration som äger rum i dag.

— Det ligger i vårt intresse, i ungrarnas intresse, att ett starkt Europa ska tillhöra européerna, bevaras europeiskt, säger Marta Matrai.

— De som kommer i dag har en annan kultur, de kan inte integreras och jag tror inte ens att de vill, säger det ungerska parlamentets förste vice talman.

Vi sitter på grönmönstrat sidentyg under takkronorna i salongen intill den svenska riksdagens förstakammarsal. Därinne har Marta Matrai just deltagit i ett seminarium om händelserna i hennes hemland för 60 år sedan, under Ungernrevolten hösten 1956 - då ungrare stod upp för frihet och demokrati, mot kommunistdiktaturen och Sovjetväldet. Den 4 november 1956 gick den sovjetiska Röda armen in och krossade upproret. De som kunde flydde, många som blev kvar fängslades, torterades, ett par tusen avrättades.

Där i talarstolen står den pensionerade studierektorn Peter Zsiga och berättar hur han tillsammans med sin bror flydde på cykel tills de nådde säkerheten i grannlandet Österrike. Senare kom han till Sverige.

Lisa van Hogerlinden från FN:s flyktingorgan UNHCR berättar om hur de tiotusentals människor som flydde Ungern då fördelades mellan Europas länder, en del togs också emot i Nordamerika och i Australien. Hon avslutar med att prata om världen i dag då hundratusentals människor det senaste året sökt sin tillflykt hit till oss, från länder som Syrien, Irak och Afghanistan. På samma sätt som ungrarna fick hjälp då bör Europa hjälpa de som flyr i dag, säger hon.

Medan det ringer in till omröstning i Sveriges riksdag säger det ungerska parlamentets vice talman Marta Matrai att jag inte får tro att Ungern inte är ett välkomnande och tillmötesgående land. Men man måste göra skillnad på flyktingar - och på ekonomiska migranter. Den ungerska regeringen hävdar ofta att de människor som sökt sig till Europa det senaste året i första hand har kommit i jakt på ett bättre liv och inte på grund av krig och förföljelse. Men statistik visar att de som tagit sig upp genom Europa - ofta via Ungern - i första hand kommer från krigsdrabbade länder som Syrien, Afghanistan och Irak. Och den bild som vuxit fram av Ungern i samband med flyktingkrisen är just den av ett land som gör allt för att slippa ta emot flyktingar och som i riksomfattande kampanjer bland annat har likställt flyktingar med möjliga terrorister.

Just nu förbereder regeringspartiet Fidesz ett lagförslag som ska göra grundlag av den folkomröstning som hölls för en månad sedan - om EU:s tvingande flyktingkvoter. Valdeltagandet var visserligen för lågt för att omröstningen skulle räknas som giltig - men det spelar ingen roll säger regeringen eftersom så många av de som gick till vallokalerna - hela 98 procent - gick på regeringens nejlinje. Nej till att EU - mot Ungerns vilja - ska kunna tvinga på landet flyktingar.

För att förstå den ungerska inställningen måste man också, säger Marta Martai, se till historien där Ungern under långa tider tvingats underkasta sig andra länders vilja:

— Under 150 år var vi ockuperade av det turkiska imperiet, efter andra världskriget följde den sovjetiska ockupationen och nu har vi, istället för Moskva - Bryssel som vill tala om för oss hur vi ska göra, säger Marta Martai, vice talman i det ungerska parlamentet.

Jag ringer Babar Baloch som med säte i Budapest är UNHCR:s talesperson i Centraleuropa och frågar om det alls går att dra några paralleller mellan ungrarna som flydde då, för 60 år sedan, och de flyktingar och migranter som kommer till Europa idag.

— Ja, säger han, även om tiderna var andra då är orsakerna bakom att människor flyr samma då som nu.

Och kanske är det till och med så att Ungern, med tanke på sin historia, har ett särskilt ansvar eftersom där vet man vad det vill säga att tvingas fly för sitt liv.

Men istället, säger han, vill det officiella Ungern inte ens erkänna att de som flyr nu är flyktingar - men vad ska vi annars kalla de människor som i dag flyr länder som Syrien, Irak och Afghanistan. De är inte här för att finna ett bättre liv, de är här för att finna säkerhet, säger han.

I salongen utanför förstakammarsalen i Sveriges riksdag beskriver det ungerska parlamentets talman Marta Martai hur de som kunde flydde Ungern 1956 medan de som blev kvar mötte en obeskrivlig grymhet. Hon vill rikta ett särskilt tack till Sverige, som välkomnade många av de ungerska flyktingarna då.

— Sverige sträckte ut en hand till de ungrare som sökte skydd.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".