Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.
P1-MORGON FREDAG 4 NOVEMBER

Kan man rigga ett amerikanskt val?

Publicerat fredag 4 november 2016 kl 05.00
"Väldigt osannolikt, men teoretiskt möjligt"
(11 min)
Datahacker och USA:s flagga
Foto: Thomas Winje Øijord, Pontus Lundahl/TT.

Anklagelser om riggning av val och utländskt styrda hackattacker har dominerat det amerikanska valet. Går det att kapa det amerikanska presidentvalet på digital väg? Och vad får diskussionen för konsekvenser?
Samtal med Ekots IT-reporter Joel Westerholm och Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier.

Donald Trump har vid flera tillfällen påstått att det amerikanska valet nästa tisdag är riggat. Samtidigt har Hillary Clintons valkampanj störts av att e-post läckts ut av bland andra Wikileaks. Tidigare val har heller inte varit fria från anklagelser om usel säkerhet i de elektroniska röstningsmaskinerna som används.

Mikko Hyppönen, forskningschef på it-säkerhetsföretaget F-Secure, är dock inte orolig för att det slutgiltiga valresultatet ska påverkas på någon meningsfullt sätt av hackare.

– Det är osannolikt att valet kan hackas genom att rikta in sig på valmaskinerna. Det är ett stort land, de har 50 stater med olika maskiner, väldigt lite sker online och att påverka alla dessa samtidigt är förmodligen inte möjligt att göra, inte ens för ryssarna, säger Mikko Hyppönen.

De olika tekniska lösningarna för att rösta som används i USA är inte perfekta. Det har vid flera tidigare val upptäckts allvarliga brister. Det kanske värsta exemplet är maskiner som användes i Virginia mellan 2002 och 2014, då problemet upptäcktes.

Maskinerna var så osäkra att det gick att hacka dem via trådlöst nätverk på hundra meters avstånd. Lösenordet för att komma åt nätverket var "abcde", operativsystemet hade inte uppdaterats sedan 2004. Väl inne gick det att ändra vad man ville utan att lämna några spår.

Men Mikko Hyppönen och flera andra it-säkerhetsexperters bedömning är alltså att även om någon kan hitta brister i vissa valkretsar är det orimligt att tro att hela valet ska kapas.

Trumps anklagelser är ospecifika men antyder förmodligen mer att valet skulle riggas av motståndare i USA. Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala Universitet, håller med om att valfusk på olika sätt är mycket osannolikt oavsett om det sker via dataintrång eller på andra sätt.

– Det finns ett antal studier som tyder på att det sker väldigt lite valfusk. Det sker 51 val i 50 delstater och District of Columbia och att tro att det finns ett systematiskt valfusk på alla de här platserna är orealistiskt.

Det är delstaterna som är ansvariga för att se till att valen går rätt till, många av dem styrs av republikaner.

– Republikaner har gått ut och varit oerhört kritiska mot Trump när han har antytt att de skulle vara med och rigga ett val.

En annan risk är att någon försöker påverka medborgarna som röstar. Det här året har vi fått se läckt e-post särskilt från demokraternas kampanjorganisation och personer nära Hillary Clinton läcka ut.

USA har officiellt anklagat Ryssland för att ligga bakom i alla fall vissa av dessa hack och läckor. Det är också en bedömning som delas av flera it-säkerhetsföretag som undersökt de tekniska detaljerna.

– Vår forskning visar att ryska regeringen är involverad i hacken omkring e-postläckorna från Demokraternas parti och andra händelser som påverkar valet. Bevisen vi har går tillbaks flera år eftersom att vi har följt hackergrupper kopplade till ryska regeringen ett bra tag.

Mikko Hyppönen förklarar att de följt dessa grupper i upp till tio år. Han tvivlar inte på att de är från Ryssland, och att de dessutom är kopplade till den militära underrättelsetjänsten GRU och har stöd från landets ledning.

Han säger att det finns många bevis och att det bland annat handlar om att målen de riktat in sig mot alltid har med ryska intressen att göra. Det finns tekniska kopplingar men även mer vardagliga tecken som att de arbetar under rysk kontorstid och tar semester på ryska helgdagar.

Om anklagelserna stämmer är frågan vad Rysslands mål är med att försöka störa valet. Mikko Hyppönen tror inte planen är att få en viss kandidat vald, utan att minska förtroendet för det demokratiska systemet i stort.

– Målet är att försöka få USA svagare som land. Det bästa sättet att åstadkomma det är att spela sina kort så att när valet är över tror förloraren och hans eller hennes väljare att röstresultatet är orättvist. Det skapar ett delat land, och ett delat land är ett svagare land, säger Mikko Hyppönen.

På frågan om förtroendet för demokratin kan påverkas av anklagelserna om riggat val säger Dag Blank:

– Det gör det redan skulle jag vilja säga genom att de här diskussionerna förs. Att det kommer utländska intressen, det är sannolikt att Ryssland försöker störa det amerikanska valet, skulle jag säga är oerhört allvarligt, Dag Blanck.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".