Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Hon såg sitt barn radikaliseras

Uppdaterat torsdag 17 november 2016 kl 15.44
Publicerat fredag 18 november 2016 kl 06.00
"Det var sorg, oro, besvikelse"
(6:21 min)
Kvinna klädd i rosa sjal.
I två år ropade Neriman Yaman förgäves på hjälp för sin son som blev mer och mer besatt av islamistiska idéer. Idag sitter 16-årige Yusuf häktad, anklagad för ett sprängattentat mot ett sikhiskt tempel i Essen. Hon önskar att myndigheterna hade tagit henne på allvar. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio

I Tyskland förbjöds i veckan en radikal salafist-grupp som misstänks för att radikalisera och rekrytera unga människor till Islamiska Staten. Hör mamman till en av ungdomarna som anslöt sig till rörelsen, nu häktad för ett sprängattentat. Reportage signerat Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Daniela Marquardt.

– Jag gick till vårdcentralen, till ungdomsmottagningen, familjerådgivning. Överallt fick jag samma besked. Vi kan inte ta oss an Yusuf om han inte själv är villig att medverka.

– Jag förstår det, säger Neriman Yaman. Jag är hans mamma. Det är min uppgift att hjälpa honom men jag klarade det inte längre. Att ens våga be om hjälp var ett stort steg för henne. 

När hon vände sig till moskéer, viftades hennes oro bort. Det är bara en tonårsfas. De går över, fick hon höra. Men det gick inte över.

Det började när Yusuf var 14 år. Först verkade det harmlöst. Han hjälpte till att dela ut koranen. Han som inte hade haft så många kompisar tidigare, var snart omgiven av vänner. 

– Snart brydde han sig mer om dem än sin egen familj.

Då började hans mamma ana oråd. Hon sökte hjälp men kände sig gång på gång avvisad. På kort tid förvandlades den familjekäre och skämtlystne grabben, som Neriman Yaman beskriver sin son, till en allvarstyngd och sträng domare över systern och föräldrarna.

Han klädde sig i traditionell lång vit tunika, lärde sig arabiska, talade i koranverser och tillrättavisade familjen. En dag kom den då 15-årige Yusuf hem och presenterade sin hustru. Han hade gift sig med en jämngammal flicka som var klädd i niqab med bara en springa öppen för ögonen.

– Det var sorg, oro, besvikelse. Neriman Yaman berättar om totalt kaos och förstår inte hur det kunde gå så.

I ett försök att hjälpa andra och mana myndigheterna att ta föräldrar som henne på allvar, har hon skrivit en bok om det hon gått igenom. Min son salafisten, heter den.

Hennes familjeöde är typiskt där de lever i Gelsenkirchen mitt i Ruhrområdet, en sliten stad som kämpar med följderna efter att den dominerande gruvindustrin lagts ned. Farföräldrarna kom som gästarbetare från Turkiet på 60-talet och som så många andra stannade de kvar. Hennes pappa jobbade också i gruvan tills han skadades och blev arbetslös.

Nerimans drömmar om att studera gick om intet när hon måste hoppa av skolan för att hjälpa till att försörja familjen. Orden hon själv fick höra under sin uppväxt har hon gett vidare till sina egna barn: ni ska ha det bättre än vi en dag. Men det var inte salafisternas erbjudande om gemenskap och löften om framgång hon hade i tankarna.

I veckan förbjöds den radikala salafiströrelsen, som Yusuf engagerade sig i. Den sanna religionen, kallar de sig. Pierre Vogel en tysk konvertit var länge något av en popstjärna i rörelsen och lockade många ungdomar. Enligt säkerhetspolisen är bokstånden och koranutdelningen i själva verket en fassad som döljer aktiviteter för att radikalisera ungdomar och rekrytera krigare till Islamiska staten.

Peter Neumann är professor vid Kings College i London och leder ett internationellt forskningsinstitut med fokus på radikalisering och terrorism. Han ser samma möster runt om i Europa, där samhället har dragit sig tillbaka från storstädernas randområden och lämnat ett vakuum för andra, som salafisterna att fylla.

– Ungdomar i migrantfamiljer, som lever här sedan två tre generationer, de söker en identitet, känner sig inte som en del av samhället. Av salafisterna blir de blir tagna på allvar, får nya perspektiv. De lockas med föreställningarna om ett nytt samhälle i Syrien, där de kan bli hjältar.

– Karismatiska ledare som Pierre Vogel finns överallt i Europa, säger Peter Neumann. Problemet är att civilsamhället, muslimska församlingar och staten allt för länge har låtit dem verka fritt.

Det här är inte bara en utmaning för säkerhetstjänsterna, anser den internationellt efterfrågade terrorexperten. Det handlar om att förebygga problemen. Det offentliga samhället måste återvända till de övergivna områdena, ta sig an de sociala problemen, jobba med ungdomarna.

För ett år sedan lyckades Neriman Yaman övertala sin son att delta i ett statligt avhopparprogram. Varannan vecka gick han i samtal med rådgivare. Äntligen dämpades familjens stora skräck, att de en dag skulle få ett samtal från Yusuf på väg till Syrien. Men hon hade inte kunnat förställa sig det som hände några månader senare.

Den 16 april utsattes ett sikh-tempel i grannstaden Essen för ett sprängattentat. En människa skadades allvarligt och två fick lättare skador. Men det hade kunnat sluta ännu mycket värre i lokalen där en bröllopsfest höll på att förberedas.

Neriman Yaman berättar om den värsta dagen i sitt liv när hon förstod vad Yusuf hade gjort.

– Jag kunde inte fatta det. Oskyldiga människor hade kunnat dö. Han hade kunnat dö.

Dagen efter anmälde sig Yusuf till polisen. I sju månader har han suttit häktad och i början av december börjar rättegången. Neriman Yaman tror på sin son när han säger att han är djupt ångerfull. Själv kämpar hon med sina skuldkänslor och tankarna på vad hon hade kunnat göra annorlunda för att undvika det som hände. Men framför allt vädjar hon till myndigheterna att ta föräldrar på allvar när de ber om hjälp.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".