Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Många tonåringar hoppar av skolan i Thailand

Publicerat måndag 26 december 2016 kl 12.59
Docent: Finns en enorm brist på kritiskt tänkande
(6:09 min)
Rektorn visar upp skolans viktigaste redskap - TV:n.
1 av 7
Rektorn visar upp skolans viktigaste redskap - TV:n. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio
7-åriga Jitame i sina rosa kläder övar flitigt dansstegen. Foto: Margita Boström(/Sveriges Radio
2 av 7
7-åriga Jitame i sina rosa kläder övar flitigt dansstegen. Foto: Margita Boström(/Sveriges Radio
Skolan odlar grönsaker som de säljer eller använder till lunchen som alla barn får. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio
3 av 7
Skolan odlar grönsaker som de säljer eller använder till lunchen som alla barn får. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio
Getterna, liksom korna och grisen bidrar också till barnens skollunch. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio
4 av 7
Getterna, liksom korna och grisen bidrar också till barnens skollunch. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio
Rektor Phattaranan Phurmpool är omtyckt på sin skola. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio
5 av 7
Rektor Phattaranan Phurmpool är omtyckt på sin skola. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio
I hörnet syns tv:n som används så mycket i undervisningen i landet. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio
6 av 7
I hörnet syns tv:n som används så mycket i undervisningen i landet. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio
Jitam och de andra belönades med en glasspinne efter dansträningen. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio
7 av 7
Jitam och de andra belönades med en glasspinne efter dansträningen. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio

I Thailand lämnar över en tredjedel av 15-åringarna skolan utan att kunna läsa och skriva ordentligt, och var femte elev hoppar av skolan innan 15 års ålder. Samtidigt lanserar militärjuntan nu idén att landet ska ta steget till att bli Thailand 4.0 där modern högteknologisk innovation och kreativitet inom landets alla sektorer ska ta landet ut ur den ekonomiska krisen. Några av orsakerna till skolans problem i Thailand är för dåligt utbildade lärare, ett ålderdomligt sätt att lära ut och för stora klasser. Men också militärjuntans rädsla och stopp för debatter, och kritiskt tänkande hämmar landets unga.

Reportage av vår korrespondent Margita Boström.

De akuta problemen måste lösas snabbt om Thailands unga ska ha en chans att hänga med i utvecklingen och om det ska bli något av Thailand 4.0. Det är barn som den här lilla 7-åriga flickan det handlar om.

― Jag heter Jitam, säger flickan stolt och använder de få engelska ord hon kan.

Hon har tagit på sig sina finaste kläder, rosa byxor och jumper med fjärilar på. Hon och klasskamraterna i Khaonong Sang-skolan övar traditionella danser. Barnen är mycket koncentrerade på att få till stegen.

De 41 eleverna vid skolan är i åldrarna 6 till 12 år och den är en av alla de småskolor som finns i landet. Nästan 70 procent av Thailands alla låg- och mellanstadieskolor har färre än 100 elever och på många finns bara en lärare som ska undervisa alla elever i alla åldersgrupper. Och nästan ingen skola på landsbygden har en engelsklärare. Men bristen på engelskkunskaper är ett av de små problemen enligt Dilaka Lathapipat på världsbankens Bangkokkontor.

― Engelska, ja om det bara var det. Pisa-studier visar att en tredjedel av eleverna som går ut skolan knappt ens kan läsa och skriva thailändska, säger han.

Och att det inte blir bättre visar höstens Pisa-studie där de thailändska eleverna halkar bakåt i alla mätområden och fortsatt även i läs- och skrivförmåga.

Världsbanken har också gjort en studie och funnit att med över 30 000 grundskolor i landet så räcker inte pengarna till för nästan något annat än lärarlöner trots att Thailand satsar nästan mest i världen på skolan mätt per innevånare.

Antalet skolor måste minska med nästan hälften, enligt världsbanken men det är ett förslag som inte gillas av alla.

Rektorn på Khaonong Sang-skolan Phattaranan Phurmpool tänker kämpa för sin skola.

― Jag blev så besviken när jag fick höra att de kanske vill stänga vår skola, säger hon. Vi kämpar hårt för att ge eleverna en bra utbildning. Jag tror varken barnen eller deras föräldrar vill resa varje dag till en annan skola, säger hon.

Thailändska regeringen har försökt lösa problemet med för få lärare i klassrummen med en elitklass i en skola i Hua Hin, vars lektioner TV-sänds till landets alla andra skolor. Och det här använder man även i Khaonong Sang-skolan.

― Vi följer TV-lektionerna ungefär fem timmar om dagen, säger Phattaranan Phurmpool men lägger snabbt till att om vi ser att barnen inte följer med så stänger vi av TV:n.

Det är genom dessa TV-program som de flesta elever i Thailand får sin undervisning men att det inte fungerar vet även regeringen som nu har börjat titta på ett av världsbankens förslag för att förbättra utbildningen. Tanken är att skapa modellskolor som ska få extra resurser både vad gäller lärartätheten och utrustningen. Och för ett tag sedan beslutade skolministern att alla skolor med färre än 120 elever ska inom fem år vara borta.

Denna regering har tagit steg som tidigare inte vågat ta, säger Dilaka Lathapipat på världsbanken.

Men docent Pavida Pananond, som undervisar i Internationell handel på Thammasat Universitet i Bangkok, menar att även själva undervisningen är ett stort problem.

― Det finns en enorm brist på kritiskt tänkande och förmåga att göra analyser. Elever på universitetsnivå vet inte ens hur de ska ställa den enklaste frågan när de ska göra research, säger hon men lägger till att det inte är de enskilda elevernas fel utan att de har fostrats i ett system till att inte fråga och ha ett kritiskt tänkande. Och hon får medhåll av Dilaka Lathapipat på världsbanken.

― Är de inte tränade från början att tänka själva då går det inte att ta igen det på universitetsnivå och då får vi inte heller kreativa människor i detta land, säger han.

Direkt efter kuppen införde militärjuntan 12 moraliska regler som alla skolbarn måste inleda varje skoldag med. Vill vi få kreativa elever och medborgare kan vi inte ha en general som styr skolan och utbildningen med moraliska regler, säger Pavida Pananond. 

― Det är inte den typen av utbildning vi behöver för att göra Thailand redo för den digitala åldern, säger hon. Och Dilaka Lathapipat säger att det är bråttom om landet ska kunna nå regeringens mål om Thailand 4.0

― Vi är mycket långt ifrån att ens kunna leva upp till den visionen, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".