Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Politisk vilja saknas, säger mannen bakom EU och Turkiets flyktingavtal

Publicerat söndag 19 februari kl 15.16
"Situationen hanteras amatörmässigt"
(5:51 min)
Tvådelad bild: En pojke står med en ballong framför tält. Och porträtt på Gerald Knaus
1 av 2
En afghansk pojke i ett flyktingläger i Oinofyta norr om Aten i Grekland. Foto: AP/TT/Daniela Marquardt/Sveriges Radio
Mannen bakom flyktingöverenskommelsen mellan EU och Turkiet, Gerald Knaus vid tankesmedjan European Stability Initiative, är övertygad om att det går att stoppa flyktingtragedin på Medelhavet före sommaren. Men han tvivlar på att den politiska viljan finns. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio
2 av 2
Mannen bakom flyktingöverenskommelsen mellan EU och Turkiet, Gerald Knaus vid tankesmedjan European Stability Initiative, är övertygad om att det går att stoppa flyktingtragedin på Medelhavet före sommaren. Men han tvivlar på att den politiska viljan finns. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio

Snart två år efter att människor på flykt också blev till en politisk kris för Europa, fortsätter EU-ländernas ledare att dividera om hur man ska hantera situation. Men om EU-ledarna bara vill är en lösning möjlig före sommaren, problemet är att det saknas en seriös vilja att omsätta överenskommelser i praktiken. Det hävdar Gerald Knaus som är upphovsmannen till det omstridda flyktingavtalet mellan EU och Turkiet.

Hör Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Daniela Marquardts reportage.

– Trots att alla håller med om att det är extremt viktigt och trots att följderna för de berörda människorna är uppenbara, för på de grekiska öarna har tusentals flyktingar och migranter tillbringat ännu en vinter i tältläger, så hanteras situationen väldigt amatörmässigt. Det mest grundläggande saknas, som boenden och personal som kan genomföra asylprövningarna, säger Gerald Knaus.

Han hävdar att det inte handlar om brister i själva överenskommelsen. Övriga EU måste hjälpa Grekland att genomföra det man har kommit överens om. Det här går att lösa.

Det var också den övertygelsen som drev den politiske rådgivaren och hans medarbetare på tankesmedjan European Stability Initiative i september 2015, under kulmen av den kris som följde med de drygt en miljon människor som sökte sig mot norra Europa för skydd och trygghet.

– Vi insåg tidigt att enda möjligheten att återupprätta kontrollen över EU:s yttre gräns i Egeiska havet och samtidigt värna flyktingkonventionen, var genom en överenskommelse med Turkiet. Den skulle vila på tre ben, att EU bidrar ekonomiskt för att hjälpa Turkiet att ta hand om den största mängden flyktingar som något land har att hantera, att flyktingar i turkiska läger omfördelas till EU och att Turkiet åtar sig att ta tillbaka de flyktingar, för vilka Turkiet är en säker tillflyktsort.

Knaus rapport om hur drunkningarna i Egeiska havet kunde stoppas väckte stort intresse i Berlin och Ankara och blev grunden för det åtgärdspaket som skulle bromsa flyktingströmmen, som vid det laget hade gett högerpopulistiska och främlingsfientliga krafter stark medvind runt om i Europa.

Splittringen inom unionen var uppenbar mellan å ena sidan dem som var mest berörda, Grekland och Italien, där de flesta flyktingar först satte sin fot i EU, och Sverige, Tyskland och Österrike, dit de allra flesta sökte sig vidare och å den andra sidan, länder som Polen, Ungern och Slovakien, som såg en chans att utnyttja krisen för egna politiska syften, säger Gerald Knaus.

– Flyktingfrågan, gränsskydd, terrorism, islamofobi, allt blandades ihop i en anti-europeisk coctail, säger Knaus och hävdar att hela unions framtid står på spel till följd av flyktingkrisen.
När allt fler EU-länder nu talar om att upprätta läger i Nordafrika, där människor skulle riskera att hållas instängda under fruktansvärda förhållanden, då sviker man de grundläggande värden som är den europeiska gemenskapens själva ursprung efter andra världskrigets fasor.

– Samtidigt som vi har att göra med en extremt Europafientlig rörelse, skickas katastrofala signaler till dem som värnar om EU. Om de ser EU som en institution som kränker mänskliga rättigheter, vem ska då försvara unionen mot sina fiender, undrar Gerald Knaus som sätter sitt hopp till länder som Sverige och Tyskland, där det finns ett utbrett stöd för att hjälpa människor i nöd.

– Men det gäller att kombinera empati med kontroll för att inte urholka stödet, påpekar Knaus som återigen är på intensiv Europaturné för att vinna gehör för sin nya plan, för att hantera situationen på centrala Medelhavet där mer än 4000 människor drunknade förra året.

Förslaget går ut på att upprätta europeiska asylprövingskontor vid EU:s yttre gräns, Italien. Efter en snabb och rättssäker prövning ska den som beviljas skydd få komma vidare till ett EU-land, enligt frivilliga nationella åtaganden, inga påtvingade kvoter efter EU-beslut.

Den som får avslag ska direkt föras tillbaka till hemlandet. Det ska gå fort för att markera att det är lönlöst att göra den dyra och farliga resan om man inte har rätt till skydd enligt flyktingkonventionen. Samtidigt måste EU göra större insatser för att förbättra framtidsperspektiven i ursprungsländerna och för att övertyga de afrikanska länderna, som är måna om pengarna som migranter skickar hem till sina familjer, måste man låta dem som redan har kommit till Europa få stanna.

– Jag är inte optimistisk säger Gerald Knaus, luttrad av erfarenheterna från Grekland men det är en realistisk plan.

Om de berörda länderna, Grekland, Italien, Malta som är det sista Medelhavslandet som håller i EU-ordförandeskapet på flera år, om Sverige och Tyskland är beredda att driva på och den här gången verkligen se till att de nödvändiga resurserna, pengar, personal, utrustning kommer på plats, då är en lösning på Medelhavet möjlig före sommaren, hävdar Gerald Knaus, upphovsmannen till flyktingöverenskommelsen mellan EU och Turkiet.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".