Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Därför famlar alliansen

Uppdaterat onsdag 29 mars kl 08.14
Publicerat onsdag 29 mars kl 05.00
"De vill varken förhandla med eller störta regeringen"
(5:29 min)
Tomas Ramberg porträttbild, Alliansens ledare samlade
Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiska kommentator och Alliansens ledare Ebba Busch Thor (KD), Anna Kinberg Batra (M), Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L). Foto: Pablo Dalence/Sveriges Radio, TT.

Allianspartierna försöker uppfinna ett nytt politiskt trick. De olika förslag som nu haglar från de borgerliga partierna har en sak gemensamt: De vill gå en ovanligt svår politisk balansgång, konstaterar Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg.

Alliansen kräver att regeringspolitiken omedelbart förändras. Samtidigt vill de varken förhandla med regeringen eller själva ta över redan nu. Det är huvudförklaringen till att debatten mellan allianspartierna verkat lite konstig på sistone.

Gemensamt för de olika utspelen är att de vill uppfinna ett sätt att demonstrera inför väljarna hur oppositionella de är mot regeringen, att de är fast beslutna att byta ekonomisk politik så fort som möjligt, helst redan före valet.

Men de vill inte förhandla med regeringen. Vilket ju kunde vara ett sätt att ändra politiken i deras riktning. Åtminstone inte vill inte Centern, Kristdemokraterna och Moderaterna det. Möjligen är Liberalerna inte lika säkra på den punkten, vilket spelar mindre roll eftersom de är för små för att på egen hand förhandla med regeringen.

Det tycks inte heller som att något alliansparti verkligen vill störta regeringen före valet, vilket ju annars vore ett radikalt sätt att snabbt byta politik. Moderaterna och Kristdemokraterna har visserligen inte tagit avstånd från tanken men om det verkligen blev aktuellt skulle de troligen rygga för en regeringskris.

Det beror på att allianspartierna har olika linjer i just regeringsfrågan. Och om alliansen ska framkalla en regeringskris måste den vara överens om vad som är nästa steg. Annars riskerar de att göra politiskt fiasko strax innan de ska möta väljarna i valet.

Nu har olika allianspartier presenterat tre olika linjer för hur de ska opponera mot regeringens budget. M och KD vill att alliansen lägger en egen budget. C vill att alliansen rycker ut några skattehöjningar ut regeringens budgetförslag men i övrigt låter regeringen hållas. Liberalerna vill i stället hota med att avsätta statsråd om regeringen inte backar från skattehöjningar. Samtliga metoder har det gemensamt att de kräver Sverigedemokraternas stöd för att lyckas.

Oavsett vilken metod alliansen än väljer - om partierna kan enas om någon av dem – riskerar de att utlösa en regeringskris. Den saken styr de inte själva över, det gör statsminister Stefan Löfven .  

Skulle alliansen till exempel gå på Liberalernas linje och hota att avsätta finansminister Magdalena Andersson blir Löfvens första svar förmodligen att begära förhandlingar över blockgränsen om budgeten. Han vill ju inget hellre än att ersätta Vänsterpartiet med ett eller flera borgerliga partier. Om alla borgerliga partier säger nej till det kan han avgå eller utlysa extraval.  

Att allianspartierna hamnar i den här svåra ekvationen bottnar i att de fortfarande har som prioritet att det är alliansen - och inga andra kombinationer - som ska regera. Om alliansen ska kunna hållas samman kan inte enskilda partier göra upp med regeringen. Och flera partier, framför allt Moderaterna, säger nej till att en samlad allians förhandlar med regeringen. Något de för övrigt verkar vara överens med Socialdemokraterna om.

De borgerliga saknar också en gemensam ekonomisk politik. Även om de troligen kan enas om en sån kräver det tid och långa förhandlingar.

I dagsläget talar alltså det mesta för att statsministern slipper det dilemmat. Men även om inget av de aktuella förslagen blir allianslinje är det för tidigt för de rödgröna att andas ut. Allianspartierna vet att de behöver skaka om debatten om de ska ha en chans i valet 2018. Såvida de inte i hemlighet gett upp tanken på att bilda en alliansregering måste de alltså försöka samlas kring djärva initiativ som kan göra livet svårare för regeringen.

Räkna alltså med att 2017 bjuder på fler politiska uppfinningar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".