Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Fler USA-städer med läskskatt

Publicerat måndag 3 april kl 06.00
Berkeley blev först med läskskatt i USA, nu följer fler städer efter
(5:09 min)
Holly Scheider och Martin Borque har lett folkomröstningskampanjerna i Berkeley och Oakland i Kalifornien som gett läskskatt.
1 av 5
Holly Scheider och Martin Borque har lett folkomröstningskampanjerna i Berkeley och Oakland i Kalifornien som gett läskskatt. Foto: Johan Bergendorff / SR
Läskindustrin tapetserade t-banestationer med reklam emot läskskatten i Berkeley.
2 av 5
Läskindustrin tapetserade t-banestationer med reklam emot läskskatten i Berkeley. Foto: Johan Bergendorff / SR
Var tredje högstadieelev i USA riskerar typ 2 diabetes under livet om inte dieten ändras.
3 av 5
Var tredje högstadieelev i USA riskerar typ 2 diabetes under livet (varannan enligt CDC bland svarta och latinos) om inte dieten ändras. Foto: Martin Borque
Dr. Jennifer Falbe vid UC Berkeley har gjort studie på läskskattens effekt i Berkeley
4 av 5
Dr. Jennifer Falbe vid UC Berkeley har gjort studie på läskskattens effekt i staden. Konsumtionen har gått ned 21 procent. Andra forskargrupper har fått samma resultat på försäljningsdata och i modellstudier. Foto: Johan Bergendorff / SR
Lojaina Azzam i Berkeley Kalifornien med två-årige sonen Sufian
5 av 5
Tvåårige Sufian får inte dricka läsk som skydd mot typ 2 diabetes efter att Berkeley infört punktskatt och mamma Lojaina Azzam gått föräldraskurs. Sufians pappa som var storkonsument har också slutat. Foto: Johan Bergendorff / SR

Allt fler länder inför nu skatt på läsk som ett sätt att stoppa en skenande fetma och diabetesepidemi. De senaste i raden är Storbritanninen, Irland, Sydafrika, Colombia och Portugal. I USA har hittills sex städer infört läskskatt, trots massiva motkampanjer från läskindustrin. Forskning visar att konsumtionen gått ned med en femtedel.

– Det var Davids kamp mot Goliat, säger Martin Borque som är chef för frivilligorganisationen Ecology Center i Berkeley som var med och drev ja-kampanjen.

Mer än 30 gånger hade olika amerikanska städer försökt få igenom en läskskatt före Berkeley i Kalifornien lyckades för två år sedan. I folkomröstningen fick punktskatten 76 procent av rösterna trots att läskindustrin satsat hundratals miljoner kronor i reklamkampanjer för att stoppa den i Berkeley och dess grannstäder.

Läskindustrin köpte allt reklamutrymme i tunnelbanan, till och med på golvet, TV och radiostationerna pumpade ut budskap om att skatten skulle göra att lokala handlare gick i konkurs och anställda kampanjarbetare sökte upp fattiga väljare och påstod att läskskatten var nått som vita hittat på, men som svarta och latinos skulle få betala.

Men ja-kampanjen hade redan fått med sig viktiga organisationer för svarta och latinamerikanska grupper i Berkeley genom en gräsrotskampanj men med väldigt lite pengar.

Var tredje amerikansk högstadieelev riskerar typ två diabetes under sitt liv om inget görs, var huvudbudskapet. Fast för svarta och latinoungdomar som dricker mer läsk och är utsatt för mer riktad sockerreklam är risken snarare att varannan får diabetes.

På slutet gick filantropen Michael Bloomberg in med några miljoner för att jämna ut en aning mot läskindustrins extrema kampanjkassa. Men Berkeleys i huvudsak progressiva, vita, välutbildade medelklassbefolkning med antipatier mot storföretag, var redan övertygade efter Ja-sidans dörrknacknings- och telefonkampanj.

Skatten har nu funnits i två år och forskning visar att den haft precis den effekt som teoretiska modeller beräknat.

Läskkonusmtionen har minskat med 21 procent enligt forskare vid Kaliforniens universitet i Berkeley som frågade tusentals slumpmässigt utvalda personer före och efter skattens införande och jämförde med andra grannstäder utan läskskatt. Där ökade istället konsumtionen. En studie på försäljningssiffror visar samma resultat. Och en undersökning av mer än 30 affärsidkare visar att ingen gått i konkurs på grund av minskad läksförsäljning. Samma sak svarade man på den mack jag besökte i Berkeley.

Varningsetiketter lär komma även på läsk precis som på cigarettpaketen, säger folkhälsoexperten Holly Scheider som nu sitter i den panel som ska råda politikerna hur skattepengarna ska användas bäst.

Hittills har sex städer följt i Berkeleys fotstpår, bland annat San Fransisco, Philadelphia och Chicago. Och forskaren Jennifer Falbe som ligger bakom en av läskskattestudierna tror det blir många fler amerikanska städer framöver nu när WHO rekommenderar metoden för att komma åt fetmaepidemin och det finns vetenskapliga bevis både från Berkeley och Mexiko att läskkonsumtionen minskar rejält.

Läskskattepengarna går till projekt för att få barn och unga att äta nyttigare och dricka vatten eller mjölk istället för läsk. I Berkeley handlar det om 13 miljoner kronor per år på en stad med 110 000 invånare. Det populära skolträdgårdsprogrammet på låg- och mellanstadiet fortsätter där elever odlar och tillagar grönsaker.

Alla gymnasieelever får en egen vattenflaska och peppras med filmer och spoken word från ungdomar de kan identifiera sig med. Att två läsk om dagen ökar risken för diabetes med 25 procent. Att man riskerar erektionsproblem, benamputation eller dialys redan i 30-årsåldern.

Läskskattepengarna går till föräldrautbildning dessutom. För Lojaina Azzam har näringskursen verkligen gjort skillnad. Hennes man var högkonsument, men hon har fått honom att helt sluta med läsk och tvååriga sonen Sufian får inte heller smaka för att skydda honom mot diabetes. Familjen kommer från Egypten och när hennes man snart är färdig jurist ska de återvända hem till Alexandria. Då hoppas hon kunna driva på för att även Egypten inför läskskatt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".