Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tomas Ramberg om inrikespolitik i skuggan av Europa

Publicerat onsdag 26 april kl 08.01
"Likheter med Macron är svårt i svensk politik"
(6:54 min)
Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg.
Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio

På olika håll i Europa ställs nu frågan om vi ser en politisk vindkantring. Om högerpopulismen har nått sin kulmen och luften börjar gå ur partier med invandringsmotstånd som första punkt på programmet. Tecknen syns också i Svensk politik, konstaterar Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg.

Efter Brexit och Trumps valseger såg många framför sig hur dominobrickorna skulle falla i land efter land. Nederländerna, Frankrike, Tyskland. En efter en skulle Europas stater intas av högerpopulistiska framgångar.

Men det blev ett annat mönster. I Österrike vann en grön nationalekonom över högerpopulisten. I Nederländerna gick det knackigare än väntat för det islamfientliga partiet. Sannfinländarna backar kraftigt. I Tyskland har Alternative für Deutschland stora problem. Trump har också bekymmer. Och i Frankrike blev Le Pen inte ens störst i första omgången av presidentvalet och väntas få övertygande stryk i andra.

Runt om i Europa diskuteras nu för fullt om det vi nu ser kan vara en vändpunkt. Liberala och vänsterinriktade kretsar håller fortfarande andan men börjar tro att det snart går att andas ut en smula.

Tar vi en titt på den svenska politiken pekar många tecken i samma riktning.

Det första är att Sverigedemokraternas opinionssiffror har stagnerat. SCB, den största och mest ambitiösa väljarundersökningen, gav SD sin högsta siffra i november 2015. Sen dess har partiet stannat och till och med tappat något. Likadant i Ekots månatliga sammanställning av opinionsmätningar. SD:s toppnotering på 20% går tillbaka till december 2015. Efter det har normalnoteringen landat på 17-procentnivån. Hög den också men uppgången har tydligt brutits.

Under första tredjedelen av mandatperioden steg SD. Under andra tredjedelen har partiet stagnerat.

Samtidigt går det uselt för de borgerliga partier som tydligast försökt anpassa sig till den sverigedemokratiska agendan. Moderaterna har efter att ha bytt linje visavi SD fått ett lägre stöd än Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna kämpar för sin överlevnad. Centern, det borgerliga parti som tydligast tar avstånd från SD, stiger i stället. Och enligt en mätning från DN/Ipsos vill de flesta borgerliga väljare hellre se centerledaren som statsminister än moderatledaren.

I går kom färska siffror från den årliga SOM-undersökningen vid Göteborgs Universitet. Också de tycks bekräfta att vinden är på väg att kantra.

Framför allt tyder utvecklingen på att pessimismen, den kanske viktigaste myllan för högerpopulism och invandringsmotstånd, håller på att brytas. 2015 ansåg en växande grupp att Sverige var på väg åt fel håll. Men 2016 började den gruppen krympa igen. Pessimisterna är fortfarande i majoritet men blir färre.

Människor börja bli mer optimistiska om Sveriges ekonomi, även här ökar andelen optimister. Det gäller i ännu högre grad när SOM-forskarna frågar om folks privata ekonomi, då är optimisterna flest.

Den sjunkande tilltron till den svenska demokratin verkar också ha brutits. Gruppen som är missnöjd med hur den svenska demokratin fungerar växer inte längre. Förtroendet för svenska politiker har rasat ett par år men också det har börjat vända uppåt. Brexit ledde inte till att fler svenska vill lämna EU, snarare är det något fler som vill stanna kvar och de är i kraftigt överläge.

När väljarna får säga vilka politiska frågor som är viktigast är intresset för invandring fortfarande mycket stort men börjar nu avta. Samtidigt stiger intresset för traditionella politikområden som skolan och sjukvården.

Att andelen som vill ta emot färre flyktingar samtidigt har ökat kan tyckas peka åt motsatt håll. Men en lika rimlig tolkning är att det speglar att det politiska ledarskiktet i Sverige vill ta emot mycket färre flyktingar idag. Alla från Mp och S över alliansen till SD har ju stramat åt flyktingpolitiken och då har många av deras väljare hängt med.

Sen är det ju en sak att ha en åsikt - en annan hur viktig den är för ens partival. Svenska väljare har i decennier varit mer invandringskritiska än partierna men det är först de senaste åren det påverkat hur de röstat i valen. När andra frågor som skola och sjukvård blir viktigare igen kan invandringen få mindre betydelse för väljarnas beteende även om många har kvar sin åsikt.

Att något hänt märks också i debatten. Även om terrorlagstiftning kommit på agendan efter terrordådet är det slående hur snabbt efter attacken som diskussionen återgått i normala gängor. Efter bara en dryg vecka stod partierna i riksdagen och tampades om budgeten.  Om de politiska följderna av lastbilsattacken inte blir så stora betyder det att debatten inte fastnar i kopplingen terror - invandring. Och inte gynnar SD. Men inte heller Stefan Löfven vars period som landsfader blir kortvarig.

Oavsett hur det går, om det vi ser är en långsiktig vindkantring eller bara en längre svacka, så har partier och rörelser med invandringsmotstånd på programmet haft ett väldigt inflytande på politiken i Europas länder, inte minst i Sverige. En påverkan som troligen består för lång tid framåt. Ett faktum som det krävs mera än en vindkantring för att rubba.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".