Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Vulkanen som energikälla

Uppdaterat måndag 29 maj kl 07.03
Publicerat måndag 29 maj kl 05.00
"Många tekniska utmaningar och hinder som vi måste klara"
(5:23 min)
.
På Island vill man utvinna energi ur glödhet magma. Foto: Salvatore Allegra

Att utvinna energi direkt ur glödhet magma under en vulkan. Det kanske låter som science fiction, men på Island kan det snart bli verklighet.

Vår korrespondent har besökt Islands statliga energibolag Landsvirkjun. Där har han fått se en film där 450 grader varm ånga väller upp ur ett hål i marken. På filmen anas också ett fenomen som är extremt ovanligt att se i naturen.

– Normalt när vatten kokar syns en vit ånga. Här kommer en stor mängd ånga, men den är genomskinlig. Du kan bara se det i överhettad ånga, säger Bjarni Pálsson på Landsvirkjun.

– Jag tror att det här är unikt!

2,1 kilometer under marken ligger en magmakammare, som Landsvirkjun råkade borra sig in i för några år sedan. Nu vill man använda sitt "misstag" för att nå det som vissa kallar en ny era för energigenerering.

På Island får nästan alla hus sin värme från den vulkaniskt aktiva marken. Dessutom står så kallad geotermisk energi för ungefär en fjärdedel av all elproduktion i landet.

Fast ett borrhål rakt ner i den glödheta magman skulle kunna generera uppemot tio gånger så mycket energi som en vanlig geotermisk källa. 

– Men där finns många tekniska utmaningar och hinder som vi måste klara, medger Bjarni Pálsson.

Den väldiga hettan, ibland på över 500 grader, ger massor av energi. Hettan ger dock även problem, till exempel genom att den kan få vanligt borrstål att mjukna.

– Men vi har prövat flera metoder, och vi kommer allt närmare att kunna kommersiellt använda den här resursen.

Bjarni Pálsson på Islands statliga energibolag hoppas på produktionsstart om 3-4 år. På sikt skulle man kunna nå en effekt på runt 300 MWh bara vid Krafla, vilket motsvarar nästan hälften av dagens totala effekt vid Islands geotermiska kraftverk.

Utöver att vara en satsning på en delvis ny energikälla är borrandet vid Krafla tänkt att bli ett forskningsprojekt i mångmiljonklassen.

Genom att, för första gången, kunna studera en magmakammare på nära håll hoppas forskarna bland annat bli bättre på att, i god tid, kunna upptäcka ett kommande vulkanutbrott. Detta vore en livsviktig kunskap, eftersom runt 800 miljoner människor bor mindre än tio mil från aktiva vulkaner.

Fast det kan ses som en stor utmaning att borra ner i magman, utan att trigga igång ett vulkanutbrott.

– Vi är mycket försiktiga! Fast vi har blivit ganska säkra på att det här är säkert, om vi använder alla möjliga försiktighetsåtgärder, säger Bjarni Pálsson.

– Vi använder så mycket kylning som möjligt för att hålla magman på plats.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".