Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Kriget gör syriska kvinnor till försörjare

Publicerat torsdag 11 maj kl 05.30
"Jag känner mig starkare än en man"
(5:32 min)
En kvinna sitter och syr och bredvid sitter ett barn
1 av 3
Assoum Jasim försörjer sju barn själv. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio
Kvinnor i Soufra lagar mat för catering
2 av 3
Kvinnor i Soufra lagar mat för catering Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio
Lama Khalil sitter på en soffa med sin son.
3 av 3
Lama Khalil är änka och försörjer sin son Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio

Kriget i Syrien gör att många fler kvinnor fått ta över det ekonomiska ansvaret och försörja sin familj medan männen rest till Europa för att söka asyl, dött eller försvunnit. Hör reportage av Katja Magnusson.

Det är morgon och de smala gränderna i det palestinska flyktinglägret Burj al-Barajneh i Beirut är våta och moddiga. Det är trångbott, elledningar hänger i nystan över gränderna och i många av husen har det flyttat in ensamma kvinnor som flytt från Syrien.

Assoum Jasim har ett litet rum längst in i en lägenhet som hon delar med andra släktingar.

Det är fullt av barn i rummet, Assoum pekar ut sina sex döttrar och en son som precis vaknat. Småbarnen ligger fortfarande under täcket och gnuggar sig i ögonen. Assoum Jasim blev änka under kriget, hennes man dog en naturlig död och hon blev ensam med allt ansvar. Därför jobbar hon här hemma.

7-barnsmamman tar fram en vit duk där hon börjat brodera korsstygn i orange och brunt. Hon och de äldsta flickorna handarbetar för att klara sig.

Assoum visar kvitton på jobb hon gjort, hon vet inte vem som köper dukarna. Ofta arbetar hon tre-fyra dagar med ett broderi och får knappt 200 kronor.

Före kriget var hon hemmafru i al-Bab i norra Syrien och hennes man var gästarbetare i Libanon.

– Det är en stor skillnad säger hon, ibland känner jag mig svag nu. Och pengarna från handarbetet räcker inte.

Familjen flydde hit till Libanon efter att flera av barnen skadats då en brödkö bombats.

– Om vi kunde skulle vi arbeta allihop säger Assoum och pekar mot de sju barnen.

Jag går vidare genom gränderna till nästa lägenhet där det bara bor kvinnor.

Först verkar ingen vara hemma, men till sist öppnar 28-åriga Lama Khalil. Hon ser trött ut. Lama har varit på flygplatsen hela natten för att ta farväl av sin morbrors fru och hennes barn. De har precis rest till Sverige där Lamas morbror redan fått uppehållstillstånd.

Efter tre års väntan har familjen återförenats i Åmål. Kvar är Lama, hennes syster, hennes mamma och Lamas 10-årige son Omar. Lama är änka och sitter vid en symaskin i en textilfabrik cirka 12 timmar om dagen.

– Jag är man och kvinna på samma gång, säger Lama. Det enda jag tänker på är att arbeta och jag är mamma och pappa samtidigt.

Hon är palestinier från Yarmouk i Syrien, området blev en symbol för hunger och svält efter en lång belägring av syriska regimstyrkor. Ibland när Lama går till jobbet blir hon trakasserad av män på gatan men hon tar inte åt sig.

– Jag känner mig starkare än en man, jag kan göra allt som männen gör, till och med mera säger Lama.

Men hon önskar att också hon, sonen, systern och mamman hade kunnat ta det där flygplanet till Sverige precis som hennes morbrors familj.

– Vi drömmer allihop om att ge oss av, skrattar hon.

Det finns ingen exakt statistik på hur många syriska kvinnor som är familjeförsörjare då männen dött, fängslats eller rest till Europa. Men de är många.

I ett kök i en annan del av lägret luktar det frityrolja och köttfärs. Det är kvinnor som driver cateringfirman Soufra som också har en food-truck precis utanför lägret. Manal Faur brukar jobba i köket. Hennes man har sökt asyl i Österrike och nu väntar hon och de fyra barnen på att få komma efter.

– Det svåraste var att ensam bli ansvarig för barnen, säger Manal. Men det har förändrat mig, jag har blivit mer utåtriktad, och jag vågar kräva mina och barnens rättigheter.

– Förut var det min man som skötte många saker men nu har jag fått chansen att visa min styrka säger Manal.

Hon vet inte hur många år det kan ta innan familjen kan återförenas i Österrike. Men när hon väl kommer dit vill hon inte bli hemmafru som hon var i Syrien.

– Nu har jag vant mig vid att arbeta, jag vill inte sitta hemma, säger Manal Faur. Hon drömmer om att öppna en restaurang så att folk i Österrike kan få smaka arabiska specialiteter.

– Jag är faktiskt ganska bra på att laga mat, skrattar Manal Faur.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".