Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Mer plast än fisk i världshaven?

Publicerat måndag 15 maj kl 05.00
"Det har potentiella folkhälsoeffekter"
(5:42 min)
.
1 av 3
Genom strandstädning försöker Norges klimat- och miljöminister Vidar Helgesen göra något åt det han kallar ”världens snabbast växande miljöproblem”; marin nedskräpning. Foto: Jens Möller/Sveriges Radio.
9-åringarna Olivia Egeberg Seim (t v) och Elli Vu Kjärnet är så oroliga över plastskräpet i havet att de har skrivit brev till statsminister Erna Solberg för att be henne att försöka göra något åt problemet.
2 av 3
9-åringarna Olivia Egeberg Seim (t v) och Elli Vu Kjärnet är så oroliga över plastskräpet i havet att de har skrivit brev till statsminister Erna Solberg för att be henne att försöka göra något åt problemet. Foto: Jens Möller/Sveriges Radio.

Plastskräp i havet är världens snabbast växande miljöproblem, enligt Norges klimat- och miljöminister Vidar Helgesen. I juni ska han leda ett stort FN-möte om marin nedskräpning. Hör reportage av Jens Möller på plats i Norge.

På ön Langåra i Oslofjorden håller Vidar Helgesen upp en bit cellplast som han har hittat på den steniga stranden.

– Det här är sånt som fåglarna luras av, de tror att det är mat, säger Norges klimat- och miljöminister.

– Vi tycker att det är väldigt, väldigt obehagligt att se plast ligga överallt, säger 9-åriga Elli Vu Kjärnet, som också är med vid strandstädningen på Langåra.

Elli och några kompisar har skrivit brev till statsminister Erna Solberg och uttryckt sin oro för hur allt plastskräp i havet påverkar djuren.

I vintras spreds läbbiga bilder över världen på en strandad, sjuk val här i Norge. Efter avlivning visade sig valen ha 30 plastpåsar i magen.

– Det här är världens snabbast växande miljöproblem. Vi står inför att det kan finnas mer plast än fisk i haven 2050, om vi inte vänder den här utvecklingen, säger Vidar Helgesen.

Globalt sett ökar problemen mest i Sydostasien, i länder som Indonesien och Indien, där avfallshanteringen släpar efter när ekonomierna växer kraftigt.

Den 5 juni ska Vidar Helgesen leda ett FN-möte om marin nedskräpning. Mötet är en del av en stor havskonferens i New York, som Sverige och Fiji är värdar för.

– Länder måste sätta in åtgärder om ekonomiska insatser och nya regleringar. Jag hoppas att flera länder ska ta allvarligt på behovet för bättre nationella avfallssystem, säger Norges klimat- och miljöminister.

Men vad kan rika länder som Norge och Sverige göra för att hjälpa betydligt fattigare kollegor i världen, till exempel i Sydostasien, som har stora problem med avfallet.

– Från norsk sida har vi annonserat, och kommer prata om det på havskonferensen, ett biståndsprogram för att hjälpa länder att bekämpa plastnedskräpningen.

– Det kan till exempel handla om att stödja länder att i utvecklingen av bättre avfallssystem, säger Vidar Helgesen.

– Hittills har vi satt av 100 miljoner kronor i bistånd till det här. Det är något som kan vara naturligt att öka och få med andra länder med på, på sikt.

I Europa går runt 5 procent av all olja och gas åt till att tillverka plast. Mycket av oljan och gasen kommer från Norge, och klimat- och miljöministern medger att det kan ge hans land ett extra stort ansvar i arbetet mot både klimatförändringar och plastskräp i havet.

Det pratas en del om stora tekniska lösningar för att städa upp i havet, det finns till exempel en ung holländsk kille (Boyan Slat) som kanske har en form av lösning. Hur mycket tror du på den typen av storskaliga städaktioner i världshaven?

– Jag tror att det kan vara bra, men vi får inte glömma att landbaserade källor är det viktigaste, säger Vidar Helgesen.

– Därför är det med avfallssystem det allra viktigaste.

Klimat- och miljöministern tillägger att människan måste få kontroll på mikroplasten som finns överallt i vår vardag, i till exempel tandkräm och fleecejackor.

– Vi finner plastpartiklar i fisk och sjömat, antingen det är i blåmusslor i Sverige, i sardiner i Japan eller i räkor i Norge.

– Det vill vi inte, det har potentiella folkhälsoeffekter som inte känner till idag, avslutar Vidar Helgesen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".