Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Sametingets dubbla roller

Uppdaterat fredag 19 maj kl 06.45
Publicerat fredag 19 maj kl 05.00
"Vi vill ha ett gemensamt Sameting i Norden"
(11 min)
Sametingets huvudkansli i Kiruna.
1 av 3
Sametingets huvudkansli i Kiruna. Foto: Nils Eklund/Sveriges Radio
Marie Enoksson informatör Sametinget.
2 av 3
Marie Enoksson, informatör Sametinget. Foto: Nils Eklund/Sveriges Radio
Ragnhild Nilsson statsvetare Stockholms universitet.
3 av 3
Ragnhild Nilsson statsvetare Stockholms universitet. Foto: Nils Eklund/Sveriges Radio

På söndag hålls det val till Sametinget då närmare 9000 väljare har möjlighet att utse vilka samiska partier som ska leda den politiska delen av Sametinget de kommande fyra åren. Vår reporter Nils Eklund är på plats i Lövånger, Västerbotten tillsammans med Isak Utsi, ordförande i Samiska ungdomsförbundet.

Sametinget saknar motstycke inom svensk förvaltning i och med sin unika konstruktion eftersom det också är en statligt styrd myndighet som ska verka för en levande samisk kultur. Och det gör att myndigheten inte sällan hamnar i kläm.

P1 morgon har besökt Sametingets huvudkansli som en gång i tiden började som något av en köksbordmyndighet.

– Då var det den först anställde Inez Svonni Fjällström som satt hemma vid sitt köksbord med sin egen telefon och råddade med sametingsvalet. Hon fick ju hjälp så småningom men hon började ensam, berättar informatören på Sametinget Marie Enoksson.

Bedrev myndighet från köksbordet?

– Ja, precis, säger Maria Enoksson.

Myndighetsdelen av Sametinget styrs och finansieras av staten med omkring 200 miljoner kronor årligen och fungerar som experter åt regeringen i samiska frågor och arbetar med att till exempel administrera och betala ut ersättningar för rovdjursdödade renar och fördelar kulturbidrag.

Samtidigt ska myndigheten förhålla sig till den politiska delen av Sametinget. Det folkvalda parlamentet med 31 ledamöter och en styrelse där nio samiska partier nu går till val på söndag för en ny mandatperiod på fyra år.

Politikerna som sammanträder och håller debatter på olika ställen vid tre tillfällen varje år, har i praktiken en ytterst begränsad direkt makt och inte någon beskattningsrätt till exempel. Däremot kan deras beslut fungera som opinionsyttringar och en samlad samisk röst mot riksdag och regering vilket gör att myndighetsdelen kan hamn i kläm mellan de samiska politikerna och staten.

– Ett tydligt exempel var ju när Sametinget fick för lite pengar för rovdjursersättningar, budgeten var för liten, men man väljer ändå att betala ut pengar för rovdjursersättning till samebyarna och får ett underskott i budgeten. Och genast så har man riksrevisorerna där som kritiserar att man inte hushållar med statens medel medan det politiska trycket från de samiska väljarna är så otroligt starkt, säger Ragnhild Nilsson som är statsvetare vid Stockholms universitet och följer den samiska politiken.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".