Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.
P1-MORGON FREDAG DEN 15:E DECEMBER

Har Metoo-namnpubliceringar skadat pressetiken?

Publicerat fredag 15 december 2017 kl 07.52
PO: Man måste ha utgångspunkter för hur man fattar den här sortens beslut.
(14 min)
Metoo-lapp.
Foto: Claudio Bresciani/TT

I samband med att människor vittnat om sexuella trakasserier och övergrepp kopplade till metoo-rörelsen har mediehusen publicerat namn på en del av de misstänkta. De här namnpubliceringarna framstår som slumpmässiga och har skadat förtroendet för pressetiken, menar Allmänhetens Pressombudsman Ola Sigvardsson i en artikel på Dagens Nyheters debattsida. Hör honom, Thomas Mattsson, chefredaktör och ansvarig utgivare för Expressen, samt Olle Zachrison, chef på Ekot.

– Att publicera namn är inte det problematiska. Det som är problematiskt är att allmänheten inte förstår varför vissa namn publiceras medan andra förblir anonyma. Det är slumpmässigheten och oklarheten som är problematisk, säger Ola Sigvardsson.

Han menar på att mediehusen måste utgå från bestämda utgångspunkter när namnpublicering sker. Olle Zachrisson, chef på Ekot, menar att sådana punkter har följts på Sveriges Radio.

– I fallet med kulturprofilen så fanns det anledning till namnpublicering. Han hade en framträdande roll i kulturvärlden, Svenska Akademien hade agerat och kommunicerat i ett pressmeddelande, samt att DN hade trovärdiga vittneshistorier. I fallet med radioprofilen hade vi inte tillgång till utredningen.

Han tillägger också att man ska vara försiktig när man jämför olika typer av namnpubliceringar.  

– Bara för att vi gör en bedömning en dag så betyder inte det att man gör den för all framtid.

Thomas Mattson, chefredaktör och ansvarig utgivare på Expressen, menar på att medier resonerar olika kring namnpubliceringar.

– Medier fattar olika beslut kring namnpubliceringar eftersom de har olika beslutsunderlag och andra värderingar. Sen kan den bedömningen komma att förändrats under en pågående händelse.

Han tycker inte heller att det skett en förskjutning av gränserna för namnpublicering.

– Tittar man på det historiskt så är medierna är betydligt mycket mer försiktiga idag med namnpublicering än tidigare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".