Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Högsta domstolen tillåter inte etnisk kvotering

Publicerat torsdag 21 december 2006 kl 16.46
Justitiekanslern Göran Lambertz

Uppsala universitet gjorde sig skyldigt till diskriminering när 30 platser på juristprogrammet år 2003 veks åt sökande med utländsk bakgrund.

Det anser Högsta domstolen, som på torsdagen fastställde domen från tingsrätt och hovrätt. Det innebär att två klagande kvinnliga studenter tilldöms 75 000 kronor vardera i skadestånd. Och slutsatsen är att positiv särbehandling får användas, men bara i de fall där de sökande har likvärdiga meriter. Så var det inte i det här fallet.

Det var Justitiekansler (JK) Göran Lambertz som drivit Uppsalamålet för statens räkning och han kommenterar domen såhär:

Reporter: Dace Vinklere/SR Internationals Nyhetsdesk

Advokaten Nigar Ibrahim är positiv till HD:s dom. Hon menar att det är viktigt för studenter med invandrarbakgrund att bli behandlade som vilka svenska studenter som helst. Det borde vara till deras fördel, säger hon till reportern Lorin Ibrahim från SR Internationals Arabiska redaktkion.

HD FÖRBJUDER ETNISK KVOTERING

Uppsala universitet gjorde sig skyldigt till diskriminering när 30 sökande med utländsk bakgrund 2003 kvoterades in till juristutbildningen.

De två studenter som nekades tillträde trots att de hade bättre betyg vann även i Högsta domstolen (HD)

-Det är jätteskönt att allt är klart och att det blev den här domen. Även om vi vann i tingsrätten och hovrätten så har vi varit ganska oroliga, säger Josefine Midander som tillsammans med Cecilia Lönn i dag pluggar på juristlinjen i Umeå. De båda får nu 75 000 kronor var i skadestånd.

Fallet med särbehandlingen på Uppsala universitet har passerat genom hela det svenska rättsväsendet och på torsdagen satte HD punkt: etnisk kvotering av det slaget är inte tillåten enligt svensk lag.

För stark särbehandling

I sin dom pekar HD på att likhet inför lagen och skydd mot diskriminering är fundament i allt från FN:s mänskliga rättigheter till den svenska regeringsformen. Positiv särbehandling är tillåten enligt svensk lag, men bara om de sökande har likvärdiga meriter. Högskolorna kan också fortsätta att använda alternativa urval på högst tio procent av platserna när de antar studenter, till exempel intervjuer och arbetslivserfarenhet, men också i det fallet ska det vara meriterna som avgör. I Uppsalafallet, där 30 sökande med utländsk bakgrund fick tillträde trots att de hade sämre meriter än andra sökande, handlade det enligt HD dock om ”stark” positiv särbehandling och för det finns inget stöd i lagstiftningen.

Andra former av kvotering?

-Det är en dom som inte lämnar utrymme för någon tvekan. HD har varit säker på sin sak och då får vi acceptera att det är på det här sättet, säger justitiekansler (JK) Göran Lambertz som drivit Uppsalamålet för statens räkning.

-Jag tolkar det också som att alla typer av kvotering, även könskvotering, där man utan att beakta de sökandes meriter på förhand viker platser åt en viss grupp, är olaglig. Det har för övrigt tingsrätten och hovrätten också sagt, säger Gunnar Strömmer, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för de båda kvinnorna.

Påverkar inte Jämo och DO

Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström är säker på att HD-domen inte påverkar hans område.

-Inom arbetslivet finns en regel som tillåter undantag för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och den tolkningen påverkas inte av det här utslaget.

Borgström påpekar dock att även om positiv särbehandling är tillåten inom arbetslivet så har EG-domstolen slagit fast att det bara får förekomma när två sökande, till exempel av olika kön, har ”lika eller nästan lika meriter.

Diskrimineringsombudsmannen Katri Linna anser att hela den här rättsprocessen är ett resultat av politikernas otydlighet.

-Lagstiftningen är väldigt luddig. Politikerna vill gärna skriva vackra saker, men när främjande åtgärder i slutändan resulterar i att någon annans rättigheter blir lidande så är det ingen politiker som vill stå för det.

Björn Ewenfeldt/TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".