Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svårt få rätt mot diskriminerande arbetsgivare

Publicerat fredag 20 februari 2009 kl 16.06
Många som bär slöja har anmält diskriminering. Masooma Yaqub, passkontrollant på gränspolisen, bär slöja på jobbet.

Det verkar omöjligt att få rätt om man utsatts för diskriminering på jobbet på grund av sin etniska bakgrund. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har förlorat alla de 12 fall man drivit till Arbetsdomstolen sedan 2003.

Dessutom har enskilda drivit och förlorat 15 mål och fackförbund har förlorat fyra mål.

Problemet för många är att komma in på arbetsmarknaden och därför sker många fall av etnisk diskriminering just vid anställningsförfarandet, när man söker jobb, säger fackförbundet Unionens juridiska chef Martin Wästfelt.

En muslimsk kvinna som bar huvudduk sökte per telefon jobb som demonstratris. På telefon fick kvinnan veta att det fanns lediga uppdrag. Vid det personliga mötet dagen därpå med bolagets representant fälldes nedlåtande uttalanden som fick henne att gå därifrån. Arbetsdomstolen (AD) friade arbetsgivaren.

En erfaren filmfotograf sökte jobb på filmbolaget Laika Film och Television AB. Efter några dagar fick han ett svar per e-post där det angavs att bolaget främst sökte anställda som behärskade det svenska språket och att hans ansökan innehöll för många stavfel. AD friade arbetsgivaren.

Ett uppmärksammat fall gäller Linda, som är adopterad från Israel. Hon sökte sommaren 1998 anställning som receptionist på ett hotell i Halmstad. Vid anställningsintervjun sade hotellägaren att han inte kunde anställa henne eftersom hon var ”så mörk”. Han sade vidare att hon skulle åka till London eftersom det var ”mer blandat där”. Inte heller i det fallet ansåg arbetsdomstolen att arbetsgivaren gjort sig skyldig till etnisk diskriminering.

Enligt ett EU-direktiv gäller delad bevisbörda i diskrimineringsmål. Det betyder att också arbetsgivaren måste motbevisa diskrimineringsanklagelsen och exempelvis visa att det fanns andra skäl att en sökande inte fick jobbet.

Pia Engström Lindgren, chefsjurist på DO, tycker att AD ofta köper arbetsgivarnas förklaringar alldeles för lättvindigt.

-Det är i praktiken vi som har hela bevisbördan, säger Pia Engström Lindgren.

Den som upplever sig utsatt för diskriminering ska idag i första hand vända sig till sitt fackförbund som företräder sina medlemmar gentemot arbetsgivaren. Är man inte medlem eller om facket inte har tagit upp ärendet, utreder DO och fallet avgörs sedan i Arbetsdomstolen AD, om inte arbetsgivaren går med på en förlikning, men de flesta anmälningar går först via facket och

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".