Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Förskole-och skolbarn trakasseras dagligen

Publicerat måndag 2 mars 2009 kl 16.36

Förskolebarn, skolbarn och studerande diskrimineras och trakasseras dagligen. Det visar Skolverkets senaste rapport. Värst är påhoppen i årskurs åtta och nio, men trakasserierna börjar redan i förskolan. Förskolebarn berättar att de kallas för neger, blatte eller retas för att de ser kinesiska ut. Skolverkets generaldirektör Per Thullberg tycker att rapporten är skrämmande läsning:

- Det är skrämmande läsning. Därför att man ser här hur barn är påverkade av rasistiska idéer, föreställningar om att det inte är handlingar utan etnisk bakgrund, som är föremålet.

Undersökningen gjordes för att följa upp hur den två år gamla lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, tillämpas i förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och i den kommunala vuxenutbildningen. Resultatet följer ungefär det som visats i tidigare studier att det mestadels är pojkar som diskriminerar och slåss, medan flickor förtalar, men det som är nytt i denna studie är att man även tittat på villkoren för särskolebarnen. Ann Frisell Ellburg är en av dem som skrivit rapporten:

- Bland flickor ganska mycket ryktesspridning, baktaleri, blickar, att man kallar varandra saker, verbala trakasserier och fysiska trakasserier. Det förekommer att man slåss. Men det är mest bland pojkar i grund-och gymnasieskolan. Men det kan också handla om fällningar i matsalen, eller att man pratar strunt helt enkelt, om särskoleelever i grundskolan. Och det finns till och med ett uttryck som lyder ”är du sär eller?”, alltså ”är du CP-eller” har det ersatt, eller kompletterats av, säger Ann Frisell Ellburg.

Dessutom förekommer även att särskoleeleverna sinsemellan trakasserar varandra, de som har mindre funktionshinder ser ner på dem som är mer funktionshindrade.

Varje förskola och skola ska enligt lag ha en likabehandlingsplan, som görs tillsammans med lärare och elever, men många gånger följs inte planen eller saknas helt. Barn och elever fortsätter att diskrimineras och trakasseras på grund av sitt etniska ursprung, sin hudfärg, kroppssstorlek, funktionshinder eller på grund av ekonomisk knapphet.

Och det är först och främst utanför lektionstid som trakasserierna sker. I trånga korridorer, omklädningsrum, på väg till eller från skolan eller mer öppet i matsalen.

Förskolebarn och elever gav under intervjuerna flera förslag på hur man kan arbeta för att minska trakasserierna. Många vill ha fler vuxna ute på rasterna och i matsalen. Och lokalernas fräschhet och utformning sägs också ha betydelse för gemenskapen på skolan och hur rädda eleverna är om varandra och skolan. Skolverket föreslår nu att ett normkritiskt perspektiv ska bakas in i lärarexamenmålen.
- Man måste nu börja tänka vad är det för normer och värderingar som vi har i den här verksamheten. Vad är det vi anser vara normalt och avvikande. Det här normalitetsspannet är oerhört smalt. Man måste vidga det på olika sätt. Verksamheterna måste tillsammans med eleverna och barnen arbeta för att det ska vara nollacceptans av trakasserier och kränkningar, säger rapportförfattaren Ann Frisell Ellburg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".