Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

EU-valfråga 4: Migrationspolitik

Published fredag 29 maj 2009 kl 16.19

En stor och viktig fråga för EU är hur man ska hantera alla de som kommer till unionen och söker asyl.

Inom EU så växer sig flyktingfientliga partier allt starkare, samtidigt som allt fler migranter ger sig ut på ofta farliga resor för att ta sig till EU.

Alla svenska riksdagspartier är ense om att de flyktingar som kommer till EU måste behandlas bättre. Men de är oense i synen om det är EU som ska ta ett samlat ansvar för asylpolitiken.

När Sverige tar över ordförandeskapet för EU den 1 juli så kommer asyl- och migrationspolitiken att vara en viktig fråga. Sverige ska då leda förhandlingarna som man hoppas ska resultera i ett så kallat Stockholmsprogram med gemensamma regler för bland annat flyktingpolitiken. Men det dröjer innan reglerna kan träda i kraft.

Folkpartiets Olle Schmidt:

-Ambitionen är ju att det i alla fall ska vara klart till 2012, och det är ju ändå två års försening. Och totalt sett har det då tagit 12 år. Detta är ju lite av en ödesfråga för Europa med tanke på de väldigt svåra förhållanden som finns i många delar av Europa främst kring Medelhavet och Medlehavsländerna.

Trots att många människor under många år sökt asyl i EU från länder utanför unionen, så har EU haft svårt att enas om en gemensam asylpolitik. Hittills har det funnits en handfull minimikrav för hur asylsökande ska tas emot och om asylprocessen.

För ungefär ett år sedan tog EU-parlamentet ett första steg mot - vad många hoppats - en mer human flyktingpolitik. Men så blev det inte riktigt när parlamentarikerna röstade för en ny lag om att kunna skicka tillbaka "illegala invandrare". En lag som fått kritik av bland annat Amnesty och FN:s flyktingorgan UNHCR.

EU:s minimiregler tillämpas mycket olika i medlemsländerna. Grekland till exempel - som får ta emot många flyktingar men som ställer mycket höga krav för att bevilja asyl - har fått hård kritik för sitt sätt att behandla asylsökande. Kritiken har lett till att Norge numera inte skickar tillbaka någon till Grekland innan förhållandena där blir bättre. Och EU-kommissionen har anmält Grekland till EG-domstolen för att landet inte följer minimikraven.

Centerpartiet toppkandidat Lena Ek är kritisk mot hur flyktingar behandlas:

-Så hur ser vi på människor som söker asyl i Europa. Det är ju fullständigt, FULLSTÄNDIGT, oacceptabelt att vi låter människor ligga och drunkna i Medelhavet bara för att de vill söka sig en bättre framtid för sig och sina barn. Och som vi behandlar, eller som Grekland rättare sagt behandlar asylsökande, är ju helt skandalöst.

Länderna kring Medelhavet får ta emot många flyktingar, medan andra EU-länder knappt tar emot några asylsökande alls. Sedan är de sämre på att bevilja asyl än till exempel Sverige. Det här har liknats vid ett "asyllotteri", och det vill nu allt fler medlemsländer få bukt med med hjälp av en gemensam asylpolitik.

De svenska riksdagspartierna ropar alla efter en mer human och rättvis behandling av de asylsökande, där fler länder tar sitt ansvar. Men däremot är de oense om ifall det är EU som ska besluta om asylpolitiken eller de enskilda länderna.

De borgerliga partierna samt socialdemokraterna vill ha en gemensam asylpolitik för EU. Där fler länder tar ansvar för de flyktingar som kommer till unionen.

Miljöpartiet och Junilistan säger nej till en gemensam asylpolitik inom EU, eftersom de anser att EU är alldeles för restriktiva i synen på flyktingar och att det skulle förstärka "Fästning Europa". Vänsterpartiet är också kritiska till Eu:s politik. Till exempel att människor, också barn, kan hållas i fängelseliknade förvar i upp till 18 månader innan de utvisas. Vänsterledaren Lars Ohly vill värna den fria rörligheten för människor:

-Det är nåt som vi inte bara ska värna om utan vi ska utveckla den. Och vi ska gå till stark kritik mot ett EU som stänger gränserna utåt. För fri rörlighet gäller bara inom den europeiska unionen. Utåt så finns det organisationer som bekämpar flyktingars rättigheter, som förhindrar att de ens kommer in. Och om de kommer in så ska de utvisas så snart som möjligt. Utåt bygger man murar och stänger in sig i den fria rörlighet som bara gäller de som en gång har kommit in. Och detta är det stora problemet med bristande rörlighet i vår världsdel.

Reportrar: Anders Ljungberg, Maria Quistberg

Our journalism is based on credibility and impartiality. Swedish Radio is independent and not affiliated to any political, religious, financial, public or private interests.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".