Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Frågor och Svar om Fågelvirus och BSE

Publicerat fredag 3 mars 2006 kl 13.41

Fågelinfluensa typen H5N1 klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och Smittskyddsinstitutet (SMI).

- Hur smittar fågelinfluensan människor?

Fåglar utsöndrar virus i avföringen och människor smittas via nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. De människor som smittats har bott i områden där det funnits sjuka eller döda fågelbesättningar, och har haft direktkontakt med sjuka fåglar.

- Hur kan man skydda sig mot fågelinfluensa?

Undvik att röra vid sjuka och döda fåglar. Hindra också barnen från att röra vid dem. Håll alltid god hygien om kontakt med fåglar är nödvändig, dvs använd handskar och tvätta händerna ordentligt efteråt.

- Vad ska man göra om man hittar en död fågel?

Den som finner en ansamling av döda fåglar bör undvika kontakt med dessa och kontakta Statens Veterinärmedicinska anstalt, telefon 018-67 40 00.

Den som finner enstaka döda fåglar bör i första hand låta dessa ligga kvar utan att röra dem. Den som ändå vill flytta på, eller göra sig av med fågeln, bör ha handskar på sig eller på annat sätt undvika direktkontakt med fågeln och därefter noggrant tvätta händerna. Den döda fågeln kan grävas ned eller läggas i en plastpåse och kastas bland (de brännbara) soporna.

Kommunen kan lämna ytterligare råd om den lokala avfallshanteringen, som till exempel när det gäller enstaka döda fåglar i områden där ingen smitta förekommer.

- Kan hund och katt vara smittfarliga?

Infektion med H5N1 har inte rapporterats hos hund, men kattdjur kan infekteras. Däremot finns inga tecken på att någon katt har smittat människor. Skulle katten komma in med en fågel bör man ändå ta hand om fågeln på ett hygieniskt sätt: använd handskar och tvätta händerna ordentligt efteråt.

Som en extra försiktighetsåtgärd har EU-kommissionen kommit med rekommendationer för katter och hundar.

Kommissionen rekommenderar att katter i smittförklarade områden ska hållas inomhus.

- Hur sprids viruset?

Viruset sprids mellan fåglar. Viruset har också visats kunna spridas till människor som är i nära kontakt med smittade fåglar. Virus kan också finnas i fågelkött och i och utanpå ägg från infekterade fåglar. Några infekterade fjäderfäbesättningar finns för närvarande inte i Sverige.

- Kan fågelinfluensa spridas via mat?

Det finns fortfarande inga belägg för att människor har smittats genom att äta smittad mat.

Om du trots detta känner oro: I kött som stekts eller kokats så att ingen del av köttet är rött eller rosa samt i hårdkokta ägg finns inga levande virus. Virus dör nämligen vid 70 grader C.

- Är det fortfarande säkert att äta nötkött?

Att Sverige har fått ett BSE-fall förändrar inte säkerheten för konsumenterna. Nötköttet är lika säkert att äta som tidigare.

Smittämnet, prioner, kan finnas i de delar av kroppen som kallas specificerat riskmaterial (SRM). Vilka de delarna är står i en lag som gäller i alla EU-länder. Dessa delar av djurkroppen tas bort och förstörs i samband med slakt och styckning.

Motsvarande krav gäller också för de slakterier som ligger i länder utanför EU och som exporterar till EU-länder.

- Hur kan man se på köttet i butiken respektive restaurangen varifrån det kommer?

För butiker finns ett märkningstvång för nötkött däremot inte för restauranger och storhushåll.

- Hur är det med buljong?

Inom EU har man infört regler som innebär att de delar av djuren som kan innehålla smittämnet inte får användas till livsmedel, och alltså inte heller till buljong.

- Kan smittämnet finnas i gelatin?

Risken för att smittas via gelatin bedöms som mycket liten. Allt gelatin som tillverkas i Sverige har svinsvål som råvara. Redan före BSE-krisen tillverkades över 90 procent av allt gelatin i världen av svinsvål.

Det är framförallt de muslimska länderna som efterfrågar gelatin tillverkat av nöthudar. Bestämmelserna för hur gelatin ska tillverkas är sådana att ett eventuellt smittämne ska inaktiveras och alltså inte finnas med i det färdiga gelatinet. Gelatin kan bland annat finnas i konserver, godis, charkuterier och medicinska produkter.

- Hur övervakar myndigheterna att kött från BSE-smittade kor inte sprids i landet?

Sedan 1991 har det rått anmälningsplikt av djur med symptom på BSE.

Sedan 1997 har det rått anmälningsplikt av djur med sjukdomssymptom som påminner om BSE.

Riskmaterial plockas bort vid slakten, se ovan.

Från och med den 1 juli 2001 måste alla normalslaktade nötkreatur över 30 månader inom EU provtas med avseende på BSE. Sverige har för närvarande ett undantag och kan istället välja att ta stickprov på 10 000 av dessa djur. För alla EU-länder, även Sverige, gäller att alla riskdjur över 24 månaders ålder ska provtas.

- Har något prov tidigare visat misstänkt positivt resultat?

Ja, några prov. Men misstanken har fram tills nu kunnat avskrivas efter ytterligare analyser.

- BSE befaras orsaka den dödliga hjärnsjukdomen Creutzfeld-Jakobs sjukdom, CJD. Hur många människor har hittills dött i denna sjukdom?

CJD, Creutzfeldts- Jacobs sjukdom är en sjukdom som varit känd länge. På senare tid har en ny variant av sjukdomen dykt upp, vCJD. Det är denna nya variant som misstänks ha ett samband med BSE. Hittills har omkring 150 fall av den nya varianten, vCJD, rapporterats. De flesta i Storbritannien.

Källa: Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".