Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

De viktigaste valfrågorna

Publicerat torsdag 7 september 2006 kl 14.11

Socialdemokraterna går till val med syftet att få bilda regering själva. Därför presenterar partiet ett eget valmanifest i augusti. Vänstern och miljöpartiet – som har samarbetat med s-regeringen i flera år - kräver en plats i en s-ledd regering. Men de båda partierna går också till val med egna valmanifest. ”Vänsterblocket” är alltså inget enhetligt regeringsalternativ. 

Oppositionen däremot – de fyra borgerliga partierna - går till val i en enad front, genom Alliansen för Sverige. Den presenterar därför ett gemensamt borgerligt valmanifest.

OBS: Alla ord eller begrepp som följs av (*) är relaterade till Ordlistan.


Jobben

6 procent eller 20 procent arbetslösa?

En av de viktigaste valfrågorna blir jobben.

Andelen arbetslösa har minskat till 6 procent av arbetskraften, det är ca en procentenhet mindre än för ett år sedan.  Även antalet arbetslösa har minskat. I juni i år var då 298 000 personer arbetslösa jämfört med 331 000 juni 2005 (- 33 000) (Källa SCB).

I slutet av juni deltog, 3,14 procent eller 132 000 personer i de konjunkturberoende arbetsmarknadsprogrammen, enligt statistik från AMS. Det är en ökning med 21 000 personer jämfört med juni 2005.

Oppositionen räknar som arbetslösa även långtidssjuka och förtidspensionärer (”personer som vill och kan men inte bereds arbete”) - och påstår att siffran blir då ca 1,5 miljon vuxna utan jobb, eller ca 20 procent av arbetskraften.

(OBS: Dessa siffror bör uppdateras, annars blir de vilseledande ju närmare man närmar sig valdagen: http://www.scb.se   -   http://www.ams.se   )

Regeringen (s) och stödpartierna (v och mp) är i detta område ganska överens. De vill bekämpa arbetslösheten genom att bl.a. subventionera lönerna. Arbetsgivare behöver alltså betala bara en liten del av lönen mot att de anställer långtidsarbetslösa. Med statliga pengar bereder man också praktikplatser, lärlingsplatser för unga och vikariat.
Partierna lovar också en mindre lättnad i beskattningen av småföretag.
I övrigt litar s, v och mp på effektivare arbetsförmedling, omskolning av arbetskraften och en bra konjunktur.

Vänsterpartiet vill för sin del att 200 000 nya jobb skapas i offentlig sektor, ”där behoven är som störst”. Partiet vill också att småföretag med högst tio anställda ska slippa betala sjuklön (*).

Miljöpartiet vill sänka arbetstiden till 35 timmar i veckan, det skulle ge fler arbetstillfällen. Partiet vill också ta pengar från Ams (*) för att anställa 40 000 personer i den offentliga sektorn (*).

Den borgerliga Alliansen (m, fp, kd, c) vill skapa fler jobb genom lägre inkomstskatter (*) och lättnader för företagen. Bl.a. vill de detta göra:
 
1. Lägre skatt för låg- och medelinkomsttagare (*) (jobbavdrag) - en vanlig löntagare kan tjäna ca tusen kronor mer per månad - ”det ska vara lönsamt att arbeta”.
2. Nystartsjobb - helt slopade arbetsgivaravgifter (*) vid anställning av personer som har gått arbetslösa i mer än ett år (för ungdomar efter sex månader)
3. Halverad arbetsgivaravgift vid anställning av ungdomar mellan 19 och 24 år
4. Sänkt skatt och arbetsgivaravgift vid anställning av personer över 65 år
5. Halverad skatt för hushållsnära tjänster (*)
6. Slopade arbetsgivaravgifter för delar av tjänstesektorn (*)
7. Arbetsgivarens medfinansiering efter andra sjukveckan slopas

Dessa reformer betyder att staten får 52 miljarder mindre i intäkter (största ”förlustposten” är 37 miljarder i sänkt inkomstskatt).
Alliansen finansierar detta bland annat genom obligatorisk a-kassa (*), med dyrare avgift och lägre ersättning (ger staten ca 11 miljarder), slopad skattereduktion för fackavgift och a-kassa (ger staten 4 miljarder), avskaffande av friåret (*) samt minskat statligt åtagande vid trafikolyckor. En del i finansieringen är också att man inte höjer t ex taket (*) i sjukförsäkringen (*), som s, v och mp beslutat om.
Centern har också ett eget förslag för att minska arbetslösheten bland ungdomar - särskilda avtal för personer under 26 år, så det blir lättare att anställa och säga upp dom. Men det går inte alliansbröderna med på.


Socialförsäkringarna

Hur mycket ska välfärden kosta?

Välfärdssamhället (*) bygger på principen att alla solidariskt ska bidra till allas välfärd. Detta gör man genom skatten, som staten och kommuner sedan fördelar. I denna fördelning ingår socialförsäkringarna - det är försäkringar som går till individerna i olika skeden av livet (t ex barnbidrag) eller vid svåra situationer (t ex vid sjukdom). Två exempel:
Familjepolitiken (bland annat barnbidrag och föräldraförsäkring) kostar 65 miljarder per år. Sjukskrivningarna kostar ca 130 miljarder per år.
Samtliga partier stödjer välfärdsmodellen, men Alliansen vill göra om den så att den blir billigare.

Regeringen och samarbetspartierna (v och mp) har inför valet höjt taket på både föräldraförsäkringen och sjukförsäkringen (från 1 juli). De har också infört ett nytt umgängesbidrag för föräldrar som inte bor med sina barn.
På andra punkter finns dock ingen enighet mellan de tre partierna:

* Miljöpartiet vill förlänga föräldrapenningen (*) till 18 månader och fördela en tredjedel till vardera föräldern. Vänstern vill gå längre och dela föräldraledigheten (*) 50/50. Socialdemokraterna vill behålla dagens system med 13 månader som ersätts med 80 procent av lönen, där två månader är knutna till vardera föräldern (i debatten kallad pappamånader). Både mp och v vill att båda föräldrarna ska vara hemma samtidigt under barnets första månad.

* Bara Vänstern vill avskaffa karensdagen (*) i sjukförsäkringen (*).

* Socialdemokraterna och Vänstern vill höja a-kassans tak. Det vill inte Mp.

Alliansen har ingen gemensam syn på hur man ska göra med socialförsäkringarna (*). Partiernas förslag spretar åt olika håll. Dock är de enat emot höjningen av taket i sjukförsäkringen som s, v och mp beslutat om.

Alliansen har i augusti också nått enighet i flera viktiga frågor som berör familjepolitiken – den vill införa ett kommunalt vårdnadsbidrag på upp till 4 000 kronor i månaden för den förälder som föredrar att stanna hemma med barnet istället för att utnyttja den kommunala barnomsorgen.

* Sjukförsäkringen: M, kd och c vill ha lägre tak samt en andra karensdag. Folkpartiet går med på att sänka taket år 2007 men vill höja det igen 2008. Fp säger nej till en extra karensdag.
* Föräldraförsäkringen: Moderaterna har gått med på att behålla 13 månaders föräldraledighet, pappamånaderna och den 80-procentiga ersättningen. Partiet vill fortfarande sänka skatten för den förälder som tjänar minst.
* Barn: Fp vill ha ett barnkonto på 40 000 kronor om året; Moderaterna och centern vill ha en barnomsorgspeng (*) som disponeras av föräldrarna, kd vill ha kommunala vårdnadsbidrag (*) och en annan typ av ersättning som kallas ”barndagar” och som betalas ut efter föräldraförsäkringen.

Men om detta är allianspartierna överens:
* Medlemskap i a-kassan ska vara obligatorisk och dyrare, arbetsvillkoren (*) ska skärpas, ersättningen sänkas efter nio månader
* Arbetsgivaren ska ha rätt att kräva sjukintyg redan från första sjukdagen
* Förtidspensionerna (*) ska sänkas
* Vården efter en trafikolycka ska inte bekostas av den allmänna sjukförsäkringen utan av den privata trafikförsäkringen

Skatterna

Högre eller lägre skatt - och på vad?

Skattekvoten (*) i Sverige är cirka 50 procent och den är högre än genomsnittet för EU-länderna.
Allmänt gäller att regeringen och stödpartierna vill behålla ett högt skattetryck (*) för att finansiera välfärden. Alliansen vill sänka skatterna så att individen får mer pengar i fickan men betalar mer för välfärdstjänster (*).
Vilka skatters öde står på spel i valet?
 
INKOMSTSKATTERNA
Staten och kommunerna drar in ca 470 miljarder kronor per år genom skatt på arbete. De senaste åren har skatterna sänkts. S, v och mp vill i det stora hela behålla skattenivån som den ser ut idag. Alliansen vill sänka inkomstskatterna med ca 82 miljarder de första två åren. Sänkningen ska finansieras bland annat med lägre ersättningar i socialförsäkringarna samt dyrare och obligatoriskt medlemskap i a-kassa.

FASTIGHETSSKATTEN
Staten får in ca 25 miljarder kronor varje år i fastighetsskatt.
Fastighetsskatt tas ut på småhus, hyreshus, lokaler och industrifastigheter. Ett hushåll behöver aldrig betala mer än 4 procent av sin inkomst i fastighetsskatt.
Regeringen, v och mp vill sänka skatten för fritidshus (*) samt hus värda över 3 miljoner.

Socialdemokraterna har även fryst skatten på 2005 års nivå i två år och lovar en större skatteöversyn. Men skatten ska vara kvar.

Alliansen vill avskaffa fastighetsskatten på sikt, men har haft problem med frågan under valspurten. Först lovade man frysa skatten som socialdemokraterna, sen backade man för att frysningen var för dyr. Moderaterna föreslog en finansiering genom att sänka ränteavdragen, men fick ta tillbaka förslaget efter något dygn. Senaste nytt är att Alliansen fryser skatten på 2006 års nivå, sänker den för hyresrätter och bostadsrätter från 0,5 till 0,4 procent, att skatten på markvärdet begränsas till maximalt 5 000 kronor och att fastighetsskatten tas bort tidigast 2008 ”om man har löst finansieringen” och ersätts av en låg kommunal avgift.


GRÖN SKATTVÄXLING

Grön skatteväxling - Med ”skatteväxling” menas vanligen att skatterna höjs på naturresurser och miljöutsläpp och att inkomsterna av detta används till att sänka andra skatter, främst på arbete. Den gröna skatteväxlingen omfattar 30 miljarder kronor mellan 2001 och 2010. I år är skatteväxlingen 3,6 miljarder kronor.
Alliansen tycker att den gröna skatteväxlingen är ett misslyckande som bara leder till dyrare el för industrin och hushållen. Därför vill de slopa den.

FÖRMÖGENHETSSKATTEN
Statens inkomst av förmögenhetsskatt var år 2005 ca 5,5 miljarder kronor.
Förmögenhetsskatt betalar den som har en förmögenhet över 1,5 miljoner kronor och är ensamstående och som har en förmögenhet över 3 miljoner kronor och är gifta eller sammanboende. Efter regeländringar är det allt färre som betalar denna skatt: år 2000 betalade 700 000 personer, förra året sjönk antalet till ca 200 000 personer.

S, v och mp vill behålla förmögenhetsskatten. Alliansen vill helt slopa den.

Skolan

Tidigare betyg?

Skolan är en viktig valfråga. Grundskolan har nästan en miljon elever, gymnasiet över 350 000. De allra flesta skolor är kommunala. En av tio är friskolor (*), d v s drivs privat.
Skolan kostar ca 100 miljarder kronor varje år.
Och varje år lämnar många barn och ungdomar skolan med ofullständiga kunskaper. Till exempel lämnar ca 9 procent grundskolan med underkänt i något av kärnämnena (*).
Därför vill alla partier ge skolan mer resurser och motverka segregationen.
Den tydligaste skiljelinjen är dock betygen, som den borgerliga alliansen vill införa tidigare än idag. Folkpartiet och kristdemokraterna betonar också behovet av hårdare disciplin. De borgerliga liksom miljöpartiet vill ha fler privata skolor.

Regeringen med vänstern och miljöpartiet satsar på att motverka segregationen i skolan. De skolor som har det tuffast får 225 miljoner de kommande två åren. Skolor i segregerade områden ska anställa 1 000 resurspersoner. Pengar går också till kommuner för att anordna sommarskolor för elever med problem i skolan. Partierna vill inte ha betyg i de lägre klasserna, det räcker med utvecklingssamtal (*).

Men medan regeringen och vänsterpartiet vill behålla restriktionerna för privatskolor - företag ska inte tjäna pengar på utbildning - så vill miljöpartiet öppna för fler så kallade friskolor. På den punkten är mp i allians med oppositionen mot regeringen och en ny lag som tillåter etableringen av enskilda förskolor och fritidshem trädde i kraft 1a. juli i år.

Den borgerliga Alliansen vill:
* införa betyg tidigare och i fler steg (bara kd anger en tidpunkt: vid årskurs sex)
* nationella mål (*) i svenska ska införas redan i årskurs tre
* kontrollstationer ska införas årskurs tre, fem och åtta med obligatoriska nationella prov (*)

Folkpartiet vill också ha ordningsomdöme (*) i betyget och möjlighet att undervisa flickorna separat från pojkarna. Kd vill ha skriftliga omdömen från år ett (gärna betygsliknande) och att skolk ska redovisas i betyget.


Modersmålsundervisningen

Regeringen, v och mp är överens om att skolorna ska få pengar för att kunna hålla lektioner (i t ex matte) på elevernas modersmål och att modersmålslärarna ska kompetensutvecklas.

I övrigt vill vänstern och regeringen ha det som det är idag. Miljöpartiet däremot vill att alla barn i grundskolan ska ha rätt till modersmålslektioner, inte bara i de fall där kraven uppfylls (lagen kräver att det finns en lämplig lärare, att minst fem elever i kommunen vill ha undervisningen och att barnen har grundkunskaper i modersmålet).

Kristdemokraterna vill att även gymnasieelever ska ha rätt till modersmålslektioner och att kommunerna ska kunna krävas på det även när det är färre barn än fem som vill ha undervisningen.

Centern vill att skolor som har bra erfarenhet av att hålla ämneslektioner på andra språk än svenska ska fungera som värdskolor för elever i en annan skola så att de får denna undervisning på distans.
OBS! När det gäller samiska, tornedalsfinska eller romska elever är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem. Undervisning i dessa språk, som är nationella minoritetsspråk, skall anordnas även om de inte utgör elevens dagliga umgängesspråk.


Vård och omsorg

Privat eller offentlig vård?

I Sverige är sjukvården samt omsorgen av barn och äldre en verksamhet som i stora delar drivs offentligt (via landstingen och kommunerna) och som finansieras genom skatten. Kostnaderna är stora, endast sjukvården kostar årligen ca 40 miljarder.
Socialdemokraterna och vänsterpartiet värnar om systemet - vinstbegäret kan inte styra människors viktigaste behov, säger de.
Allianspartierna däremot - och även miljöpartiet som annars stödjer s-regeringen - vill ha fler privata vårdgivare - vården och omsorgen blir bättre och folk har rätt att välja.

Regeringen, v och mp vill satsa en extra miljard varje år under tio år på de äldre. Pengarna ska gå till fler platser i äldreboende, högre bostadstillägg för pensionärer (*) samt bättre vård av de svårast sjuka.

I övrigt har de tre partierna förslag som spretar åt olika håll. Till exempel vill (s) införa nattdagis, mp vill höja garantipensionen (*) och v vill att människor med psykiska funktionshinder ska ha personliga ombud (*).

Alliansen satsar 300 miljoner kronor för att förbereda en så kallad ”Fritt Val-reform” i kommunerna. Det ska stimulera fram privata alternativ i äldreomsorgen (*). Alliansen vill också lägga ytterligare en miljard ovanpå regeringens årliga miljard till äldreomsorgen.

Moderaterna står för de tuffaste förslagen - bland annat införandet av en avgift på 25 kronor per expeditionstillfälle på Apotek och höjningen av högkostnadsskyddet (*) för läkemedel från dagens 1 800 till 2 000 kronor. Kristdemokraterna vill höja garantipensionen och sänka skatten för alla pensionärer.

Båda blocken har lovat starta en reform som ska göra tandvården billigare för alla.


Integration

Jobb, jobb och mera jobb

En miljon invånare i Sverige är födda utomlands. 700 000 är barn till någon som har invandrat hit. I media och den politiska debatten kallas gruppen för ”invandrare”.
Gruppen är mycket heterogen (t ex hög- och lågutbildade), men etiketten ”invandrare” har med tiden mer förknippats med de invandrade som hamnat i en socialt utsatt situation.

Problemen är flera, här några exempel: 81 procent av de inrikes födda studerar eller arbetar, mot bara 64 procent av dem som är födda utomlands. Bara 52 procent av eleverna med invandrade föräldrar fullföljer sina studier, för barn med svenska föräldrar är andelen 70 procent. 
Regeringen med vänstern och miljöpartiet fokuserar på subventionerade jobb, skolan och bostaden.
Alliansens lösning på integrationsfrågan går via fler jobb genom bland annat slopade arbetsgivaravgifter samt förändrad undervisning i svenska.

Detta har regeringen, vänstern och miljöpartiet kommit överens om inför valet:

* Arbetsplatsintroduktion (*) blir permanent verksamhet
* Extra pengar går till bland annat Internationella företagarföreningen (IFS)
* Lärarutbildning för 300 studenter med utländsk examen per år
* Den högre praktiska förvaltningsutbildningen (*) förlängs
* 1 000 resurspersoner ska anställas på 100 skolor i segregerade områden
* Hyresrätter ska byggas i villaområden och villor i hyresrättsområden
* Extra pengar till samlingslokaler för unga, antidiskrimineringsbyråer (*) samt till äldrevård på andra språk

Vänstern vill också att offentliga arbetsgivare ska sluta använda tjänster från företag som diskriminerar.
Miljöpartiet vill ge statliga lån till företagare i socialt utsatta områden.

Alliansen har i sin ekonomiska motion flera förslag på integrationsområdet:

1. Nystartsjobb (inga arbetsgivaravgifter) ska gälla under de tre första åren i Sverige för alla som har fått PUT (*). Under tiden ska de nyanlända också läsa svenska.
2. Sfi-utbildningen ersätts med en ”utbildningspeng”, där nyanlända fritt väljer skola
3. Snabbare och enklare validering av invandrares utbildning och yrkeserfarenhet
4. Höjda skadestånd för diskriminering
5. Pröva ett system där nyanlända inte får avdrag från socialbidraget om de arbetar.
6. Jobb- och utvecklingsgaranti - hjälp att söka jobb och praktik, för 65 procent av lönen 

I andra frågor saknas enighet mellan de fyra. Moderaterna, kristdemokraterna och folkpartiet vill till exempel ha försök med anonymiserade jobbansökningar (*).
Moderaterna vill avskaffa Integrationsverket 2007.
Folkpartiet vill ha tre timmars gratis språkdagis och krav på kunskaper i svenska för svenskt medborgarskap.
Kristdemokraterna vill förbjuda nazistiska och rasistiska organisationer.

Invandring

Fri eller reglerad arbetskraftsinvandring?

Sverige har reglerad invandring. Man kan få uppehållstillstånd genom asyl, anhöriginvandring och arbete. Men hårdare regler gör att färre söker asyl. Reglerna för att få uppehållstillstånd genom arbete är också hårda.
År 2004 fick 20 000 personer arbetstillstånd, ca 40 procent var från utanför EU. Men samma år fick bara 209 personer permanent uppehållstillstånd på grund av arbete. 
Arbetskraftsinvandring är en stor framtidsfråga för västländerna. Trots det lär den ha bara liten sprängkraft i den svenska valrörelsen.
Skiljelinjen är dock klar - Alliansen och miljöpartiet är för fri arbetskraftsinvandring, s och v emot. S har börjat öppnat för en reglerad arbetskraftsinvandring. Migrationsminister Holmberg har flaggat för det de senaste veckorna.
Vad gäller asylfrågan, så spretar förslagen åt alla håll.

Vänsterpartierna (s och v) är emot en fri arbetskraftsinvandring. Den skulle urholka löntagarnas rättigheter och pressa ner lönerna. Det skulle också kunna skapa ett stort tryck på socialförsäkringssystemet (*). Den svenska modellen skulle med andra ord vara i fara om man öppnar för fri invandring.

Miljöpartiet tycker att Sverige behöver en generösare arbetskraftsinvandring. 

Det gör också den borgerliga alliansen. De fyra allianspartierna vill ge personer från utanför EU samma rätt som EU-medborgare har att komma hit och söka arbete under tre månader. Kravet är att de klarar sin försörjning själva. De som får jobb ska få ett uppehållstillstånd som gäller ett år i taget. Förlorar personen jobbet får han/hon tre månader på sig att få nytt jobb för att kunna stanna i Sverige. Personer som arbetat minst fem år i Sverige ska få PUT. Även asylsökande som får nej, men har ett arbete, ska behandlas som arbetskraftsinvandrare.

I asylfrågan finns endast splittrade förslag från partierna. Några exempel:

* Folkpartiet vill utvidga anhöriginvandringen (*) och införa försörjningsansvar (*)
* Centern och kristdemokraterna vill ge asylsökande information om rättigheter och skyldigheter
* Miljöpartiet vill ge automatiskt uppehållstillstånd till den som väntat ett år på asylbesked
* Vänsterpartiet vill att Sverige ska lämna Schengensamarbetet (*)


 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".