Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

ORDLISTA

Publicerat torsdag 3 augusti 2006 kl 18.42

Sjukförsäkringen - i Sverige dominerar den allmänna sjukförsäkringen, den som finansieras av alla som betalar skatt. Försäkringen betalas ut till den som blir sjuk och kan inte arbeta på grund av sjukdomen.
 
Sjuklön - är den ersättning som den som blir sjuk får från arbetsgivaren. Det är 80 procent av lönen och betalas från sjukdag 2 till 14. Från dag 15 betalar försäkringskassan OCH arbetsgivaren sjukpenning till den som är sjuk på heltid. Arbetsgivarens del är då 15 procent av sjukpenningen och detta kallas för ”medfinansieringsansvar”.

Taket i t ex sjukförsäkringen - taket är den högsta inkomsten för vilket man får en viss ersättning. T ex är taket på sjukförsäkringen 397 000 kronor per år, ca 33 000 kronor. Upp till den summan får man 80 procent av lönen vid sjukdom. Men för det man tjänar utöver den summan får man ingenting.

Golvet i t ex sjukförsäkringen - det är den lägsta ersättningen man kan få när man blir sjuk (det ges till exempel till den som har mycket låga eller inga inkomster alls).

Ams - arbetsmarknadsstyrelsen, en myndighet som arbetar för att fler ska få arbete genom att anordna olika hjälpaktiviteter för arbetssökande.

Den offentliga sektorn - den delen av samhället som finansieras genom skatten och som drivs av antingen kommuner eller staten. T ex stora delar av barnomsorgen och sjukvården i Sverige drivs offentligt, och inte privat.

Välfärdssamhälle - ett samhälle som strävar att ge alla medborgare materiell välfärd och social och ekonomisk trygghet.

Inkomstskatt - skatt på en persons intäkter (t ex lön eller pension). I Sverige svarar inkomstskatter för mindre än hälften av statens och kommunernas totala skatteintäkter. Inkomstskatten i Sverige är progressiv, den är högre ju högre inkomster.

Låginkomsttagare - person med låg inkomst (t ex lön eller bostadsbidrag), d v s en inkomst som är mindre än hälften av den genomsnittliga inkomsten i Sverige (år 2004 var låginkomsttagare de som tjänade under 9 000 kronor i månaden).

Arbetsgivaravgifter - lagen tvingar arbetsgivaren att betala till staten en viss procent av lönen. Dessa pengar går till de allmänna försäkringarna, såsom sjukförsäkring. Totalt uppgår arbetsgivaravgiften till ca 40-45 procent av lönekostnaden.

Hushållsnära tjänster - tjänster som utförs i hemmet, t ex städning och barnpassning. Debatten kretsar kring förslaget att slippa så hög skatt när man anlitar sådana tjänster, så att de blir billigare för hushållen.

Tjänstesektorn - samlingsnamn på privata och offentliga producenter av tjänster, t ex transporter. Tjänstesektorn står för ca 70 procent av antalet sysselsatta och av BNP i Sverige, liksom i flertalet västländer.

A-kassa - kassor som administrerar arbetslöshetsförsäkringen, som i Sverige är frivillig. Kassorna har upprättats av facket och företagen. Ordet används också för att beteckna ersättningen man får om man blir utan jobb. Ersättningen kan vara en grundsumma på högst 320 kronor om dagen eller 80 procent av den tidigare inkomsten, högst 730 kr per dag i 100 dagar (680 kr per dag därefter).

Friåret - möjlighet för en anställd att vara ledig från sitt arbete från tre månader upp till ett år. Ett krav är att man skall ha varit anställd hos samma arbetsgivare under minst två år samt att det finns en arbetssökande registrerad på arbetsförmedlingen som kan vikariera på tjänsten. I första hand skall vikarien vara antingen långtidsarbetslös, invandrare eller arbetshandikappad.

Föräldrapenning - bidrag som ges från barnets födsel och under högst 480 dagar (16 månader) till den förälder som inte arbetar för att ta hand om barnet. Båda föräldrar kan få penningen samtidigt de första tio dagarna efter förlossningen. Varje förälder har rätt till hälften av tiden (240 dagar), men kan avstå från sin rätt med undantag av 60 dagar (s k pappamånader). Av de 480 dagarna ersätts 390 med 80 procent av lönen, dock högst med 648 kr per dag. Resten ersätts med 180 kr per dag.

Föräldraledigheten - rätten att ha betald ledighet när man får barn eller adopterar barn för att vara med barnet. Då får man föräldrapenning.

Karensdag - dag då man inte får någon ersättning vid sjukdom. I Sverige är det karensdag den första dagen man anmäler sig sjuk.

Socialförsäkringar - försäkringar som går till individerna i olika skeden av livet (t ex barnbidrag) eller vid svåra situationer (t ex vid sjukdom). De finansieras via våra skatter.

Grundnivån i föräldraförsäkringen - det är den lägsta föräldrapenningen man kan få när man t ex inte haft någon lön. Grundnivån är 180 kr per dag. 90 dagar ersätts alltid med grundnivån.

Barnomsorgspeng - i alliansens partiers förslag är det pengar som ska ges direkt till föräldrarna så att de själva väljer vilken typ av barnomsorg deras barn ska få, kommunal, privat eller till och med hemma.

Vårdnadsbidrag - bidrag för barn i åldern 1 till 3 år som inte går på dagis. Bidraget infördes i juli 1994 men upphävdes efter valet 1994 av den segrande socialdemokratiska regeringen.

Arbetsvillkoren i a-kassan - för att få ersättning från a-kassan måste man uppfylla ett arbetskrav. Man ska ha arbetat i minst 6 månader, minst 70 timmar varje månad. Eller man ska ha arbetat i minst 450 sammanhängande timmar under 6 månader, minst 45 timmar varje månad.

Förtidspensionerna - pension man får när man varaktigt inte kan arbeta heltid eller deltid före 65 års ålder. Tidigare kallades det invalidpension, numera heter det aktivitetsersättning (för ungdomar) och sjukersättning (för personer över 30 år).

Skattekvot - ett mått på hur mycket skatt i förhållande till BNP enskilda och företag betalar varje år. Till exempel betalades i Sverige 940 miljarder i skatt 1997. Det är 55 procent av BNP och innebar att Sverige hade den högsta skattekvoten i EU.

Skattetryck - ungefär som skattekvot. Högt skattetryck betyder höga skatter och sociala avgifter.

Välfärdstjänster - de tjänster som erbjuds av välfärdssamhället, t ex sjukvård och barnomsorg

Fritidshus - hus som man bor i under semestern och annan fritid

Mandatperioden - den tid som går mellan två val, till exempel mellan två riksdagsval.

Friskolor - skolor som inte drivs av kommunen utan är privatskolor som drivs av företag eller föräldrakooperativ. Skolorna finansieras dock delvis med bidrag från kommunerna. Det finns 247 privata gymnasieskolor och 575 grundskolor. Totalt går ca 110 000 elever i friskola, d v s mindre än tio procent av det totala antalet elever.

Kärnämnena - ämnen i gymnasieskolan som läses av samtliga elever oavsett program. För att få slutbetyg krävs minst betyget Godkänd i alla kärnämnen, som är svenska (eller svenska som andra språk), engelska och matematik.

Utvecklingssamtal - samtal mellan läraren och föräldrarna om elevens skolgång. Samtalen i grundskolan ska hållas minst en gång i terminen. Föräldern kan begära ett skriftligt omdöme om elevens skolgång, men inte i form av betyg.

Nationella mål - läroplanen, det dokument som styr skolans verksamhet, sätter upp ett antal mål som eleverna ska ha uppnått när de lämnat skolan. Till exempel ska de kritiskt kunna bedöma informationskällor, ha nyfikenhet och lust att lära och de ska respektera andra människors egenvärde.

Nationella prov - prov i engelska, matematik och svenska som är enhetliga över hela landet. I grundskolan får varje skola bestämma om de gör provet. Nästan alla gör det. Det finns nationella prov i femman och nian. Proven i gymnasiet är däremot obligatoriska och påverkar betyget. 

Ordningsomdöme - en skriftlig värdering av elevens uppförande i skolan. Till exempel om han/hon respekterar andra.

Bostadstillägg för pensionärer - statligt bidrag till pensionärers boendekostnader. Ersättningen täcker en del av hyran upp till ett tak. Det gör att det är pensionärer med låga inkomster som får de högsta bidragen.

Garantipensionen - den som har haft en låg eller ingen inkomst får garantipension. Den garanterar en minimiinkomst för de sämst ställda pensionärerna och uppgår till ca 7 000 kronor i månaden om man är ogift samt ca 6 300 kronor för gifta. I vissa fall kompletteras den med bostadstillägg för pensionärer.

personliga ombud - personligt specialiststöd till personer med långvarig och allvarlig psykisk störning för att samordna de ofta komplicerade insatser som behövs.

Äldreomsorgen - systemet för att ta hand om de gamla som behöver stöd och vård. I Sverige sköts äldreomsorgen av kommunerna och den är offentligt subventionerad. Här ingår bl a hemtjänst, särskilt boende för pensionärer och färdtjänst. Kommuner har rätt att ta betalt för tjänsterna men måste se till att pensionären får behålla en viss summa för sina utgifter.

Högkostnadsskydd - det är samhällets subventionssystem som reducerar och sätter övre gränser för medborgarens utgifter inom hälso- och sjukvården. T ex betalar man under ett år som mest 900 kronor för läkarbesök. Samhället betalar för de kostnaderna som överstiger detta belopp. Högkostnadsskyddet för läkemedel på recept innebär att patienten betalar högst 1800 kronor under ett år, därefter får man ett frikort som gäller 12 månader från det första inköpstillfället.

Arbetsplatsintroduktion - försöksverksamhet som har pågått i tre år. Det är hjälp till nyanlända som deltar i kommunens introduktionsprogram att få arbete. Hjälpen består av en kontaktperson som stödjer den anställda och samarbetar med arbetsgivaren under anställningens första sex månader. Samhället betalar en kortare praktikperiod, men arbetsgivaren ska sedan stå för lönen. Enligt regeringen har ca 8000 personer deltagit i detta program och många ska ha fått jobb.

Praktiska förvaltningsutbildningen - särskild kurs som startades som försöksverksamhet av Stockholms universitet. Kursen är ett år lång, innehåller mycket praktik och är speciellt riktad till invandrade akademiker. Syftet är att underlätta för dem att få jobb.

Antidiskrimineringsbyråer - fristående byråer som tar emot och driver diskrimineringsfall. Byråer finns i flera kommuner, bland annat i Malmö, Helsingborg och Stockholm.

PUT - permanent uppehållstillstånd. Rätt att varaktigt bo och arbeta i Sverige.

Anonymiserade jobbansökningar - förslag som går ut på att arbetssökande skickar in sina ansökningar utan att uppge sitt namn. Arbetsgivaren kan därmed inte lägga åt sidan utländskt klingande namn, vilket man menar ofta sker. Kritikerna säger dock att det är fel metod att motverka diskriminering, bland annat därför att invandrade personer ofta har meriter från utlandet som inte kan anonymiseras, t ex arbetat som juristassistent i Teheran.

Socialförsäkringssystemet - samhällets sätt att organisera hjälpen till de medborgare som hamnar i problem (blir arbetslösa eller sjuka) eller befinner sig i en viss fas i livet där de behöver samhällets stöd (barn och äldre). I Sverige är de största delarna av försäkringssystemet offentligt finansierade.

Anhöriginvandring - invandring av nära anhörig till person som är medborgare eller bor i Sverige. Anhöriginvandrare kan vara make, maka och minderåriga barn samt andra anhöriga som ingått i hushållsgemenskapen i forna hemlandet. Lagen har inga krav på att försörjningen av anhöriginvandraren ska vara ordnad av den som bor här.

Försörjningsansvar - krav på att den som tar hit en anhöriginvandrare också ska ansvara för dennes försörjning åtminstone under den första tiden.

Schengensamarbetet - avtal från 1985 mellan flera länder som går ut på att man avvecklar kontrollen vid gränsen mellan avtalsländerna. Det innebär också att länderna samarbetar för att öka kontrollen vid de yttre gränserna, bland annat genom polissamarbete och samordnad viseringspolitik. 1999 antog EU Schengenreglerna. Vissa länder har undantag från dem, dock inte Sverige. Kritiker anser att Schengenavtalet begränsar invandringen till Europa.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".