Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Horse power!

Publicerat måndag 7 mars 2011 kl 09.25
Foto: Privat

Jag går ofta på ishockey. Jag tror ni har förstått det. Men när jag är "ledig " njuter jag av mitt cowboy liv i "Horsetown USA" det lilla samhället Norco, 8 mil öster om LAX flygplatsen i Los Angeles. Här äger nästan alla minst en häst och hela orten är anpassad efter detta faktum.

Jag går ofta på ishockey. Jag tror ni har förstått det. Men när jag är "ledig " njuter jag av mitt cowboy liv i "Horsetown USA" det lilla samhället Norco, 8 mil öster om LAX flygplatsen i Los Angeles. Här äger nästan alla minst en häst och hela orten är anpassad efter detta faktum.

Vi har nu två hästar. Cricket och C-C. I morse red jag ut en lite längre tur längs vägarna i Norco alldeles ensam med Cricket för första gången. Jag har en tomt som i storlek är som två-tre dressyrbanor ungefär så jag rider där som oftast. M rider också på Cee-Cee. Ingen hade ridit henne på flera år så hon var lite förvånad först. Henne har vi inte tagit ut på en uteritt ännu.

Cricket har inte heller ridits särskilt mycket dom senaste åren. Förrän de senaste månaderna då jag rider henne fyra- fem gånger i veckan.

Idag red vi iväg längs gatan på ridvägarna vi har i Norco istället för trottoarer. På söndagar rider alla här. Jag hade cowboyhatt och sa howdy åt höger och vänster. Och pratade med Cricket som var väldigt tittig men stabil. Hon tvärstannar ibland och stirrar på nån hund som skäller, eller nån lastbil som backar, eller nåt rinnande vatten hon måste kliva över. Men jag lirkar henne vidare och hon litar helt och fullt på mig.  Hon och jag blir till ett ekipage. Hon blir mina förlängda ben och jag blir hennes trygghet. Det är en magisk känsla.

På tomten rider vi dressyr, hon anpassar sig till mina konstiga "engelska" hjälper och hon lyder min röst och galopperar när jag vill, sträcker ut i trav när jag ber henne och eftersom hon är tränad i reining står hon helt still om jag släpper tyglarna. Se bilden...

Cee-Cee är westerntränad och snäll och lär mig och M allt hon kan. Vi har lite problem med styrningen. Neckreining är annorlunda än svensk ridskoleridning.

Gradvis tycker båda dessa ston mer och mer om oss och litar på att vi ska hålla dem mätta, (nummer ett alltid!) rena, (fast de rullar alltid efter att man borstat dem) och trygga. Dessutom ska de alltid ha ha rent vatten och i dealen ingår att vi ska plocka upp all hästskit. Eller mocka som det heter med ett finare ord.

De pratar med grannarnas hästar och puttar försiktigt undan hunden Razzia med nosen när hon vill äta upp deras pellets och hö. De gillar att hjälpa till i trädgårdsarbetet med att käka ogräs. Fast bränn-nässlorna gillar inte hästarna heller. Tyvärr gillar dock dessa nässlor vår tomt jättemycket.

Och sen eftersom det är söndag (efter utflykten till Mount Rubideaux och långpromenaden med Razzia) så blir det Nascar på TV. Förra veckan vann Jeff Gordon i Phoenix i ett lopp där de till skillnad från Daytona körde en och en. Den här veckan är de i Las Vegas.

Mina favoriter är Jimmie Johnson och Kasey Kahne. M håller på "Grodan" Jeff Gordon och Jimmie Johnson. Nu har M helt plötsligt börjat gilla Kyle Bush också vilket är svårt att förstå. Han, brorsan Kurt Busch och Tony Stewart är de förare som jag tycker sämst om.

Det går uselt för mina favoriter. Jimmie Johnson som är regerande mästare de senaste fem åren har massor med problem med bilen hela tiden. Juan Montoya ligger bra till och kan vinna sitt första oval-bane-lopp. Det är tufft för f d Formel 1 förare att ta sig in i Nascar. Det är tufft för icke-amerikaner att ta sig in i Nascar. Fast Tony Stewart leder mest hela tiden. Och... ingen av dessa båda vinner för det gör Carl Edwards mest beroende på en miss i depån av Stewart. Hm. Helt OK fast trist lopp. Edwards vinner före Stewart och Montoya .. Kasey Kahne 14:e Jimmie Johnson 16:e och Jeff Gordon kraschade.

Till skillnad från Jeff Gordon förra veckan så kan Edwards göra en snygg Doughnut efter segern. Det är själva det runda segersladdandet som då ska bli som en doughnut... Jo det stavas doughnut EGENTLIGEN och inte Donut. 

Så slutade denna söndag i Norco. Hästkrafter hela vägen....

Annika Greder Duncan
annikagrederduncan@gmail.com

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".