Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

När skejten kom och förändrade längdskidåkningen för alltid

Publicerat söndag 15 februari 2015 kl 07.51
RADIOSPORTEN DOKUMENT: När skejten uppfanns
(15 min)
Thomas Wassberg (t.v.) 1984 och Torgny Mogren 1989. Foton: TT.
Thomas Wassberg (t.v.) 1984 och Torgny Mogren 1989. Foton: TT.

80-talet revolutionerade skidsporten totalt, gjorde om den i grunden. Det var en bitter kamp mellan förnyare och traditionalister, mellan Norden och övriga världen. När ett nytt sätt att åka skidor utklassade den klassiska stilen.

I Radiosporten Dokument hör du Torgny Mogren och Thomas Wassberg om åren då skejtstilen kom och förändrade allt.

Det var en amerikan som tog skejtstilen till världscupen. Bill Koch, som skulle kunna kallas för längdskidåkningens egen Jan Boklöv.

I ett långlopp i Sverige hade Bill Koch sett åkare använde denna nya teknik, med skridskoskär. Han testade det och han vann världscupen 1982. Det ledde till år av förvirring, förbud å konflikter. Och det tvingade åkarna att lära sig att åka skidor på nytt.

Men svenskarna och norrmännen, var oroliga över nymodigheterna. De ville förbjuda skejtingstilen och på en kongress 1983 bestämdes det att fristil var otillåtet de första 100 meterna och de sista 200 meterna av loppen. Inne på stadion fick det absolut inte skejtas. Motståndet mot den nya tekniken var stort.

Slutstriden mellan klassisk stil och fri stil ägde rum på klassisk mark i Holmenkollen i Oslo, under världscupfinalen 1985, på en bana med zoner där fristil var förbjudet.

I toppen av en lång backe stannade Thomas Wassberg. Han tog bort tejpen på sina skidor och fortsatte utan fästvalla.

Det var dödsstöten för alla försök att stoppa fristilen.

Men den klassiska stilen räddades ju kvar ändå. Med Wassbergs idé. Till säsongen 1985/86 bestod världscupen av fristilslopp och klassiska lopp.

VM 1987 i Oberstdorf blev det första världsmästerskapet där det var två discipliner på programmet. Marie Helene ”Billan” Westin blev den första världsmästaren i fri stil på damsidan.

Sporten var förändrad för evigt.

Och så levde de lyckliga i alla sina dagar, klassisk stil och fri stil, sida vid sida.

Fram till 2015, när de gamla stridsyxorna grävdes upp igen. Och den klassiska stilen hotades igen.

När Alexej Poltaranin vann 10-kilometersloppet under Tour de ski så blev han den första att vinna ett klassiskt lopp utan fästvalla – genom att staka sig igenom hela loppet. Diagonalåkningen är på väg att utrotas.

Och samtidigt kommer ständiga klagomål om åkare som skejtar i klassiska lopp.

Det har återigen fått FIS att fundera. Är det kanske lika bra att lägga ner den klassiska stilen?

Vegard Ulvang, som är längdchef i FIS, har sagt att utvecklingen inte går att stoppa, att allt färre åker klassiskt och att dagen snart är kommen då FIS måste ta ställning till om den klassiska stilen får vara kvar.

Den kommersiella direktören Jürg Capol har sagt att det bara är en tidsfråga innan det bara blir fristil.

Wassbergs lösning med två olika tävlingsdiscipiner har klarat sig i 30 år, men hotas nu. När den fria stilen återigen är på väg att ta död på den klassiska.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".