Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Miljoner till idrottsintegration

Publicerat måndag 19 september 2016 kl 09.29
RF-ordföranden Björn Eriksson: ”Språket är idrotten”
(3:04 min)
RF-ordföranden Björn Eriksson och idrottsministern Gabriel Wikström.
RF-ordföranden Björn Eriksson och idrottsministern Gabriel Wikström. Foto: Erik Nylander/TT

Regeringen ger 34 miljoner kronor till idrottssatsningar på integration i utsatta områden och till etablering av asylsökande och nyanlända.

– Idrottsrörelsen har gjort väldigt mycket bra men har en fantastisk potential att göra mer, säger idrottsministern Gabriel Wikström (S).

I den höstbudget som läggs fram på tisdagen finns även en uppräkning av idrottsanslaget till Riksidrottsförbundet (RF) för 2017 med 11 miljoner kronor.

– Vårt vallöfte var 227 miljoner extra per år till idrottsrörelsen. Vi höjde till i år med 197 miljoner, höjer med 11 miljoner till nästa år och kommer att uppfylla vallöftet till 2018, säger Wikström i en intervju med TT.

RF-ordföranden Björn Eriksson är nöjd över att regeringen visar i ekonomisk mening att man står fast vid beslutet att satsa mer på idrotten.

– Och satsningarna är ett väldigt bra kvitto på att de insatser vi gör på integration och liknande områden faktiskt är något som samhället har stor glädje av, säger han.

I år har idrotten fått 64 miljoner kronor till arbetet med etablering för asylsökande och nyanlända. I höständringsbudgeten får RF ett tillägg på 20 miljoner kronor.

– 20 miljoner kanske inte är så mycket. Men för en idrottsförening kanske det handlar om att 4 000 kronor kan göra hela skillnaden för verksamheten, man kanske kan fördubbla verksamheten eller ha två grupper eller liknande. Och strukturen är redan byggd, så de här extrapengarna kan gå direkt ut i verksamheten, säger Wikström.

Förutom att idrotten kan erbjuda bra aktiviteter för motion och social gemenskap kan den vara en bra väg in i det svenska samhället, anser Wikström.

– Unga som blir kvar i Sverige i några år kan få tillgång till idrottens sponsornätverk och kommer kanske lättare att hitta jobb.

I ett långsiktigt reformprogram för minskad segregation får idrotten 14 miljoner kronor per år de kommande åren.

– En nyckelfaktor är att hitta ledare med kulturell kompetens, språklig kompetens och förankring i lokalsamhällena, säger Wikström.

– Ett område där vi sett en stor brist är när det gäller tjejers deltagande. Då är det extra viktigt att det finns idrottsledare som har lokalkännedom när det gäller tjejer med utländsk bakgrund som ska organiseras. I många länder finns det ingen tradition av kvinnligt idrottande, det kanske finns en hedersproblematik - att man inte vill eller vågar släppa iväg sina döttrar på idrottsläger eller träningar.

Eriksson säger att idrottsrörelsen på många håll är väldigt engagerad och vill hjälpa till på integrationsområdet.

– Vi har vissa saker som talar för oss. Resultatmätningen och kunskapen är ganska universell. Dom flesta vet vad en fotboll är. Den som hoppar högst och springer fortast har i någon slags mening vunnit. Det är där vår styrka ligger. Det är det som förenar och det gör att du kan utöva det utan att kunna ett vanligt språk. Språket är idrotten, där är vi starka, säger RF-ordföranden.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".