Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fotbollsfilmen Goal

Publicerat fredag 30 september 2005 kl 16.03
KUno Becker med boll i luften.

Det handlar om drömmar och det är något av en saga. Goal är inte direkt en överraskande film men man skrattar och små gråter vid rätt tillfällen.

Filmen Goal är väldigt amerikansk trots att den till sin största del utspelas i England. Och den följer den Hollywoods förenklade tro att publiken inte klarar av nyanser mellan svart och vitt.

Hjälten smittar sin besudlade omgivning med sin ungdomliga entusiasm. Den kokainsniffande opålitliga ryggdunkarens näsa blir till sist lång.

Från amerikansk slum till England

En ung man växer upp som illegal invandrare i Los Angeles och får en dröm besannad när han hamnar i Newcastle i England och så småningom i lagom takt överkommer svårigheter.

I huvudrollen som unge Santiago Munez ser vi den i rollen möjligen inte tillräckligt unge mexikanske skådespelaren Kuno Becker. (Det hela utspelas ju i Los Angeles där det ju finns ett proffslag i den amerikanska fotbollsligan varför det förefaller märkligt att en otroligt talangfylld snubbe i 25 års åldern skulle vara oupptäckt ända tills en engelsman råkar komma dit.)

Regissören rycker upp sig

Filmen är regisserad av Danny Cannon som haft sina största framgångar då han regisserat avsnitt av TV serien CSI.

Bland hans tidigare filmer finns ”Judge Dredd” som är dålig framtids serietidnings action med Sylvester Stallone och ”Jag vet fortfarande vad du gjorde förra sommaren” som är en dålig skräckfilms uppföljare med Jennifer Love Hewitt. Som ni själva hör låter ju inte det här bra. Men det är faktiskt inte så dumt.

Sportfilmer problematiska

Jag tycker att det finns ett generellt problem med sportfilmer. Att de ofta är för präktiga, att man vet att det lilla laget kommer att vinna VM hur orealistiskt det än är eller att en hund vinner OS i konståkning.

Utgången är ofta given vare sig filmen baserar sig på fakta eller fiction. Dessutom finns alltid en risk för en överdriven sentimentalitet. Ofta uppoffrar sig någon osjälviskt medan någon annan dör. Om ni glömmer hunden så sker det mesta av detta också i GOAL.

Ändå är det ju faktiskt sant att många fattiga små pojkar blir fotbollsstjärnor.

Slutet inte givet

Och Goal undviker många fällor. Under filmens lopp är jag är inte säker på hur det ska gå. Den som är ond är inte bara ond. Skådisarna är relativt okända vilket ökar trovärdigheten. Filmen slutar utan att allt knyts ihop.

Vi vet inte om Newcastle blir bäst i världen. Vi vet inte om vår huvudperson för alltid kommer att vara oförstörd och en positiv förebild för andra mindre oförstörda lagkamrater. Och ändå lämnar vi salongen ganska lyckliga.

Dessutom är FIFA lyckliga som välsignat filmen för att sprida fotbolls evangelium i USA. Uppföljningen där Santiago följer i Beckhams fotspår är redan under inspelning. Och Beckham själv glimtar precis som Svennis förbi en liten stund. Dessutom gör Alan Shearer en helt godkänd skådis insats.

Snygga fotbollsbilder

Fotbollsfilmer får ofta svårigheter i sin skildring av spelet. Vi idrottsidioter har svårt att tro på andra matchbilder än dom på lagom långt TV-kamera avstånd.

Närbilder av överstegsfinter tror man knappt på även när dom görs på riktigt av Maradona i en riktig match (som i BBCs VM film från 1986). Det ser för bra ut helt enkelt. Goal har samma problem men det är snyggt gjort och det finns bra trovärdiga miljöer med åskådar perspektiv från TV puben i Los Angeles och Läktaren i Newcastle.

Många mål till Goal

Slutsatsen blir att Goal är en de bästa underhållningsfilmer om fotboll som gjorts. Människorna och miljöerna kring stjärnskottet känns charmiga och trovärdiga. En person utan stort fotbollsintresse kan se den med behållning och en person med stort fotbollsintresse kan se den utan behöva dissekera den sönder och samman.

Men vill de göra det så kan de, och det kan ju vara väl så roligt. Jag ger Goal 4 mål av 5.

Annika Greder Duncan
annika.duncan@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".