Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sisuradion opettajakartoitus: Harvat opettajiksi opiskelevat saavat oppia vähemmistöistä

Julkaistu onsdag 1 april 2009 kl 04.00

Suurin osa Ruotsissa opettajiksi opiskelevista ei saa kunnollista opetusta Ruotsin kansallisista vähemmistöistä, osoittaa SR Sisuradion tekemä kysely.

Kaikkien peruskoulun ja lukion oppilaiden tulee opetussuunnitelman mukaan saada oppia kansallisten vähemmistöjen historiasta, kulttuurista, kielestä ja uskonnosta.

Tästä huolimatta Södertörnin korkeakoulu näyttää olevan ainoa opinahjo Ruotsissa, joka tarjoaa opettajaopiskelijoilleen pakollisen kurssin, jossa syvennytään nimenomaan kansallisiin vähemmistöihin. Sielläkin kurssi on pakollinen vain esikoulunopettajiksi ja alempien luokkien opettajiksi opiskeleville.

Muissa opettajakoulutusta järjestävissä korkeakouluissa ja yliopistoissa kansalliset vähemmistöt tai joku vähemmistöryhmistä saatetaan mainita tai käsitellä välähdyksinä yleensä koulun arvopohjaa, demokratiaa tai moninaisuutta käsittelevissä osioissa. Myös tietyssä aineopetuksessa, kuten ruotsin kielen opetuksessa, kansalliset vähemmistöt saattavat esiintyä.


Tulevaisuuden opettajakoulutukseen ehdotetaan vähemmistötietoutta

Hallitukselle jätetyssä tulevaisuuden opettajakoulutusta luonnehtivassa selvityksessä todetaan, että kaikkien opettajiksi opiskelevien tulisi saada tutustua kansallisiin vähemmistökieliin ja vähemmistöjen oikeuksiin. Selvityksessä ehdotetaan, että aiheesta opetettaisiin uuden opettajakoulutuksen kaikille yhteisessä osiossa.

Kolme neljästä Ruotsin opettajakoulutusvastaavasta onkin sitä mieltä, että opettajaopiskelijoiden tulisi saada oppia kansallisista vähemmistöistä. Vain yhden korkeakoulun edustaja vastustaa ehdotusta.


Lisätietoa opettajaselvityksestä – menetelmä ja tulokset

Menetelmä

SR Sisuradio lähetti sähköisen kyselylomakkeen kaikkiin Ruotsin korkeakouluihin ja yliopistoihin, joissa järjestetään opettajakoulutusta – paitsi taide- ja liikuntakorkeakouluihin. Näistä 22 opinahjosta lähes kaikki vastasivat –Tukholman yliopistoa ja Uumajan yliopistoa lukuun ottamatta; Näistäkin yliopistoista Sisuradio sai kuitenkin vastauksen sähköpostitse/suullisesti. Varsinaisten vastaajien määrä on siis 20.

Tulos

Tulos osoittaa, että vain yksi korkeakoulu, Södertörnin korkeakoulu, tarjoaa opettajilleen kurssin, jossa keskitytään nimenomaan kansallisiin vähemmistöihin.

17 opinahjoa sanoo, että kansalliset vähemmistöt, tai joku ryhmistä, mainitaan tai käsitellään osana jotain kurssia tai joitakin kursseja, jossa pääfokus on kuitenkin muissa aihepiireissä. Kolmessa opinahjossa opetusta kansallisista vähemmistöistä ei ole lainkaan. 

15 opinahjon edustajat ovat sitä mieltä, että opettajiksi opiskelevien pitäisi saada koulutuksensa aikana oppia kansallisista vähemmistöistä. Yhden korkeakoulun edustaja, Skövden korkeakoulun, on sitä mieltä, että opettajaopiskelijoille ei tule opettaa vähemmistöistä. Neljä opettajakoulutusvastaavaa, ei osaa sanoa, onko vähemmistöistä syytä opettaa.

Miksi vähemmistöistä ei opeteta?

Kysyimme opinahjoilta, joissa ei tarjota kurssia kansallisista vähemmistöistä, mikä tähän on syynä.  Suurin osa opinahjoista sanoi, että se johtui siitä, että opettajakoulutuksessa on niin paljon eri tärkeitä osa-alueita, jotka pitää saada mahtumaan mukaan ettei kansallisia vähemmistöjä tähän mennessä ole priorisoitu. Alla otteita vastauksista: (valitse niistä) 

” Vi har med hänsyn till den mycket stora stoffträngsel som finns inom det allmänna utbildningsområdet tvingats till en rad prioriteringar bland en mängd viktiga områden som vart och ett i sig skulle motivera en egen kurs.”

” En lärarutbildning har många frågor att beakta och huvudfokus i våra kurser ligger på frågor som rör lärande, utveckling, socialisation, ledarskap, värdegrund och inte minst på ämneskunskaper- och ämnesdidaktiska frågor. Mångkulturalitet och etnicitet är ett av tre perspektiv som genomsyrar alla kurser hos oss. Nationella minoriteter berörs när demokrati och värdegrundsfrågor behandlas eller i samband med ämnesstudier som t ex svenska i ett mångkulturellt samhälle, historievetenskap och lärande eller religionsvetenskap och lärande. ”

Vi har ett mycket stort antal centralt beslutade examensmål att försöka hinna med att uppnå under utbildningens gång i de olika kursena. Därtill har vi lokala mål. Vi har obligatoriska kurser där fokus ligger på att få kunskaper om lärande och socialisation som sätts in i ett historiskt perspektiv och särskilt intresse skall ägnas mångfaldsaspekter, såsom genus, klass, etnicitet och religiös tillhörighet. I denna typ av kurser behandlas utifrån olika utgångspunkter minoritetsproblematik, dock inte med fokus på de nationella minoriteterna, men de utesluts inte heller. Det är således svårt av rent utrymmesskäl, att t.ex. inom det allmänna utbildningsområdet erbjuda en kurs om nationella minoriteter för alla. Frågan är dock varför ingen sådan kurs finns att valbar inom lärarutbildningen hos oss. Jag skulle våga mig på att säga att det kan bero på att vi inte har kompetens som är adekvat.

Lärarutbildningens struktur är uppbyggd (enligt examensordningen) med ett allmänt utbildningsområde där för läraryrket gemensamma delar studeras och inriktningar mot ämnen och ämnesområden. De nationella minoriteterna lyfts inte fram i examensordningen på samma sätt som andra delar, som t.ex. jämställdhetsperspektiv, samhällets och demokratins värdegrund, förebyggande och motverkande av diskriminering och annan kränkande behandling. Istället har kunskaper om de nationella minoriteterna setts som exempel av ovan nämnda perspektiv.

Det är svårt att ge utrymme för en särskild kurs inom ramen för lärarprogrammet. Dock kan det ingå som ett perspektiv i andra kurser.

Vi har med hänsyn till den mycket stora stoffträngsel som finns inom det allmänna utbildningsområdet tvingats till en rad prioriteringar bland en mängd viktiga områden som vart och ett i sig skulle motivera en egen kurs.

Yksi yliopisto vastasi, että opetus kansallisista vähemmistöistä ei ole edes toivottavaa seuraavanlaisin argumentein:

” Vi menar att det finns inte tid till att ha huvudfokus på varje enskild nationell minoritet eftersom det också för mig sig att man måste ha fokus på andra grupper. Då hamnar man i ett normalitetstänkande där man behandlar det som faller utanför det normala. Så vill vi inte agera i lärarutbildningen. Istället vill erbjuda en utbildning där vi diskuterar värden och yrkesetik utifrån de styrdokument och den lagstiftning som finns och de erfarenheter som studenter bär med sig från förskola och skola (VFU), dvs oavsett om elever eller kollegor är samer, romer eller tillhör någon annan specifik grupp.

Vi menar att det inte är möjligt att lära sig OM dessa grupper på ett för lärare tillräckligt sätt. Det kan lätt få karaktären av kuriosa. Samma gäller olika trosföreställningar och religioner. Isället är det mer releant att tala om det lika och det unika och problematik och möjlighter i mer generell mening.

Vi tycker att studenter ska veta att det finns och vilka men att lära sig om det är som att lära sig att svenskar dansar kring midsommarstången och äter julskinka vilket ju inte alls är säkert. Det är väl samma med de nationella minoriteterna att de är lika olika som svenskarna. Det är människors lika värde som är viktigt att behandla och förhålla sig till.

Miksi vähemmistöistä tulisi opettaa?

Kysyimme myös, mistä syystä myönteisesti vähemmistöopetukseen suhtautuvat opettajakoulutusvastaavat olivat sitä mieltä, että opettaja opiskelijoiden tulisi oppia vähemmistöistä. Tässä otteita vastauksista:   

” För att i sin lärargärning kunna utföra sitt uppdrag tillfredställande med att bl a att möta och ha förståelse för olika kulturer.”

”Historisk bakgrund, plats i samhället, gällande lagar. ”

” Nationella minoriteter utgör ofta en exkluderad grupp i det svenska majoritetssamhället. Minoriteter som romer utsätt därtill ofta för diskriminering. Skolan har ett uppdrag att motarbeta diskriminering och kränkande behandling. Blivande lärare behöver all kunskap de kan få för att som färdiga lärare kunna genomföra det uppdraget. Den svenska skolan måste bli allas skola. ”

” Eftersom kunskapsnivån allmänt är mycket låg när det gäller de nationella minoriteterna bör alla blivande lärare vara medvetna om minoriteterna och språkens ställning.”

” De nationella minoriteterna är en del av Sveriges historia och en del av dagens Sverige. Alla elever ska också efter avslutad skolgång har kunskaper om de nationella minoriteternas historia, språk, religioner, kultur och situation idag. Om läroplanens mål ska kunna uppfyllas är det nödvändigt att lärarstudenter får detta under sin utbildning. ”

” Hör till allmänbildningen.”

”Är en del av det svenska samhället och dess historia. Kan bidra till ökad förståelse och tolerans i ett vidare perspektiv om vi förstår det svenska samhällets behandling av sina minoriteter.”

”Det är en viktig del av vår nutid och dåtid. Där de personer som ingår i det svenska samhället ofta glöms bort. Dessutom finns detta i våra styrdokument.”

”Frågor om mångkultur, etnicitet och interkulturell kommunikation är alla mycket centrala för samtliga lärare. Risken är stor att våra egna nationella minoriteter ”glöms bort” i sammanhanget om de inte fokuseras och lyfts fram.

”Det är en viktig del av vårt kulturella arv som alla lärarutbildningens studenter borde få ta del av.”

Journalismimme perustana on uskottavuus ja puolueettomuus. Sveriges Radio on riippumaton poliittisista, uskonnollisista, taloudellisista, julkisista ja yksityisistä intresseistä.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".