Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kansalliset vähemmistöt halutaan koululakiin

Julkaistu tisdag 16 september 2003 kl 20.56
Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta vaatii, että ehdotus uudeksi koululaiksi kirjoitetaan kansallisten vähemmistökielien osalta uudelleen. Valtuuskunta haluaa, että koululakiin lisätään kappale, joka käsittelee kansallisten vähemmistöjen oppilaita. Valtuuskunta ehdottaa muun muassa, että koululaki takaa oikeuden suomenkieliseen opiskeluun kotikunnasta riippumatta.
Ruotsinsuomalaisten valtuuskunnan lähetevastaus opetusministeriölle: Sverigefinländarnas delegation vill lämna sin syn på frågor som i första hand handlar om den sverigefinska nationella minoriteten. Delegationen är kritisk till att den nationella minoritetspolitiken inte har fått utrymme i betänkandet, trots att utbildningsfrågorna dvs. rätt till undervisning i och på minoritetsspråken är en central fråga vid bevarandet av minoritetsspråken levande i Sverige. Minoritetspolitiska åtagande skall enligt delegationen genomsyra all lagstiftning som berör minoritetsgrupperna. Detta gäller särskilt utbildningspolitiken. Delegationen är också kritisk till att de internationella minoritetspolitiska koventionerna dvs. Europarådets minoritetsspråkskonvention och Europarådets ramkonvention inte alls nämns i betänkandet. Utbildning i och på modersmålet är en nyckelfråga för en minoritets överlevnad. Så är också fallet för sverigefinnarna. Knappast någon annan fråga har diskuterats så intensivt och väckt så starka känslor som just frågan om rätten till undervisning i och på modersmålet. Frågan har varit känslig för beslutsfattare och kontroversiell för språkforskarna. Hos sverigefinnar råder allmänt en uppfattning om att finska språket under hela efterkrigstiden, trots ett antal riksdagsbeslut, utsatts för ett assimilationstryck och att finskans roll i den svenska skolan begränsats till ett minimum. Denna uppfattning bekräftas av Skolverket som i sin kartläggning av undervisning i och på minoritetsspråk konstaterar att elever som tillhör de nationella minoriteterna ”i någon mån varit utsatta för diskriminering i form av assimilationstryck”. För finska språkets del har den negativa utvecklingen accentuerats under 1990-talet i samband med att skolan kommunaliserades. Samma utveckling har pågått även efter det att finskan genom riksdagsbeslut fick en officiell ställning som minoritetsspråk. Enligt Skollagen har alla elever med ett annat modersmål än svenska rätt att studera sitt modersmål både i grund- och på gymnasieskolan under förutsättning att språket är ett dagligt umgängesspråk hemma och att en undervisningsgrupp omfattar minst fem elever i en och samma kommun. För elever som tillhör den samiska, tornedalska eller romska minoriteten är kommunen dessutom skyldig att anordna modersmålsundervisning även om elevernas språk inte är ett dagligt umgängesspråk hemma och en av eleverna vill läsa språket. Anledningen till undantaget för de tre minoritetsgrupperna är enligt Skolverket att ”samhället särskilt vill värna om dessa minoritetsspråk, vars ställning även som umgängesspråk inom familjen har försvagats snabbt sedan femtiotalet”. De skrivningar om rätten till modersmålsundervisning som idag finns i Skolförordningen har varit för de sverigefinska otillräckliga och ”tandlösa”. Det är därför av stor vikt att skrivningarna skärps till och tas med i den nya Skollagen. Dessutom saknas de minoritetspolitiska aspekterna i förordningen. Med hänsyn till det ovannämnda hemställer Sverigefinländarnas delegation att: - förslaget till en ny Skollag skrivs om för de delar som berör den nationella minoritetspolitiken. - den minoritetspolitiska skrivningen berör förskolan, förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan speciellt beträffande sverigefinska barn/elever. - bestämmelserna i Skollagen garanterar rätten till undervisning i och på minoritetsspråken (finska) oavsett den kommun eleven är bosatt i. - modersmålsträning på minoritetsspråken (finska) skall kunna garanteras om barnet eller hennes föräldrar så vill både i förskolan och i förskoleklass. - bestämmelserna om rätten till modersmålsundervisning för sverigefinnar jämställs mellan de fem nationella minoritetsgrupperna i grundskolan och gymnasieskolan. - barnen/eleverna som tillhör de nationella minoriteterna (sverigefinnar) vid behov garanteras möjlighet till skolskjuts. - förslaget till en ny Skollag kompletteras med ett särskilt kapitel som handlar om elever som tillhör de nationella minoriteterna (sverigefinnar) - på motsvarande sätt som kapitel 12.10 om Sameskolan. - Europarådets minoritetsspråks- och ramkonvention nämns i kapitel 6. SVERIGEFINLÄNDARNAS DELEGATION
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.