Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Grundlagsändring minskar finska presidentmakten

Julkaistu torsdag 27 oktober 2011 kl 14.42
Presidentens makt minskar
(4:19 min)
President Tarja Halonen med sin man Pertti Arajärvi. Foto: Erpo Heinolainen / Sveriges radio Sisuradio

En grundlagsändring i Finland inskränker presidentens makt nästa år lagom när en ny president hunnit inta sin plats. Det ska bli mindre maktbråk om statsministern och presidenten representerar olika partier, men den finländska presidentens funktion är ändå inte helt överspelad, anser Jussi Kurunmäki, statsvetare vid Stockholms universitet.

- Presidenten har fortfarande en stark position som värdeledare och har en stark legitimitet i och med att presidenten väljs via direkta val och har har direkt stöd av folket, säger Jussi Kurunmäki.

Enligt den nya grundlagen avgörs tvister mellan presidenten och regeringen av riksdagen och statsministern är den som representerar Finland i EU-sammanhang. Ändringen godkändes av riksdagen den 28 oktober och träder i kraft i mars nästa år, lagom när en ny president hunnit ta över.

Grundlagsändringen har redan godkänts av den föregående riksdagen och i den här andra omröstningen i riksdagen fick ändringen stöd av den kvalificerade majoritet som krävdes. Förslaget motsattes egentligen bara av sannfinländare och några vänsterpartister, som inte stödde att Finlands EU-medlemskap skrivs in i grundlagen.

Nästa finska president är man

Samtidigt har presidentkampen i Finland startat inför valet i januari. De flesta partierna har utsett sina kandidater och efter 12 år med kvinnlig president lär nästa finska president vara man.

Tidigare statsministerpartiet Centerns kandidat är veteranpolitikern Paavo Väyrynen som blev vald till riksdagen redan 1970. Även Socialdemokraternas kandidat är en riktig nestor i finlänsk politik, 70-åriga Paavo Lipponen var statsminister under åtta år och har varit både partiledare och riksdagens talman.

Sannfinländarna som stod för den stora valskrällen i riksdagsvalet i våras ställer upp med partiledaren Timo Soini och han väntas vara en utmanare till storfavoriten, det konservativa Samlingspartiets Sauli Niinistö, som enligt opinionsmätningarna kan vinna redan i den första omgången. Men hittills har inget presidentval avgjorts med en valomgång och statsvetaren Jussi Kurunmäki tror inte att det blir så denna gång heller.

- Han kan kanske ha det, men det är lite tidigt att säga. Valkampanjen har inte kommit igång riktigt, säger Jussi Kurunmäki.

Högerkandidat mot populist?

Den stora frågan är hur långt populistiska sannfinländaren Timo Soinis popularitet räcker. Om Soini råkar bli tvåa och blir den som utmanar Niinistö i andra omgången, tror statsvetaren Jussi Kurunmäki att scenariot från det franska presidentvalet 2002 kan upprepas. När högerkandidaten Jacques Chirac mötte högerextrema Jean-Marie le Pen i andra omgången stödde plötsligt vänsterväljare högerkandidaten.

- Det är helt möjligt. I så fall skulle jag gissa att det blir som i Frankrike att många vänsterväljare röstar på Niinistö, säger Jussi Kurunmäki.

De två kandidaterna som får flest röster i första omgången den 22 januari går vidare till en andra omröstning två veckor senare, den 5 februari.

Kampanjresor till Sverige

Traditionellt har finska presidentkandidater också gjort en resa till Sverige för att ragga röster bland de drygt 100 000 röstberättigade som bor i Sverige. Socialdemokraternas Paavo Lipponen besökte Sverige den 17 oktober. Han har ofta försvarat svenskans ställning i Finland och passade nu på att slå ett slag för finskan i Sverige.

- Det krävs mycket arbete för att få till stånd finskspråkiga förskolor, skolor som behöver lärare och äldreboenden, vilket kanske är viktigast, säger Paavo Lipponen.

Statsvetaren Jussi Kurunmäki tror inte att presidentkandidaternas röstraggning i Sverige har så stor betydelse i praktiken, men anser att markeringen är viktig.

- Eventuellt om det blir väldigt jämnt, men ärligt talat tror jag inte att det har så mycket de facto betydelse. Det kan vara en viktig signal i Finland, så helt betydelselöst är det inte, säger Jussi Kurunmäki.

Den 22 januari går Finland till valurnorna.

Journalismimme perustana on uskottavuus ja puolueettomuus. Sveriges Radio on riippumaton poliittisista, uskonnollisista, taloudellisista, julkisista ja yksityisistä intresseistä.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".