Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Finnblicken

Finska metoder ökar svenska elevers mattekunskaper

Publicerat onsdag 18 februari 2015 kl 15.51
Mattetal. 3+2=  Foto: Annika Selin/ Sveriges Radio
Elevers reslutat i bland annat matematik har försämrats. Foto: Annika Selin/ Sveriges Radio

I Västerås har man gått över till matematikböcker från Finland. Erfarenheten visar att de är mer mångsidiga och ger en ökad inlärning. Forskningsprojekt på Mälardalens högskola stöder bilden.

Lärobokserien grundar sig på ett finskt material som översatts och bearbetats för svenska skolor. Maria Flodström, klassföreståndare på Rönnbyskolan i Västerås, berättar att de finska läroböckerna använts under tre läsår och tagits emot positivt av både elever och lärare.

–  Barnen gillar det. Nivån är hög och utmanande, eleverna får använda allt de lärt sig för att lösa uppgifterna.

I Sverige är det "lunka på" som gäller

Kirsti Hemmi är universitetslektor i matematik och forskare på Mälardalens högskola. Hon bedriver ett forskningsprojekt om matematikundervisningen i Västerås och försöket med de finska läroböckerna är ett led i arbetet. Hemmi har följt utvecklingen i Sverige sedan 1981 och ser tydliga skillnader jämfört med Finland.

–  Klassrumskulturen är helt annorlunda i våra två länder. I den finska skolan sätter man tydliga mål med den enskilda lektionen redan från tidig ålder, varje elev ska helt enkelt ha lärt sig något nytt efter varje lektion.

Enligt Hemmi är undervisningen mer ”lunka på” i Sverige. Eleverna får räkna på i sin egen takt och lämnas ofta ensamma med sina böcker. Det blir svårare att få kontinuitet och följa utvecklingen. Även synen på hemläxor skiljer sig åt mellan länderna, förklarar Hemmi. I Sverige invänder framförallt många föräldrar mot läxor, eftersom man tycker att de inkräktar på barnens fritidsaktiviteter.

Olika syn på lärarens roll

Kirsti Hemmi ser också en grundläggande skillnad i synen på själva lärarrollen. I Sverige förväntas läraren vägleda eleverna i inlärandet, i Finland ska läraren aktivt lära ut och förmedla kunskapen.

–  De finska läromedlen har ända sedan 1980-talet kommit med utförliga och konkreta lärarhandledningar för att stötta läraren i arbetet. De svenska lärarna som nu använder det finska undervisningsmaterialet berättar att de aldrig läst så mycket i en lärarhandledning tidigare.

Maria Flodström på Rönnbyskolan håller med:

–  Jag och mina kolleger är jättenöjda. Lärarmaterialet är inspirerande och ger stöd och förslag för hur man kan lägga upp lektionerna.

Fördomar om den finska skolan

I Sverige finns en föreställning om att de utmärkta finska skolresultaten beror på att undervisningen är gammaldags och auktoritär.

–  Det är lite tröttsamt att ständigt höra de där fördomarna. Men jag har tagit flera lärargrupper på studiebesök till finländska skolor och förvåningen är alltid stor över hur modern och progressiv undervisningen faktiskt är i Finland, avslutar Kirsti Hemmi. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".