Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#Kielipuoli

Andreas Jonasson kåserar: Är finska fult?

Publicerat lördag 5 december 2015 kl 11.00
Språkskammen släpper?
(4:18 min)
Finskan
1 av 2
Vart är finskan på väg? Foto/kuva Marie Engström Westling Sveriges Radio
Andreas Jonasson. Foto: Annika Lantto/Sveriges Radio
2 av 2
Andreas Jonasson. Foto: Annika Lantto/Sveriges Radio

Finns det fula respektive vackra språk? I en undersökning i Sverige gjord för 20 år sedan var bland de fulaste språken enligt svenskarna: turkiska, arabiska, finska och somaliska.

I en nyare undersökning 20 år senare hade finska och turkiska förflyttat sig längre ner på fulhetsskalan. De ansågs alltså 20 år senare som mindre fula. Lingvister och språkforskare menar att detta hänger ihop med att språkens status i Sverige har höjts, och att detta beror på att den socioekonomiska situationen hos talarna förbättrats.

Många menar att anledningen till att vissa språk upplevs som fula har att göra med att våra språköron är ovana vid språkljuden. Det kanske ligger något i detta, men med tanke på att finska har talats i Sverige i åtminstone 800 år, så börjar man ju undra hur lång tid det ska ta innan svenska öron har vant sig.

Uppskattningsvis över 300 000 svenskar har finska som modersmål i Sverige idag, vilket gör det till Sveriges näst största modersmål, med arabiskan på tredje plats. Men räkna upp tio nya finska lånord i svenskan!

Enligt lingvisterna har det faktum att svenska språket har så få låneord från finska att göra med att språk med låg status har så gott som inget inflytande på ett språk med högre status. Finskan kryllar av svenska låneord, men finska låneord i svenska är ytterst ovanligt.

Ord från franska, tyska och engelska är dock flitigt representerade i svenskt ordförråd vilket alltså har att göra med att dessa språk anses ha högre status. Detta syns också i liknande undersökningar där franska hamnar långt upp på den språkliga skönhetslistan.

Även hur tilltalande vi finner brytningen hänger ihop med status. Vissa språks brytning ses ibland knappt som en brytning. Har ni någon gång tänkt på varför det ofta heter fransk accent, men finsk brytning?

Statusen hos språkens talare hänger ihop med språkets status, hur "vackert" det uppfattas och hur villiga vi är att låna in ord och grammatik från dessa. Minns uppståndelsen kring att arabiskans "keff" och turkiskans "guss" skrevs in i SAOL för ett antal år sedan!

När man talar om finska språkets överlevnad i Sverige är sådana här attityder faktiskt betydelsefulla.

Många är de sverigefinska, romska, samiska och tornedalska barn och ungdomar jag har mött som absolut inte varit intresserade av att studera eller revitalisera sina språk just på grund av att de själva tycker att språken är fula.

Man frestas att applicera Edward Saids postkoloniala teorier om "weak-" respektive "-strong orientalism" på detta fenomen. Strong orientalism, hävdar Said, är när överheten upprätthåller makten genom att måla upp en bild av den Andre för att gynna fortsatt övertag.

Weak orientalism är istället när överhetens bild av den kolonialiserade internaliseras och ses som sanning bland de kolonialiserade själva. När det iriska språket (alltså inte irländsk engelska utan irländarnas egna språk) trängdes undan som förstaspråket på Irland under 1800-talet var det inte endast på grund av den engelska kolonialismen och dess förtryck, utan för att irländarna själva övertog den brittiska bilden av iriskan som ful, bonnig och utan värde.

Som tur är tycks trenden gällande meänkieli och finska  börjat vända. Ett exempel på hur  skammen och den dåliga självkänslan som funnits bland finska- och meänkieli-talare idag snarare börjar gå mot stolthet är enligt Märit Fränden, forskare på Institutet för språk och folkminnen, att fler  väljer att byta tillbaka till sina gamla finska och tornedalska efternamn. Det är heller inte lika ofta man hör yngre människor beklaga sig över hur fult finska språket är.

Jag menar att Sveriges nationella minoriteter är i mitt uppe i en pågående dekolonialiseringsprocess, och den är välkommen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".