Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Finnblicken

Panetoz: För att lyckas i Sverige ska man ha finskt påbrå

Publicerat tisdag 5 april 2016 kl 13.30
"Ingen vinst utan finskt"
(2:56 min)
Panetoz i Radiohuset
1 av 2
Panetoz fortsätter att turnera och ha spelningar runt om i Sverige. Foto: Anni Emilia Alentola
Panetoz uppträder på Radiohuset
2 av 2
"Vi vann inte Mello men vi vann folkets hjärtan" säger killarna i Panetoz. Foto: Foto: Anni Emilia Alentola

Fler än en i Panetoz har finska släktingar. Enligt bandet är den "afrikanska sisun" och de finska rötterna nyckeln till framgången.

Tule tänne, terve, yksi, kaksi, tanssi, tauko, maito, kahvia.

Panetoz-killarna talar i munnen på varandra och slänger ur sig alla de ord de kommer på på finska innan jag får dem samlade i soffan för en kort intervju när de precis har haft konsert på Radiohuset i Stockholm.

Bandet som består av Pa Modou Badjie, Nebeyu Baheru, Johan Hirvi, Njol Badjie och Daniel Nzinga slog igenom år 2012 med låten ”Dansa pausa”.

Vi har en teori, man kan inte lyckas i Sverige om man inte har finskt påbrå.

I år deltog Panetoz i Melodifestivalen med låten ”Håll om mig hårt”. De gick vidare till final men kom slutligen på åttonde plats i hela tävlingen.

Vad händer nu?

– Vi ska turnera. Nu är vi här, om några timmar är vi i Eskilstuna. Vi vann inte Mello men vi vann folkets hjärtan och det är det viktigaste, säger de.

 

Finska rötter

En av sångarna i Panetoz har finska rötter. Johan Hirvi har en finsk pappa och en svensk mamma. Men det visar sig att han inte är den enda i bandet som har finska släktingar.

– Jag har ett finskt barn, eller ett finlandssvenskt egentligen, säger Nebeyu Baheru och skrattar. 

Vi har afrikansk sisu och vi älskar memma.

Johan, du har en finsk pappa, hur ser din relation till Finland ut?

– Det är egentligen bara att min pappa är finsk. Vi firade jul i Finland några gånger när jag ännu hade släkt kvar i Finland, säger Johan.

 

Den finska musiken är känd för att vara melankolisk, men ni vill sprida glädje, säger ni, hur går det här ihop?

–Det är mixen, det är som salt och peppar, och så formar man något nytt. Det är resultatet av finskt, gambiskt, angolanskt och etiopiskt. Man behöver moll också på festen, säger killarna.

– Vi har en teori, man kan inte lyckas i Sverige om man inte har något finskt påbrå. Kolla på alla svenska stjärnor, många har något finskt i sig, säger Johan Hirvi.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".